Bråvalla festival, Norrköping
Dag 2 – 26 juni 2015
Foto: Thomas Johansson
All Time Low
Belle & Sebastian till Bråvalla
Indiepop-favoriterna Belle & Sebastian är klara för Bråvallafestivalen.
Så här skriver festivalen på sin hemsida:
”Indiepop-favoriterna Belle & Sebastian formerades i Glasgow 1996 då Stuart Murdoch träffade basisten Stuart David. De upptäcktes av Stow Colleges Music Business, vilka varje år, släpper en singel på collegets skivbolag Electric Honey. Fullängdsalbumet Tigermilk fick se dagens ljus och trycktes upp i endast 1000 exemplar och att originalvinylskivorna idag går för uppemot 5000 kronor styck säger ganska mycket om genomslaget Belle & Sebastian gjort genom åren. Stuart David lämnade gruppen redan 2000 men Stuart Murdoch är idag i gott sällskap med sex andra musiker, en mindre orkester som tillsammans skapar ljuv indiepop med charm, humor och medryckande melodier. Belle & Sebastian har aldrig slutat imponera sina fans och en enda kritikerkår, där deras senaste album, ’Write About Love’, av många ses som deras absolut finaste verk, med gästspel av både Carey Mulligan och Norah Jones. I juni släpps ’The Third Eye Centre’, ett samlingsalbum av rariteter och b-sidor från det senaste decenniet. Efter festivalsommaren går de direkt in i studion för att spela in sitt nästa album, så se till att inspirera dem rejält när de kommer till Bråvalla för att framföra hitsinglar som ’Another Sunny Day’, ’I’m a Cuckoo’ och ’Piazza, New York Catcher’ i sommar.”
I dagens släpp hittar vi även namn som Frank Turner & The Sleeping Souls, Ron Pope och All Time Low. Bråvalla äger rum i Norrköping mellan den 27 och den 29 juni. Sedan tidigare är bland annat Rammstein, Green Day och Avicii klara för festivalen.
Kulturbloggens möte med All Time Low på West Coast Riot
”Vissa säger att vi blivit mer mainstream men jag ser det som att vi har mognat som band” säger Alex Gaskarth, sångaren i All Time Low, om deras fjärde fullängdare Dirty Work som släpptes veckan innan vi mötte upp honom backstage inför spelningen på West Coast Riot.
”Jag försökte närma mig låtskrivandet på ett annorlunda sätt. Tidigare har vi haft tydliga influenser som Green Day och Blink-182 men den här gången försökte vi experimentera med musik från vår uppväxt på 90-talet, som Third Eye Blind – till och med Alanis Morissette kan räknas som en influens.”
Alex förklarar vidare att Blink-182 inte bara var en viktig katalysator i att föra bandet samman utan själva anledningen till att All Time Low ens existerar överhuvudtaget.
”Vi har fått chansen att träffa dem ett par gånger och de är helt fantastiska. Det är kul att se att band oavsett hur stora de blir fortsätter göra musik av samma anledning. De visade att det är okej att ha roligt och interagera med sina fans på scen.”
Bandets egna favoritlåt på nya skivan är Guts som enligt Alex avgjorde vilken riktning skivan fick, ”den påverkade vårt beslut att hylla band vi vanligtvis inte hyllar”.
”Jag önskar jag kunde ta mig samman och skriva låtar när jag är på turné men det är för mycket tjejer och alkohol, i bästa fall får jag en idé till en text eller en låt. Textmässigt handlar låtarna om vardagslivet och folk runt omkring mig. Det är viktigt att ämnet är trovärdigt och universellt.”
Just nu är All Time Low ute på en tre veckor lång Europaturné. Om du missade deras spelning på West Coast Riot har du chansen att se dem igen på Peace and Love.
Relaterat: Mer från West Coast Riot i Göteborgsposten och i Expressen.
Kulturbloggen besöker West Coast Riot
West Coast Riot, som opraktiskt nog flyttats från centralt belägna Frihamnen ut till Hisingen och Göteborg Galopp, saknar en självklar huvudakt. Istället infinner sig en känsla av förfest till Metaltown.
Ett av dagens mest formstarka band Sum 41 spelade på Red Stage vilket är namnet på festivalens stora scen. Deras blandning av nutid och dåtid kändes både frisk och upplivande. Avslutningen med Fat Lip som raskt gick över till Still Waiting var strålande.
The Gaslight Anthem var kanske festivalens mest melodiösa band även om deras musik rörde sig i gränslandet mellan andra likasinnade amerikanska akter, exempelvis Bruce Springsteen och Foo Fighters. Sångaren Brian Fallon var alltjämt på glatt humör med en ibland nästan för bra kontakt med publiken.
Sedan blev det nostalgiskt när – vad som är kvar av – rastafari-punk-pionjärerna Bad Brains spelade på Close Up-scenen men stämningen i tältet visade att ålder inte betyder så mycket när det kommer till musik.
När skymningen började lägga sig över festivalområdet drog de dansanta duracellkaninerna i Gogol Bordello igång publiken med sin trallvänliga zigenarpunk. Med sin excentriska stil och oförsiktiga dansstil, vinflaskan i handen till trots, vann deras mustaschprydde frontman Eugene Hütz våra hjärtan.
Efter att flickidolerna All Time Low avslutat sin spelning på Close Up-scenen hade det hittills så fina vädret övergått till regn och vi känner redo för den långa resan tillbaka till Göteborg. Förhoppningsvis flyttar West Coast Riot tillbaka till Frihamnen nästa år.
Foton: Alex Loizou