Dramaten

Suzanne Osten vänder ut och in på sorg i David Grossmans Falla ur tiden

11 augusti, 2016 by Redaktionen

Falla ur tiden, som bygger på den israeliska författaren David Grossmans roman om föräldrar som förlorat sina barn, är en sorgeritual för åtta röster med regi av Suzanne Osten. Premiär på Elverket den 27 augusti, under Bergmanfestivalen.

Ett pressmeddelande berättar:
Åtta personer har träffats. Alla har varit med om det värsta tänkbara – att förlora ett barn. En man ger sig ut för att leta reda på sin döde son. Vad som därefter sker är en abstrakt, musikalisk och föränderlig resa in i sorgens skoningslösa landskap. ”Hans död är inte död”, säger kentauren som vuxit ihop med sitt skrivbord.

Falla ur tiden är regissören Suzanne Ostens och Erik Uddenbergs tolkning av den israeliske författaren David Grossmans hyllade roman Fallen ur tiden. Uppsättningen är en del av Bergmanfestivalen 2016, och detta är första gången Suzanne Osten regisserar på Dramaten. Medverkar gör skådespelarna Simon Norrthon, Thérèse Brunnander, David Arnesen, Frida Österberg, Johan Holmberg, Maria Johansson Josephsson, Maria Sundbom och Hulda Lind Jóhannisdóttir.

När vi möter medmänniskor med erfarenheter av det som David Grossman beskriver i Fallen ur tiden, erfarenheten av att ha förlorat ett barn, är vi mycket rädda för att göra fel, säga fel saker. Även på scen. Men vi måste våga göra fel för vad har teatern för annan funktion än att visa oss för er, ni som är vår publik. Kanske ni kräks, tappar andan, gäspar blir arga och går… Jag har en idé om att man kan ”lägga in sig vid teatern” en stund, vara med om en ritual kring ett svårt ämne. Få möta något annat (Suzanne Osten, ur Falla ur tiden-bloggen:: www.dramaten.se/Repertoar/Falla-ur-tiden/Bloggen/)

David Grossmans bok Fallen ur tiden gavs ut 2014 och tar sin utgångspunkt i författarens sorg efter att ha förlorat sin 21-årige son i krig. Texten har bearbetats av Erik Uddenberg, och Suzanne Osten har haft en aktiv dialog med Grossman under processens gång. Den pjäsliknande romanen har tidigare satts upp på tyska och israeliska teaterscener, men detta blir första gången i Sverige.

Musiken är skapad av Anders Niska, och röstcoachen Linda Wise har anlitats för att de åtta skådespelarna ska hitta sina distinkta stämmor i denna själarnas mörka körsång.

Regissören och författaren Suzanne Osten var under många år knuten till Stockholms stadsteater och grundade där 1975 Unga Klara som hon fram till 2014 var konstnärlig ledare för. Döden, sörjandet och de tabun som är förknippade med dem har fascinerat Osten i många år, och hon har utforskat dessa teman bland annat i pjäserna Alla utom jag och Gränsen.

Medverkande
Mannen som går Simon Norrthon
Kvinnan som stannar hemma/Kvinnan i klocktornet Thérèse Brunnander
Stadens krönikör David Arnesen
Frun till stadens krönikör Frida Österberg
Kentauren Johan Holmberg
Den gamle matematikläraren Maria Johansson Josephsson
Kvinnan i fisknätet/Hertigen Maria Sundbom
Barnmorskan/Skomakaren Hulda Lind Jóhannsdóttir

Regi Suzanne Osten
Översättning Ervin Rosenberg
Bearbetning Erik Uddenberg
Scenografi och kostym Rikke Juellund
Ljusdesign Torben Lendorph
Musik och ljud Anders Niska
Koreografi Soledad Howe
Röstpedagog Linda Wise
Peruk och mask Lena Bouic Wrange

Premiär den 27 augusti, Elverket

Anna Pettersson gör en visuell nytolkning av Ibsens Hedda Gabler på Dramaten

11 augusti, 2016 by Redaktionen

När Anna Pettersson tar sig an Henrik Ibsens Hedda Gabler gör hon det med den särpräglade stil som blivit hennes framgångsrika signum under senare år: hur kan klassikerna, som fick ett sådant genomslag i sin samtid, engagera publiken i dag? Premiär på Lejonkulan den 31 augusti, under Bergmanfestivalen, berättar ett pressmeddelande.

