Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Italien

Cinema Made in Italy: Fyra dagar med Italiens bästa nya filmer

by

Italien är ett fascinerade filmland med många stora regissörer genom tiderna. Den 21-24 mars finns chansen att i Stockholm se sju av de mest framgångsrika och kritikerrosade filmerna från Italien förra året. Den italienska filmfestivalen Cinema Made in Italy öppnar torsdag 21 mars 2019 på Saga i Stockholm med den varma och absurda filmen Notti Magiche.

Notti Magiche är en svart komedi av Paolo Virzì som handlar om hur en berömd filmproducent hittas död i floden Tibern samma natt som världsmästerskapet i fotboll 1990 och tre unga och lovande manusförfattare blir huvudmisstänkta. En rolig film som med humor och både kärlek och hatkärlek tar upp den italienska filmhistorien. En hel underbar film.

Paolo Virzì, som regisserat, var Oscarsnominerad 2013 för Girighetens pris. Tre av huvudrollsinnehavarna närvarar i Stockholm under festivalen: Mauro Lamantia, Giovanni Toscano och Irene Vetere.

Cinema Made in Italy arrangerar för tredje gången. För den filmintresserade finns många tillfällen under festivalens fyra dagar att fördjupa sig i italiensk film. De sju noga utvalda filmerna får alla Sverigepremiär och de flesta visningar presenteras av regissören eller skådespelare för filmen i fråga samt avslutas med ett efterföljande samtal.

Tips om festivalen från ett pressmeddelande:
Bland långfilmsdebutanterna syns bland annat Phaim Bhuiyan, regissör och huvudrollsinnehavare i Bangla, som hade premiär på Rotterdam Filmfestival i år i Big Screen Competition. Det är en modern komedi som speglar generationsproblemen hos en muslimsk ungdom som bor i området Torpignattara i Rom. Phaim Bhuiyan kommer presentera filmen i Stockholm.

Federico Bondis film Dafne, som hade premiär på Berlins filmfestival i år i Panorama section, och vann priset Fipresci, handlar om en självmedveten ung kvinna med Downs syndrom. När Dafnes mamma plötsligt dör måste hon etablera en relation med sin pappa och de båda måste tillsammans lära sig hur man går över sina egna gränser.

Bröderna Damiano och Fabio D’Innocenzo film Boy’s Cry är en pulshöjande thriller som utspelar sig i Roms förorter. Filmen hade premiär på filmfestivalen i Berlin i Panorama section 2018 och har vunnit flera priser i Frankrike. Matteo Olivetti som spelar en av huvudrollerna finns på plats under festivalen i Stockholm.

We’ll Be Young and Beautiful av Letizia Lamartire hade premiär på Venedigs filmfestival 2018 under Settimana della Critica. Med humor och musik berättar hon om relationen mellan mor och son och om den nödvändiga och smärtsamma separationen. Precis som vilken kärlekshistoria som helst. Jacopo Cullin och Benito Urgu, de två stora rollerna i The Man Who Bought the Moon av Paolo Zucca kommer att närvara under visningen i Stockholm. I filmen lovar en sardisk
fiskare månen till kvinnan han älskar. Och män från Sardinien håller alltid sina löften.

Mer om Cinema Made in Italy Stockholm: https://www.filmstaden.se/festival/italienskfilmfestival

Filmrecension: A Ciambra – både skrämmande och hoppfull på samma gång om en ung romsk pojke

by

A Ciambra
Betyg 4
Svensk biopremiär 1 juni 2018
Regi Jonas Carpignano

En stark, berörande film som är både skrämmande och hoppfull på samma gång om en ung romsk pojke i ett fattigt område i södra Italien som vill växa upp och bli som sin stora förebild, storebror. Hur gammal Pio är får vi aldrig riktigt veta men han ser ut att vara i tidiga tonåren, någonstans mellan 13-15 år. Han leker med de yngre barnen men vill väldigt gärna vara en man.

