• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Hultsfred: The Cure spelar tills solen går upp

16 juni, 2012 by Jonatan Södergren

The Cure, Green Stage
Hulstfredsfestivalen 15 juni 2012
Betyg: 5

Kanske berodde det på den engelska segern i fotbolls-EM. Eller så var det den svenska sommarnatten. Men det var en ovanligt munter och pratglad Robert Smith som intog den gröna scenen under fredagen för att möta festivalens hittills största publik. Det handlade om en två-och-en-halv timmes lång mässa som inte tog slut förrän solen hade gått upp och polisen hotade med att dra ur pluggen. Oavsett om det rörde sig om allsången i låtar som Boys Don’t Cry eller domedagsprofetian i One Hundred Years var det ett betydligt piggare The Cure än vad jag ens hade vågat hoppas på.

Jämfört med den något trötta spelningen på den spanska stadsfestivalen Primavera Sound två veckor tidigare bjöds det på en tyngre och mer gitarrorienterad låtlista vilket inte minst Wish-inledningen med Open och High tydde på. Det plockades även friskt från The Top – den spretiga LSD-skivan som visar bandets mest psykedeliska sida. Bananafishbones, The Caterpillar och Dressing Up. Framför allt spelas titelspåret The Top för första gången sedan skivan släpptes 1984.

Det fanns egentligen bara ett fåtal saker att anmärka på. Ena högtalaren slutade till exempel att fungera mitt under From the Edge of the Deep Green Sea och efter att bandet fortsatt spela resten av låten utan ljud gav de sig på ett hastigt litet soundcheck i form av en något udda version av Three Imaginary Boys. Och i vissa låtar, såsom The Hungry Ghost, kändes det som att den nya Cure-medlemmen, och före detta Bowie-gitarristen, Reeves Gabrels var lite för förtjust i wah-wah-pedalen.

Robert Smith och hans mannar kliver av scenen ungefär halv fyra på morgonen, efter att polisen hotat med att dra ur pluggen. Då har de hunnit med ett maraton-gig bestående av en sådär trettio låtar och alla är nog rätt nöjda. Robert Smith är till och med så nöjd att han avslutar med att säga ”this was one of the most enjoyable concerts ever”. Så rätt han hade.

Följande låtar spelades:

Tape
Open
High
The End of the World
Lovesong
Push
Inbetween Days
Just Like Heaven
From the Edge of the Deep Green Sea (ljudet slutar fungera)
Three Imaginary Boys (spelas hastigt tills ljudet kommer tillbaka)
The Hungry Ghost
Play For Today
A Forest
If Only Tonight We Could Sleep
Pictures of You
Lullaby
Bananafishbones
The Walk
Friday I’m in Love
Doing the Unstuck
Trust
Want
Wrong Number
One Hundred Years
End

The Top

Dressing Up
The Lovecats
The Caterpillar
Close To Me
Just One Kiss
Boys Don’t Cry

Relaterat: Svenska Dagbladet och Expressen och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om The Cure, Hultsfred, musik, musikfestivaler

Foto: Jonatan Södergren

Arkiverad under: Musik Taggad som: 2012, Hultsfred, Musik, The Cure

Rush: Clockwork Angels – Nytt album ute nu

16 juni, 2012 by Redaktionen

Artist: Rush
Titel: Clockwork Angels
Betyg: 4

Jag är inte opartisk. Rush är världens bästa band och det menar jag ur ett fullständigt objektivt perspektiv, baserat på evidens och empiri. Bandet har funnits i 44 år och de har gett ut skivor i 38 år. 1974, när deras första skiva kom, var det bluesbaserad hårdrock som var som allra störst av musikstilar. Det var också där Rush började sin musikaliska bana. Influenser av progressiv, symfonisk och konceptformulerad musik med smarta texter, förde sedan Rush vidare på en musikalisk resa som inte tagit slut än. 19 studioalbum senare ligger de fortfarande i yttersta framkant vad gäller modernt sound, utveckling och begåvning.

Förväntningar på nya album från det här bandet, är alltid skyhöga hos mig. När jag då knockas, som jag gör av den här skivan, blir jag djupt lycklig.