Hedda Gabler är ett av Henrik Ibsens mest slitstarka mästerverk. Berättelsen om den frustrerade Hedda, instängd i patriarkala sociala strukturer som hon har ett alltmer desperat behov av att slå sig ur, skrevs 1890. På Dramaten har den iscensatts vid flera tillfällen och 1964 var det Ingmar Bergman som stod för regin.

Anna Pettersson, som själv spelade titelrollen i Stockholms stadsteaters firade uppsättning av Hedda Gabler 1998, satte 2015 upp en rosad uppsättning av Ibsens Vildanden på Dramaten. I Hedda Gabler fortsätter Anna Pettersson att utforska Ibsen, i ett lika avskalat format och med en lika radikal attityd, i sin tolkning av klassikerna.

Electra Hallman i titelrollen är den enda skådespelaren som är kroppsligt närvarande på scenen. Hon interagerar med videoprojektioner av de tre rollkaraktärerna som cirklar kring Hedda Gabler: Jörgen Tesman, Assesor Brack och Ejlert Lövborg.

Anna Pettersson har tidigare hyllats för sin uppsättning av August Strindbergs Fröken Julie på Strindbergs Intima Teater 2012 och belönades för den med TCO:s kulturpris, Svenska Teaterkritikernas pris och DN:s kulturpris. Hon är förutom regissör även skådespelare och doktorand inom konstnärlig forskning på Stockholms konstnärliga högskola.

I Hedda Gabler fortsätter hon att undersöka hur de naturalistiska dramerna, som med åren har blivit klassiker, bekanta och trygga för publiken, kan dekonstrueras och osäkras för en nutida publik.

Scenografin har Anna Pettersson skapat tillsammans med Jan Lundberg, som även gjort kostym, och de har utgått från Ibsens hem i Oslo. Dåtid och nutid existerar parallellt, och drömlika passager bryter upp den psykologiskt realistiska spelstil som förknippas med pjäsen. Möt en ny Hedda Gabler.

I samarbete med Nationaltheatret

Medverkande
Hedda Gabler Electra Hallman
Jörgen Tesman Mattis Herman Nyquist
Assesor Brack Kim Haugen
Ejlert Lövborg Eindride Eidsvold

Regi Anna Pettersson
Scenografi Anna Pettersson och Jan Lundberg
Kostym Jan Lundberg
Musik Gustave Lund
Ljusdesign Magnus Pettersson
Peruk och mask Thea Holmberg Kristensen
Filmproduktion Dallas Motion Agency
Filmfotograf Klas Hjertberg, Dallas Motion Agency

Premiär den 31 augusti, Lejonkulan

På bilden: Electra Hallman Foto Sören Vilks

Eirik Stubø regisserar Den goda viljan som blir teater för första gången

4 augusti, 2016 by Redaktionen

Den goda viljan är Ingmar Bergmans berättelse om sina föräldrar och deras kärlekshistoria, åren innan han föddes. Premiär på Lilla scenen den 26 augusti, under Bergmanfestivalen.

Ett pressmeddelande:
”Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.”
(Romarbrevet 7:19)

Det är 1909. Anna och Henrik möts. Hon studerar till sjuksköterska i Stockholm. Han läser teologi i Uppsala. De har ingenting gemensamt, men ett starkt kärleksband uppstår mellan dem. De kommer att bli Ingmar Bergmans föräldrar.

Den goda viljan är en fri berättelse om Annas och Henriks kärleksdrama fram till sonen Ingmars födelse 1918. Romanen gavs ut 1991 och blev underlag för en mycket omtyckt tv-serie och en Guldpalmsbelönad film.

Regissören och teaterchefen Eirik Stubø återvänder till romanen och ger sin sceniska tolkning av berättelsen om Anna och Henrik.

”Ända sedan den självbiografiska Laterna magica har det föresvävat mig att göra en film om mina föräldrars unga år, deras begynnande äktenskap, deras förhoppningar, tillkortakommanden och ’goda vilja’. Jag ser på fotografierna och känner stark dragning till de där båda människorna, som på nästan alla sätt är så olika de halvt bortvända, mytiskt överdimensionerade varelser som dominerade min barn- och ungdom.

Jag vill inte påstå att jag alltid har varit så noga med sanningshalten i min berättelse. Jag har skarvat, lagt till, dragit ifrån och kastat om, men som så ofta är fallet med den här sortens lekar har leken förmodligen blivit tydligare än verkligheten.