Filmen beskrivs av filmens distributör som en autentisk uppväxtskildring där majoriteten av rollerna innehas av boende i området. Känslan av att det är en berättelse direkt från verkligheten stryks under av att den är inspelad med en skakig kamera som ger en känsla av att det är klippt direkt från mobiltelefoner, det ger en känsla av att vi är där själva, eller att någon vi känner precis varit där och spelat in lite för oss med sin mobiltelefon. Det fungerar mycket bra.

Pio bor i ett område som med svenskt politikerspråk skulle kallas ett utanförskaps-område, fast kanske inte en nogo-zon. Romerna verkar till stor del försörja sig på stölder, mest mindre stölder, sällan bilstöld för då sätter polis igång större jakt på tjuvar. Och det verkar också som att bilstölderna är italienarnas revir. Det olika brottssyndikaten har mycket noga delat upp sina områden. Romerna har sitt, italienarna har sitt och afrikanerna har sitt. Italienarna är högst rankade. När Pios storebror kommer hem efter en tid i ett fängelse berättar han stolt att italienarna i fängelset behandlar dem, romerna, som nästan lika mycket värda som de själva – medan afrikanerna är längst ner i hierarkin.

En kväll bestämmer sig Pio för att hjälpa storebrodern och de övriga männen. En lavin av händelser sätter igång och plötsligt är både storebrodern och pappan gripna av polis och Pio tar på sig ansvaret för att skaffa pengar till familjen.

Det är sorgligt att barn växer upp i områden där alla är så fattiga och barn får växa upp och lära sig hantera tillvaron i lagens gränsland. Det är samtidigt hopp att se Pios styrka, hur han kämpar. Det också väldigt skrämmande att se hur rasistiska dessa olika grupper är emot varandra. När de som befinner sig i samhällets lägre delar inte ens kan hålla ihop, då känns det hopplöst.

När hans storebror är i fängelse vänder Pio sig till en vän till brodern, en vän som är från Burkina Faso och tillhör afrikanerna. Denna afrikan har ett stort hjärta och hjälper Pio på många sätt. Men en dag tvingas Pio att välja: vänskapen eller familjen.

Jag tänker att filmen på ett mycket berörande sätt berättar om hur livet är för människor som växer upp i hela andra miljöer och omständigheter är det svenska samhället där individen är i centrum.

A Ciambra var Italiens Oscarsbidrag och är en film jag rekommenderar många att se, den ger en insyn i en miljö där många barn växer upp idag.

I rollerna: Pio Amato, Koudous Seihon, Damiano Amato med flera.

 

Filmrecension: Allt du önskar kan du få – tar greppet om de existentiella frågorna

by

Allt du önskar kan du få
Betyg 4
Svensk biopremiär 11 maj 2018
Regi Paolo Genovese

Paolo Genoveses förra film, Vad döljer du för mig, blev en stor succé, både bland filmkritiker och publikt. Filmen om vännerna som samlas för en mysig middag tillsammans och bestämmer sig för att lägga alla mobilerna på bordet med högtalarna på fick biopubliken att skratta runt om i världen. I sin nya film, Allt du önskar kan du få, tar Paolo Genovese greppet om mer existentiella frågor.

På en restaurang (med namnet The Place) sitter den mystiske mannen L’uomo hela dagarna, från tidig morgon till sen kväll. Människor kommer i en jämn ström och slår sig ned hos honom med sina önskningar. Där kommer en ung nunna som förlorat kontakten med Gud, en ung blind man som säger att han vill få sin syn tillbaka (fast det han egentligen vill är att bli älskad och att kvinnor inte ska tycka synd om honom), en kvinna som vill bli vackrare, en gammal kvinna som vill att hennes man ska bli fri från Alzheimer, en polisman som vill få kontakt med son, en man som vill att hans baby ska bli frisk från cancer och en bilmekaniker som vill ha en natt med sin drömkvinna. L’uomo kan förverkliga allas önskningar, sägs det – men han kräver alltid något i gentjänst. Gentjänsten kan vara svårt eller något lätt, det kan vara att hjälpa äldre damer över gatan men det kan också vara att döda ett barn eller spränga en bomb. Vad eller vem är denna man och vad är det han får människor att göra? Vems är skulden?

