Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturhuset stadsteatern

Pjäs av Succession-författaren Lucy Prebbles sätts upp på Stadsteatern i Stockholm

by

Succession-författaren Lucy Prebbles brittiska pjäs sätts upp på Lilla scenen i regi av Melody Parker. Connie och Tristan möts när de båda deltar i en medicinsk studie för ett antidepressivt läkemedel och blir förälskade. Men är det äkta kärlek eller bara en biverkning av medicinen? Ett humoristiskt drama med Angelika Prick och Emil Hedayat, Ann-Sofie Rase och Anders Johannisson. Premiär 11 april 2025 på Kulturhuset Stadsteatern.

Ett pressmeddelande berättar:
– De stora känslorna som sorg, kärlek och lycka sköljer ibland över oss som en våg på ett stormigt hav. Men var kommer de ifrån? Och går de att kontrollera genom att ta ett piller? Lucy Prebbles pjäs är ett modernt kammarspel som på ytan handlar om ett medicinskt experiment men likt Hamlet går rakt in i de stora existentiella frågorna. Med en stor dos humor och igenkänningsfaktor tar Prebble med oss in bland neuroner, svett, fumliga romantiska gester och sår som aldrig läkt. Det är både rappt, samtida och djupt poetiskt skrivet av en av vår tids stora dramatiker, säger Melody Parker, regissör.

Hur vet man om man är kär? Och är depression ibland en rimlig reaktion på en sjuk värld? I Lucy Prebbles kritikerrosade pjäs ställs dessa frågor på sin spets. Två testpersoner, Tristan och Connie, deltar i ett medicinskt experiment som utforskar hjärnans kemi. När en oväntad attraktion uppstår mellan dem, utforskas gränsen mellan vetenskapens objektivitet och människans komplexa känsloliv. Är deras kärlek äkta – eller bara en biverkning av läkemedlet?

De två försökspersonerna övervakas av psykiatern Doktor James på uppdrag av av läkemedelsforskaren Toby. Men Toby har inte varit ärlig med premissen till Dr James som själv visar tecken på depression och snart börjar experimentet att haverera med tragiska konsekvenser. Regissören Melody Parkers uppsättning kommer ta med publiken in i en värld där vetenskap och stora känslor kolliderar. De fyra rollerna spelas av Angelika Prick, Emil Hedayat, Ann-Sofie Rase och Anders Johannisson.

Den prisbelönta brittiska dramatikern och manusförfattaren Lucy Prebble (född 1981) slog igenom med pjäsen Enron (2009), en satir om det amerikanska energibolaget. The Effect från hade urpremiär på Royal National Theatre 2012 där den nyligen spelades igen i regi av Jamie Llloyd. Lucy Prebble skapade den kritikerhyllade tv-serien I hate Suzie tillsammans med Billie Piper och är även en av skaparna bakom HBO:s prisbelönta tv-serie Succession om intrigerna i familjen Roy som kontrollerar världens största mediabolag.

Teaterkritik: Den långa flykten – en helt fantastisk föreställning som kommer att vara årets stora familjeföreställning

by

Foto: Sören Vilks

Den långa flykten
Av Richard Adams
Översättning Britt G Hallqvist
Dramatisering och regi Alexander Mørk-Eidem
Scenografi Christian Friedländer
Kostym Jenny Ljungberg
Ljus Ellen Ruge
Mask Johanna Ruben
Komposition Anna Lund
Premiär på Stora scenen, Kulturhuset stadsteatern 6 december 2024

Årets stora familjeföreställning för alla över nio år. Premiären fick stående ovationer och massor av bravo-rop. Äventyr, spännande, hjärtevärmande, tankeväckande – denna föreställning har allt. Som alla riktigt, riktigt bra föreställningar som vänder sig till alla åldrar (över nio år) har den massor som talar både till vuxna och barn.

Regissören Alexander Mørk-Eidem har tillsammans med sitt team fått till varenda detalj perfekt. Berättelsen flyter på hela tiden och där finns inte en död sekund. Även lugnare stunder är så mättade av scen-närvaro att tiden bara flyger iväg. För min del drogs jag in så totalt i berättelsen att jag helt glömde att jag satt i en salong. Det kändes som att jag var där, som en liten fluga som kunde följa med kaninerna på deras äventyr.

Den långa flykten bygger på Richard Adams roman från 1972, en episk saga om att överleva i värld fylld av hot. Den handlar om en grupp vilda kaniner som ger sig av på flykt då deras boende är hotat av människornas framfart. När boken kom blev den en succé världen över. Dess ämne om miljöförstörelse som tvingar varelser på flykt är om möjligt ännu mer brännande aktuellt idag. En annan av berättelsens undertoner handlar om diktaturer och om frihet. När boken kom läste många av oss in en symbolisk skildring av kalla kriget. Idag finns många flera lika tydliga tolkningar. Men alla dessa teman om samhället, politik, miljö och klimat hindrar inte att handlingen utan dessa tolkningar är ett stort spännande underhållande äventyr.