Efter några år på 90-talet då skivorna, hur fantastiska de än var, inte riktigt motsvarade mina förväntningar slog bandet till med en råsop med skivan Vapor Trails 2002. Tio år senare sopar de till igen. Högre kvalitet med ett sammanhållet koncept över hela skivan, och alltihop är extremt välproducerat. Geddy Lee har hittat exakt rätt röstläge för sin röst. Han försöker inte sjunga som han gjorde förr utan han har sänkt röstläget något för att få sången att fungera optimalt. Jag tycker han låter bättre än någonsin. Han åldras med värdighet, till skillnad från många inom hårdrockgenren.

Alex Lifeson är en av de absolut bästa gitarristerna i branschen och att Neil Peart är världens bäste batterist vet ju alla (helt objektivt förstås). Tillsammans med Geddy Lees basspel som är framlyft längre fram i ljudbilden jämfört med tidigare skivor på 00-talet, skapar bandet ett sound som borde bli stilbildande för ytterligare en generation unga musiker. Återigen kommer alltså ett album från Rush, där musiken ligger i absoluta framkant och känns modern och nutida. De spänner över olika genrer och som ett hårt progressivt rockband med tunga riff, sköna basgångar och spännande vändningar i låtarna, är de oöverträffade.

I höst drar Rush ut på turné och jag skulle inte bli förvånad om en stor del av deras 2½ timme långa show kommer utgöras av den här skivans 1 timme och 5 minuter. Den 8 juni nästa år når turnén Sverige och Sweden Rock Festival. Som avslutande huvudakt på festivalen spelar de på stora festivalscenen. Jag har sett bandet tre gånger sedan 2004 och jag har en uppmaning till alla: Se till att vara där.

Skivan får 4 plus, av 5 möjliga, men jag är där och sniffar på femman hela tiden. Det som gör att jag till slut väljer att ge en 4, beror på att bandet trots allt har gjort skivor som varit lite bättre.

Här kan du läsa massor om albumet förresten.

Bästa låtar: The Anarchist, Clockwork Angels & The Garden.
Sämsta låt: Finns ingen dålig låt.

 

Arkiverad under: Skivrecensioner Taggad som: Musik, proggressiv rock, Recension, Rush

Här kan du hämta Oh Lauras nya singel ”California” – free download

15 juni, 2012 by Redaktionen

Det svenska bandet Oh Laura som blev välkända med sin låt ”Release Me” är på gång med ett nytt album, ” The Mess We Left Behind” som släpptes 13 juni.
Här bjuder de på en av sångerna att ladda ner gratis.

Ett mail berättar mer om nya albumet:

Oh Laura – The Mess We Left Behind
Five years after the release of Oh Laura’s debut album is now a double CD released, with unique tracks from this band as short as dramatic career – including a previously unreleased English version of their big international hit Release Me.

The new album – with the telling title ’The Mess We Left Behind’ – is as beautiful as the sad tale of rapid success and big dreams, which was crushed quickly and brutal.

The Mess We Left Behind contains a large number of unreleased tracks, demos, alternate takes, as well as unique versions of the songs and brand new mixes from the band’s hugely successful debut album A Song Inside My Head – A Demon In My Bed.

Här kan du hämta låten California.

Läs även andra bloggares åsikter om dwonload, California, Oh Laura, musik, gratis

Arkiverad under: Musik Taggad som: California, dwonload, Gratis, Musik, Oh Laura

Tom Petty and The Heartbreakers på Globen, bilder, recension och filmklipp

15 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Tom Petty and The Heartbreakers
Globen, Stockholm
14 juni 2012
Betyg 4

Det var fullt ös direkt när Tom Petty kom ut på Globenscenen tillsammans med The Heartbreakers och de rockade på med ”Listen to Her Heart” and ”You Wreck Me”. Globen såg ut att vara slutsåld.

Tom Petty iklädd en blå kostym under de första låtarna pratade inte så mycket, tackade mest väldigt artigt för applåderna och lovade att han och bandet hade en lång rad låtar att spela under kvällen och fick direkt med sig publiken när han som tredje låt spelade en av sina stora hits: ”I Won’t Back Down”.