Berättelsen är fascinerande och allt utspelar sig i samma rum, i restaurangen vid L’uomos bord. Han sitter och lyssnar och antecknar i sin fulltecknade tjocka anteckningsbok och de olika hjälpsökande kommer dit och berättar om sig själva och hur de försökte genomföra sitt uppdrag. Det kan vara rafflande händelser – och vi lever oss in i och ser allt för vårt inre öga, fast det bara berättas.

Det är som en teaterföreställning. På gott och ont. Teater på film kan bli lite segt ibland. Filmen hade nog tjänat på en klipprunda till, den hade kunnat bli helt enastående, ett mästerverk. Nu är det en bra film men emellanåt lite seg. Kanske för att det just är till formen som en teaterföreställning och teater gör sig bäst live på en scen.

Filmen är full att metaforer och symboler. Vad menar med att restaurangen heter The Place? Vem är L’uomo? Är han vår spegelbild, får han den hjälpsökande att se sig själva? Är han ett monster eller är det monstren i oss själva som triggas igång vid mötet med honom, eller änglarna i oss? Varför får den unge knarklangaren uppdraget att ge kärlek medan de skötsamma får våldsamma uppdrag? Och vem är kvinnan som sköter restaurangen med det symboliska namnet Angela? Filmen ger oss många frågor, men svaren får vi hitta själva.

Musiken och ljudet har en bärande del i filmen och av och till bär musiken scenerna under huden på mig. Ett stort plus för alla skådespelare och framför allt för huvudrollen som L’uomo som görs av Valerio Mastandrea som vi också såg i Vad döljer du för mig?

Filmrecension: Vad döljer du för mig?

by

Vad döljer du för mig?
Betyg 4
Svensk biopremiär 5 maj 2017

En helt underbar, fantastisk, italiensk film om sju vänner som samlas en fin sommarkväll för att avnjuta en god middag tillsammans. De har känt varandra i åratal och borde veta det mesta om varandra. Männen har varit barndomskamrater och deras kvinnor är sedan flera år med i gänget.

Det är en väldigt italiensk film där vännerna pratat och gestikulerar mycket och maten får det att vattnas i munnen för den som älskar riktigt god italiensk pasta, vin och tiramisu.

När tre av paren samlats väntar alla på den fjärde mannen, Peppe, som för ett tag sedan separerat från en kvinna och nu ska ha träffat en ny kvinna som skulle följa med på middagen. Hurdan är kvinnan? Är hon vacker, är hon ung eller medelålders, är hon smal eller tjock? Alla är mycket nyfikna och diskuterar detta ivrigt innan Peppe dyker upp, ensam. Hans nya flickvän Lucille har blivit sjuk, berättar han.

Av en händelse börjar de prata om sina mobiltelefoner och plötsligt har de satt igång ett spel: var och en ska lägga sin mobiltelefon på bordet och alla sms kommer dit ska läsas upp högt för alla och telefonsamtal ska lyssnas på med högtalaren på. Alla ska få höra allt. Det blir en slags vuxen version av ungdomens lek “sanning eller konsekvens”.

Att det ska ske saker under kvällens lopp som förändrar livet och relationerna dem emellan är väl ganska förutsägbart. Det som gör filmen så bra är att det är flera överraskande vändningar och som tittare får jag emellanåt skratta rejält och emellanåt tycker jag riktigt synd om en och annan av dem. Det är en sådan där film som jag dras in i och jag glömmer att jag sitter i en biosalong – jag känner det som att jag är där, med i handlingen. Som tittare blir jag överraskad ända in till slutet. Skådespelarna är mycket duktiga och jag blir rejält sugen på att se mer italiensk film.