Föreställningen har en enastående balans mellan spänning och glädje, med sång och dansnummer och dramatiserad handling och berättade delar. De delar där handlingen berättas görs av den flygande måsen Kahar med fantastiska Jörgen Thorsson. Det är helt fenomenalt hur regissör, scenograf och hela temat utnyttjar höjden, bredden och djupet. Att låta en rolig mås flyga över publiken och föra fram de berättande delarna är en helt fenomenal lösning.

Scenografin används smart med två stora trätrappor på var sin vridscen som kan förvandlas till höga berg, till kaninhålor eller vad som behövs för handlingen. Regissören Alexander Mørk-Eidem har tidigare gjort de hyllade uppsättningarna Alltid vara vi, Röde Orm, Morbror Janne och Djungelboken. Allt jag sett Alexander Mørk-Eidem ligga bakom har varit genomtänkt och väl fungerande och starka scenupplevelser. Nu gör han tillsammans med sitt team en helt fantastisk föreställning som kommer att vara årets stora familjeföreställning, utan tvekan,

Ett stort plus för hela gruppen skådespelare som är så samspelta. Ensemblen är stor och består av cirka 25 medverkande däribland Lancelot Ncube, Nina Dahn, Shebly Niavarani, Manuela Gotskozik Bjelke, Emil Hedayat, Ann-Sofie Rase, Gerhard Hoberstorfer, Bahador Foladi, Angelika Prick, Jörgen Thorsson, Odile Nunes, Anders Johannisson, Magnus Bjøru samt kompositören och trumslagaren Anna Lund.

Sverigepremiär för Den långa flykten av regissören bakom Djungelboken

by


Richard Adams romanklassiker Den långa flykten sätts upp i regi av Alexander Mørk-Eidem. Ett dramatiskt familjeäventyr om överlevnad, flykt, konflikter och samhällsstrukturer. Sverigepremiär 6 december 2024 på Stora scenen, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Ett pressmeddelande:
– Det finns flera saker som intresserar mig med den här berättelsen. Dels handlar den om hur man bygger ett samhälle och vilken typ av samhälle vi vill ha. Det är ett slags demokratiprojekt. Ramberättelsen handlar om flykt som präglar många familjers historia. Jag vill att den verkligheten ska speglas i föreställningen. Dessutom vill jag göra en seriös berättelse för unga, med teman som kanske inte får så stor plats i barnkultur annars, säger regissör Alexander Mørk-Eidem.

Pjäsen Den långa flykten är en modern tolkning av Richard Adams romanklassiker från 1972, som även gav upphov till den tecknade filmklassikern från 1978. Det är en brutal fantasyberättelse om överlevnad i en förbryllande värld. För regi och dramatisering står Alexander Mørk-Eidem som tidigare gjort de hyllade uppsättningarna Alltid vara vi, Röde Orm, Morbror Janne och Djungelboken. Mørk-Eidem är sedan 2023 husregissör på Kulturhuset Stadsteatern.

Den stora ensemblen består av cirka 30 medverkande däribland Lancelot Ncube, Nina Dahn, Shebly Niavarani, Manuela Gotskozik Bjelke, Emil Hedayat, Ann-Sofie Rase, Angelika Prick, Jörgen Thorsson samt kompositören och trumslagaren Anna Lund.

Här kan du läsa Kulturbloggens recension av premiären av Den långa flykten.

Suzanne Osten har gått ur tiden

by

Suzanne Osten regisserar

Suzanne Osten har hastigt lämnat oss, skriver Maria Sid, teaterchef Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i ett pressmeddelande:

– Suzanne Osten kommer alltid att sitta på axeln och påminna mig om teaterns kraft. Hon är det eviga ljuset i Teatersverige, en gigant som skapat underbar konst och banat väg för så många andra, särskilt kvinnor, säger Maria Sid, teaterchef Kulturhuset Stadsteatern.

– En kraft har gått förlorad. Suzanne Osten utvecklade och ifrågasatte normer i samhället. Hon lät barnen och konsten gå främst. Det känns i hjärtat att vi – kulturen, barnen och konsten – har förlorat en magisk person, säger Malin Dahlberg, vd Kulturhuset Stadsteatern.

– Suzanne Ostens sätt att jobba med långa processer har påverkat mitt teaterliv enormt. Hon har format generationer och blivit en ledstjärna för svensk och internationell teater för barn. I femtio års tid har hon gått i fronten med sitt konsekventa barnperspektiv, hon har dessutom tagit ett kulturpolitiskt ansvar för teatern, säger skådespelaren Ann Petrén som jobbat nära Suzanne Osten sedan föreställningen R 1990 och varit knuten till Stadsteatern sedan 1988.

Suzanne Osten var en av våra främsta regissörer och dramatiker inom teater och film, en pionjär inom scenkonst för barn och unga och en av våra starkaste röster inom politisk och feministisk teater. 1975 grundade hon den banbrytande scenen Unga Klara på Stockholms stadsteater och verkade där som regissör och konstnärlig ledare fram till 2014.