Den här boken har inte på någon enda punkt anpassats efter den färdiga filmen. Den har fått förbli som den var skriven: Orden står oemotsagda och lever förhoppningsvis sitt eget liv, liksom en egen föreställning i läsarens sinne.”
(Ur Ingmar Bergmans förord till romanen Den goda viljan, Norstedts 1991.)

Henrik Bergman Erik Ehn
Anna Åkerblom Rebecka Hemse
Johan Åkerblom Per Mattsson
Karin Åkerblom Lena Endre
Ernst Åkerblom Otto Hargne
Fredrik Bergman Örjan Ramberg
Alma Bergman Kicki Bramberg
Frida Emma Broomé

Regi Eirik Stubø
Scenografi och kostym Kari Gravklev
Ljusdesign Ellen Ruge
Peruk och mask Mimmi Lindell

Premiär den 26 augusti, Lilla scenen

Karlsson på taket på Dramaten – roligt, livat och lajban för alla åldrar

28 maj, 2016 by Rosemari Södergren

Karlsson på taket
Av Astrid Lindgren
Regi Alexander Öberg
Scenografi Sören Brunes
Dramatenpremiär 28 maj 2016, Stora Scenen

Karlsson på taket, världens bästa Karlsson, gjorde succé i Göteborg – och självklart måste huvudstaden få uppleva detta speciella äventyr med denna lagom tjocka man med propeller som gillar när det är roligt, livat och lajban. Annars är han inte med. Och nog blev det roligt, livat och lajban och publiken som till stor del bestod av människor under tioårsåldern hängde med och levde sig in i vad som hände. Gissa om barnen blev arga på det elaka hembiträdet, fru Bock, givetvis kallat husbocken.

Karlsson på Taket och Rasmus på luffen var mina två favoriter av Astrid Lindgrens böcker när jag var liten. Det kan synas som två sinsemellan väldigt olika figurer: den självgode herren Karlsson och lille föräldralöse Rasmus. Men för mig vad det två varianter av samma berättelse. Jag såg det övergivne, ensamma barnet i Karlsson på Taket.

Han är självcentrerad som ett småbarn, världens bästa Karlsson. Han har ingen mamma, han har ingen pappa och han har ingen som firar honom när han fyller år och han har ingen som håller efter honom. Det är klart att han är avundsjuk så det knakar på Lillebror – och Karlsson behöver Lillebror. Ja rentav mer än Lillebror behöver honom egentligen. Karlsson är inte idealet som vän. Han roffar helst åt sig alla godbitar. Den relation man har med honom är som med ett litet barn. Det vet väl alla som varit eller är föräldrar. Han är rebellisk och orädd och den som är med honom har aldrig en tråkig stund.

Lillebror som är yngst i familjen känner sig rätt nedtryckt och är lite tjurig hemma, ja han har rätt mycket av ett typiskt lillebrors-beteende. När han så möter Karlsson får Lillebror växa, han får ta på sig rollen av mamma åt Karlsson ibland till och med. Lillebror kan inte längre vara den yngste och tjurigaste.

Jag tror det var sådant som gjorde att jag älskade berättelserna om Karlsson på taket när jag var liten och jag såg det pillemariska och godhjärtade hos Karlsson, bakom hans fasad av självkärlek.

Föreställningen gjorde succé på Göteborgs stadsteater, premiären var 11 april 2015 – Här är vår recension från den premiären. Krister Henriksson är tillbaka i rollen som Karlsson på Dramaten och Nour El Refai som lillebror och föreställningen har samma regissör, Alexander Öberg. Det märks att det på så sätt inte är en helt ny föreställning. Samspelet mellan Krister Henriksson och Nour El Rafai sitter som gjutet och båda har vuxit in i sina roller. De är båda perfekta.

En föreställning för alla från sex år, står det på Dramatens hemsida. Salongen var fylld av många barn som jag skulle gissa var strax över sex år. De levde sig in i spelet på scenen och skådespelarna vände sig också mot publiken av och till och det fungerade bra. Själv var jag där med en tonåring som också var nöjd, precis som jag som hunnit komma upp i medelåldern. För alla som liksom jag förstår sig på och älskar denna Karlsson på taket är föreställningen ett måste. Utan tvekan. Det är en föreställning som fungerar för alla åldrar. Det är bra att Dramaten ger en sådan uppsättning under sommaren. Vi vill väl alla att de kommande generationerna ska lära sig att älska scenkonst och teater också?