Filmen har fått motta flera fina utmärkelser, bland annat David di Donatello Awards – Italiens motsvarighet till Oscar – i kategorierna årets bästa film och bästa manus.

Cinema Made in Italy – Italiensk filmfestival i Stockholm den 27-30 april

by

Den 27-30 april arrangeras filmfestivalen Cinema Made in Italy på biograf Saga i Stockholm. Sju framgångsrika och kritikerhyllade italienska filmer visas under fyra dagar. Ingen av dem har tidigare visats i Sverige.

Ett pressmeddelande berättar:
Bland andra visas Quo Vado?, den mest inkomstbringande italienska filmen någonsin och Vad döljer du för mig? som fick två Donatellos (den italienska motsvarigheten till Oscar) för Bästa film och Bästa manus.

Cinema Made in Italy ger en unik inblick i Italiens filmvärld och festivalen kommer att besökas av en rad italienska filmskapare och skådespelare. I anslutning till varje filmvisning hålls en frågestund med regissör, manusförfattare eller skådespelare från filmen i fråga.

Följande namn är hittills klara för festivalen:
– Paolo Genovese och Rolando Ravello, regissör och manusförfattare, Vad döljer du för mig?
– Valentina Carnelutti, skådespelare, Galna av lycka
– Michele Vannucci, regissör, I was a dreamer
– Paolo Calabresi och Paolo Fresi, skådespelare, I can quit whenever I want
– Matilda De Angelis, skådespelare, Italian Race
– Eleonora Giovanardi, skådespelare, Quo Vado?

Filmerna som visas är:
Galna av lycka
(La Pazza Gioia)
Mångfaldigt prisbelönt dramakomedi om två omaka kvinnor som möts på ett mentalsjukhus och rymmer tillsammans. Regisserad av Paolo Virzì, som nominerades för en Oscar för filmen Girighetens pris 2014. Distribueras av Scanbox Entertainment och får svensk biopremiär den 9 juni.

I can quit whenever I want
(Smetto quando voglio)
En arbetslös neurobiolog samlar ihop ett gäng före detta akademiker för att slå sig in på den kriminella banan. Sydney Sibilias långfilmsdebut blev en oväntad succé i Italien.

I can quit whenever I want – Masterclass
(Smetto quando voglio – Masterclass)
Fortsättningen på Sibilias debutfilm blev också den en publiksuccé, och hyllades av en enig kritikerkår.

I Was a Dreamer
(Il più grande sogno)
Den 39-årige Mirko kommer ut efter ett längre fängelsestraff och bestämmer sig för att ta tag i sitt liv. Långfilmsdebut av 30-åringen Michele Vannucci.

Italian Race
(Veloce Come Il Vento)
I en familj där motorsport är allt, tvingas dottern Giulia ta över ratten för att rädda familjens ära. Regissören Matteo Roveres film var en av de mest framgångsrika filmerna i Italien under förra året.

Quo Vado?
Den statlige tjänstemannen Checco vill inget annat än att ha kvar sitt priviligierade jobb. Men ett nytt politiskt styre ger honom allt mer bisarra arbetsuppgifter för att få honom att sluta. Quo Vado, regisserad av Gennaro Nunziante, är den mest inkomstbringande italienska filmen någonsin.

Vad döljer du för mig?
(Perfetti sconosciuti)
Sju vänner samlas för att äta middag. Som ett experiment lägger de upp allas mobiler på bordet, och låter alla ta del av de samtal och sms som kommer in under kvällen. Hur väl känner de varandra egentligen? Regissören Paolo Genoveses succéfilm blev utsedd till bästa film på Donatello-galan 2016. Distribueras av Studio S och får svensk biopremiär den 5 maj.

Tid
27–30 april 2017

Plats
Biograf Saga
Kungsgatan 24
Stockholm

Cinema Made in Italy arrangeras av det italienska filminstitutet Istituto Luce, som är en del av den klassiska italienska filmstudion Cinecittà, med stöd av Italienska Kulturinstutet i Stockholm och Italian Trade Agency.