Till Stockholms stadsteater kom hon redan 1971 då hon skrev och regisserade Tjejsnack. Under åren kom hon att medverka på ett eller annat sätt i 54 föreställningar på Stadsteaterns scener. Några milstolpar: Jösses Flickor, befrielsen är nära (1974) samt uppföljaren Jösses Flickor – Återkomsten (2006), Det allra viktigaste (2004), Babydrama (2007) och Tröstar jag dig nu? (2009). 2022 satte Suzanne Osten upp Noréns Temps Mort (2022).

Från och med klockan 13 idag den 29 oktober kommer det finnas ett minnesbord i Unga Klaras foajé för dem som vill lämna en sista hälsning till Suzanne Osten.

Dansrecension: Jean och Julie – visuellt fascinerande och under ytan finns fortfarande klass-frågan

by

Foto: Sören Vilks

Jean och Julie
Fritt efter August Strindbergs pjäs Fröken Julie
Koreografi och scenografi Fredrik Benke Rydman
Mask Patricia Svajger
Kostym Lehna Edwall
Ljus och video Green Wall Designs/Viktor Rundlöf och David Nordström Abelli
Musik och ljuddesign Petrus Königsson
Medverkande:
Jean: Daniel Koivunen Julie: Ellen Lindblad Kristin: Sophie Augot
Urpremiär 4 oktober på Klarascenen, Kulturhuset Stadsteatern

Förtärande passion är nyckelordet för min tolkning av Strindbergs drama Fröken Julie. En stark, passion som far fram som en orkan och får de drabbade att glömma alla konsekvenser. Det är för mig syntesen, eller åtminstone, en av pelarna i Strindbergs drama. När nu Fredrik Benke Rydman , en av Sveriges mest fascinerande och duktiga koreografer, låter den tolkas av dansare och dynamiskt bankande technobeat blir den syntesen ännu tydligare än i de flesta föreställningar jag sett. Det här är imponerande snyggt visuellt, fascinerande och explosivt. För att förstå dramat i vår tid är förtärande passion det närmaste jag känner inför åtminstone Julies beteende.

Strindberg ställde kvinnors frigörelse i konflikt med klassfrågan i Fröken Julie. Många kanske inte ser att klassfrågan fortfarande är lika tydlig i samhället idag. Se bara hur det ser ut på typiska arbetsplatser för övre medelklassen: hur lätt är det inte för de medelålders från övre medelklassen att förmedla jobben på till exempel Dagens Nyheter vidare till sina vuxna barn.

Ridstövlarna från överheten som är glänsande putsade I originaldramat är borta, men Jean, Julie och Kristin är ändå lika bundna vid sin klass och sitt jobb. Sedan må den sexuella attraktionen slå till hur starkt den vill. Fast kanske idag är kvinnan friare och Julie kan gå i trygghet också efter sexstunden med Jean.

Jean står i valet och kvalet i denna fantastiska dansföreställning mellan tryggheten med Kristin som tillhör samma klass och det spännande och utmanande med frigjorda Julie. Visst går det att se förbi klassrollerna och tolka Kristin och Julie som olika karaktärer, olika personligheter, som Jean dras mellan.

Koreografen Fredrik Benke Rydman berättar i ett pressmeddelande om varför han ville sätta upp den:
– Jag fick idén att använda Fröken Julie som underlag för en ny dansföreställning från min son. Han sa nåt i stil med, oavsett vad jag som kille gör, så är det fel. Så kan jag inte minnas att jag kände när jag var yngre, men det är andra tider nu, synen på kön har förändrats. Och Fröken Julie känns som en bra spelplan för att ta upp de frågorna.

Denna dansföreställning är färgrik, bildstark och vi får se inzoomade ansikten på en stor bildskärm. Dansarna är mycket skickliga och scenografin överväldigande. Och även om Fredrik Benke Rydman sätter fokus på killens, mannens, dilemma, och det är passionen som styr karaktärerna är det ändå fortfarande under ytan ett klass-samhälle som styr människorna. Det tycker jag är starkt skapat av hela ensemblen och jag rekommenderar den starkt. Den är dessutom inte så lång, omkring en timme och femton minuter – en perfekt längd för att efteråt kunna gå ut och äta eller ta en kopp te hemma tillsammans och prata om kärlek, sex, passion, mäns och kvinnors roller och klass-samhället som fortfarande påverkar på många sätt. Fast det kommer de flesta teaterkritiker inte att se eftersom de tillhör den gynnande över medelklassen.

Om pjäsen
August Strindbergs pjäs Fröken Julie handlar om den unga högadliga herrgårdsfröken Julie som på midsommaraftonen dansar med tjänstefolket och blir förtjust i faderns betjänt Jean. Han är förlovad med kokerskan Kristin, som blir vittne till allt som försiggår under natten. Och det slutar inte väl.

Pjäsen hade sin urpremiär 1889 i Köpenhamn med Strindbergs dåvarande hustru Siri von Essen i huvudrollen. Det dröjde ända till 1906 innan den fick sin svenska premiär på Akademiska föreningens teater i Lund.