Tom Pettys musik är inte särskilt komplicerad, antingen spelar han fartfyllda låtar med mycket ös med gitarrerna eller countryrockballader med smäktande gitarrer. Och hans publik älskar honom. Live påminner hans sång både om Bob Dylan och Bruce Springsteen, det blir mer påtagligt än på skiva.

Han har rykte om sig att vara en bra liveartist, vilket han visade i Globen. Han och bandet utstrålade lång väg att de trivdes på scenen – han bjöd på sig och placerade sig på olika delar av scenen. Hans röst höll bra även om han inte är någon stor sångare. Publiken på golvet där sittplatser placerats på ståplatserna stod upp allihop under hela konserten och också på läktaren reste sig många och sjöng med eller vajade med i takten.

Spellistan bestod till största delen på låtar som publiken kände till, han spelade bara några låtar från det senaste albumet ”Mojo” – varav han spelade den ”Good Enough” som väl passar bäst på en arenakonsert. Istället bjöd han publiken på exakt det den ville ha, tror jag. Självklart fick vi höra ”Free Fallin'” och då var det nog inte många som inte sjöng med. Tom Petty behöver inte någon enda gång be publiken sjunga med, det kommer alldeles automatiskt.

Han bjöd på en låt från tiden Traveling Wilburys, den underbara med ”Handle with Care” och en Fleetwood Mac cover: ”Oh Well”.

Stående ovationer fick Tom Petty och bandet efteråt och jag tror många gärna hade fått ännu fler extranummer än det två ”Mary Jane’s Last Dance” och ”American Girl”. Tom Petty and The Heartbreakers bjöd på det som hans fans hade hoppats på och med fart, spelglädje och bra variation på låtar.

Foto: Lena Dahlström

Här finns fler bilder och filmklipp från konserten.
More photos from the Concert: here.

Låtarna de spelade:
Listen to Her Heart
You Wreck Me
I Won’t Back Down
Here Comes My Girl
Handle with Care (Traveling Wilburys cover)
Good Enough
Oh Well (Fleetwood Mac cover)
Something Big
Don’t Come Around Here No More
Free Fallin’
It’s Good To Be King
Something Good Coming
Learning to Fly
Yer So Bad
I Should Have Known It
Refugee
Runnin’ Down a Dream

Extranumren:
Mary Jane’s Last Dance
American Girl

Läs även andra bloggares åsikter om Tom Petty and The Heartbreakers, musik, rockmusik, Globen, recension

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Globen, Musik, Recension, Rockmusik, Tom Petty and The Heartbreakers

Lenny Kravitz på Gröna Lund, bilderna

13 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Lenny Kravitz
Gröna Lund
12 juni 2012

Grammy-vinnaren Lenny Kravitz intog på tisdagen den 12 juni nöjesparkenGröna Lunds stora scen.
Inför tusentals fans framförda han sina hits, Fly Away, American Woman och Are You Gonna Go My Way.
Han undrade varför de var så snygga tjejer i Stockholm och sade att han aldrig ville lämmna Stockholm. Konserten höll på i cirka 1 timme och 45 minuter.

Foto: Calle Andersson

Läs även andra bloggares åsikter om Lenny Kravitz, Gröna Lund, musik

Arkiverad under: Musik Taggad som: Gröna Lund, Lenny Kravitz, Musik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 64
  • Sida 65
  • Sida 66
  • Sida 67
  • Sida 68
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 334
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Grammisbelönade pianisten August Björn intervjuas efter lyckad releasekonsert

Vi genomför intervjun utomhus i solen … Läs mer om Grammisbelönade pianisten August Björn intervjuas efter lyckad releasekonsert

Poetiskt tema pendlar mellan det lågmälda och framsvepande – ”Blir det inte mer så är det nog” av Lovisa Jennervall

Lovisa Jennervall blir det inte mer … Läs mer om Poetiskt tema pendlar mellan det lågmälda och framsvepande – ”Blir det inte mer så är det nog” av Lovisa Jennervall

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in