Denna föreställning vänder sig också till en publik utanför Sverige, en del datum kommer den att textar på engelska: 11 juni, 12 juni, 18 juni, 19 juni och samtliga datum i juli.

Du har väl inte missat vår kulturskribent Mats Hallbergs exklusiva intervju med Krister Henriksson? Läs den här.

Flera intressanta premiärer på Dramaten hösten 2016

17 maj, 2016 by Redaktionen

Livia Millhagen i Medea Fotograf Rumle Skafte — Livia Millhagen i Medea
Fotograf Rumle Skafte

Stefan Larssons uppsättning av Medea har hyllats av kritiker och gått för utsålda hus sedan årsskiftet på Betty Nansen Teatret i Köpenhamn. Från och med i höst spelas Medea, som är ett samarbete mellan teatrarna, på Dramaten. Premiär på Målarsalen den 7 oktober.

Föreställningen ställer frågor om hämnd och om det går att fortsätta leva efter att ha dödat sina barn. I Stefan Larssons uppsättning blir det legendariska dramat Medea en knivskarp skildring av en grym skilsmässa.

Medea är en av många intressanta premiärer på Dramaten i höst. Den 17:e maj fyller Dramaten 228 år. Det var nämligen för 228 år sedan som den första föreställningen spelades på Dramaten. Det var en uppsättning heter Sune Jarl och den spelades i Bollhuset.

I samband med Bergmanfestivalen 25 augusti – 4 september har Dramaten premiär på sex föreställningar:
Huset vid nattens ända av Sebastian Hartmann har urpremiär 25 augusti på Stora scenen. Dramat är ett slags drömspel med ett hus på scen där vi möter olika karaktärer i rum, mix av Bergmanproduktioner och vi också möter Bergman själv.

Den goda viljan av Ingmar Bergman har premiär den 26 augusti på Lilla scenen. Dramat bygger på Bergmans roman och skildrar han föräldrars kärleksdrama fram till sonen Ingmars födelse 1918. Romanen har filmatiserats och visats både som film och tv-serie. Regissören och Dramatenchefen Eirik Stubø berättar att han och övriga produktionen gått tillbaka till romanen och utgår från den och har inte försökt utgå från filmen eller tv-serien.

Ensam och Esmeralda av Martina Montelius har urpremiär den 26 augusti i Tornrummet på Unga Dramaten
En föreställning till försvar för fantasin och hur viktig den är för barn.

Falla ur tiden av David Grossman, Sverigepremiär den 27 augusti på Elverket
Grossmans berättelse om åtta personer som alla har varit med om det värsta tänkbara, att förlora ett barn, var en av förra årets absolut starkaste utgivningar. Nu tar Suzanne Osten tag i den och regisserar för första gången en föreställning på Dramaten.

Deformerad persona av Mattias Andersson och Ylva Andersson har premiär den 28 augusti i Målarsalen.
Mattias Andersson berättade att han i dramat vill skildra maktstrukturer i vårt samhälle. Han har skrivit manus illsammans med sin syster som insjuknade i MS som tjugoåring.

Hedda Gabler av Henrik Iben har premiär den 31 augusti i Lejonkulan.
Efter uppmärksammade uppsättning av Fröken Juli och Vildanden fortsätter Anna Pettersson med Hedda Gabler att undersöka hur de naturalistiska dramerna, som med åren har blivit klassiker, idag ska kunna gripa tag i publiken på samma sätt som de gjorde när de slog ned som bomber islutet av 1800-talet.

Förutom de sex Dramaten-premiärerna blir det minst tio internationella gästspel under Bergmanfestivalen.

Andra premiärer att se fram emot på Dramaten i höst:
Presidentskorna av Werner Schwab, premiär den 22 oktober, Lilla scenen
Stina Ekblad, Lena Endre och Ingela Olsson spelar tre städerskor från samhällets bottenskikt som i ett enda långt och vindlande samtal klar av varandra livslögn efter livslögn. Det är första gången som 1990-talsikonen Werner Schwab spelas på Dramaten.

Ivanov av Anton Tjechov, premiär den 27 oktober på Stora scenen
I regi av Alexander Mørk-Eidem.

20 november av Lars Norén, premiär i november på Elverket

Rannsakningen av Peter Weiss, premiär på Orionteatern den 8 november

Dramaten

Footer

Om oss