Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

”Joker” har chans att ta hem flest statyetter inför årets Oscargala

by

Joker nominerades på måndagen den 13 januari 2020 i elva klasser, tätt följd av ”The Irishman” med tio nomineringar.

De filmer som nominerats till bästa film:
Le Mans ’66
The Irishman
Jojo Rabbit
Joker
Unga kvinnor
Marriage story
1917
Once upon a time in Hollywood
Parasit

Taika Waititis ”Jojo Rabbit” har nominerats i sex kategorier inför Oscarsgalan den 9 februari. Filmen är bland annat nominerad till Bästa film, och Scarlett Johansson har chans att ta hem priset för Bästa kvinnliga biroll.

Filmen är nominerad i följande kategorier:
Bästa film
Bästa kvinnliga biroll – Scarlett Johansson
Bästa manus efter förlaga
Bästa scenografi
Bästa klippning
Bästa kostym

”Jojo Rabbit” är en andra världskriget-satir om en ensam tysk pojke vars världsbild vänds upp och ned när han upptäcker att hans mamma gömmer en ung judisk flicka på vinden. Med hjälp av sin idiotiska låtsasvän Adolf Hitler måste han nu konfrontera sina nazistiska fördomar.

Filmen hade biopremiär i Sverige den 10 januari.
Renée Zellweger kan vinna en huvudrolls-Oscar för sitt porträtt av Judy Garland i bioaktuella Judy. Hon är tidigare Oscarsbelönad för sin birollsinsats i Åter till Cold Mountain och nominerades för huvudrollerna i Chicago samt Bridget Jones dagbok. Zellweger har redan vunnit en Golden Globe, ett Critics Choice Award, ett British Independent Film Award, ett Hollywood Actress Award samt National Board of Reviews pris för sin omtalat porträttlika tolkning av den legendariska stjärnan. Jeremy Woodhead, som bidragit till Zellwegers visuella förvandling till Garland i Judy, är nominerad till en Oscar i kategorin makeup och hår.

Pedro Almodóvars senaste film, bioaktuella Smärta och ära, kan vinna en Oscar för bästa internationella långfilm. Den har tidigare band annat en Golden Globe-nominering. Antonio Banderas kan belönas med en Oscar för bästa manliga skådespelare. Han vann pris för bästa manliga skådespelare i Cannes för sin känsliga tolkning av Almodóvars förmodade alter ego i Smärta och ära. Banderas vann även ett European Film Award och ett Hollywood Film Award för rolltolkningen, och har nominerats till ytterligare en rad priser.

Honeyland har Oscarsnominerats i kategorierna Bästa Dokumentär och, som enda dokumentär, Bästa Internationella Långfilm.

Honeyland spelar fortfarande på svenska biografer sedan premiären i höstas och finns ännu tillgänglig för nya biobokningar.

Synopsis:
På den nordmakedonska landsbygden lever Hatidze, en av de sista i sitt skrå. Hon är den sista kvinnan i Europa som samlar vildhonung. Med varsamhet och sin expertis förvaltar hon sina bikolonier med stor respekt och vördnad för de små djuren, så vitala för planetens ekosystem. Men när en kringresande familj installerar sig i huset intill hennes, förändras hennes förutsättningar. Honeyland är Nordmakedoniens Oscarsbidrag, nominerad till Oscar för Bäsa Internationella Långfilm och Bästa Dokumentär. Den är ett häpnadsväckande vackert porträtt av ett unikt liv.

Fler nomineringar:
Bästa regi:
Martin Scorsese – The Irishman
Todd Phillips – Joker
Sam Mendes – 1917
Quentin Tarantino – Once Upon a Time in Hollywood
Bong Joon Ho – Parasit

Bästa manliga huvudroll:
Antonio Banderas – Smärta och ära
Leonardo DiCaprio – Once upon a time in Hollywood
Adam Driver – Marriage story
Joaquin Phoenix – Joker
Jonathan Pryce – The two popes

Bästa kvinnliga huvudroll:
Cynthia Erivo – Harriet
Scarlett Johansson – Marriage story
Saoirse Ronan – Unga kvinnor
Charlize Theron – Bombshell
Renee Zellweger- Judy

Bästa manliga biroll:
Tom Hanks – A beautiful day in the neighborhood
Anthony Hopkins – The two popes
Al Pacino – The Irishman
Joe Pesci – The Irishman
Brad Pitt – Once upon a time in Hollywood

Bästa kvinnliga biroll:
Kathy Bates – Richard Jewell
Laura Dern – Marriage story
Scarlett Johannson – Jojo Rabbit
Florence Pugh – Unga kvinnor
Margot Robbie – Bombshell

Filmrecension: Bombshell – när tystnaden bryts – läs hellre boken Klubben

by

Bombshell – när tystnaden bryts
Betyg 3
Svensk biopremiär 17 januari 2020
Regi Jay Roach
I rollerna: Charlize Theron, Nicole Kidman, Margot Robbie, John Lithgow , Kate McKinnon, Connie Britton, Mark Duplass, Rob Delaney, Malcolm McDowell och Allison Janney mfl

Hur kunde en chef på en av världens största tv-stationer under årtionden sexuellt trakassera och utnyttja kvinnliga medarbetare? Filmen bygger på verkliga händelser, då Roger Ailes, mannen som skapade Fox News, kunde avslöjas och få sparken. Roger Ailes spelas oerhört bra av John Lithgow. Han tycker ju själv att han gjort kvinnorna en tjänst, han har hjälpt dem att komma fram i rampljuset. Att han vill ha lite lojalitet tillbaka, som att bli avsugen, är väl naturligt, menar han.

Joth Lithgow är en i raden av stora amerikanska stjärnskådespelare i denna film. Men trots duktiga skådespelare och en berörande berättelse misstänker jag att mitt betyg rent av är för högt. Skådespelarna är ett skäl till att betyget inte blir lägre och att filmen delvis ändå lyfter fram problematiken kring varför kvinnor inte går direkt och anmäler när de utsatts. I många fall känner kvinnorna sig medskyldiga. De ville ju ha karriär. Och de visste att en karriär i tv-rutan får bara vackra kvinnor. Den som inte är snygg nog får inte en plats i rampljuset. De känner att de hade fördelar av att de lätt sig utnyttjas sexuellt.

Nu är självklart varje kvinna och hennes situation unik. Det går inte att dra alla över en kam.

Varför jag ändå inte hyllar filmen beror bland annat på att situationen på ett ställe som Fox News är så speciellt, det skiljer sig från så många andra sammanhang där kvinnor blivit sexuellt utnyttjade och trakasserade. Det finns en risk att filmer som denna sprider uppfattningen att kvinnor som blir utnyttjade och inte säger till på en gång själva har utnyttjat situationen till egen framgång. Ett speciellt fall är Gretchen Carlson (spelas av Nicole Kidman). Hon hade ett eget program och framgång. Men först när hon fick sparken anmälde hon Roger Ailes. Det tror jag sticker i ögonen på en hel del. Det var förstås bra att hon gjorde det. Hon var smart nog dessutom att under lång tid spela in hans trakasserier och övergrepp och han lurades in i en fälla då han inte visste att han var inspelad. Roger Ailes förnekade alla beskyllningar och försökte få det till att ord stod mot ord, plus att han påstod att det var ett politiskt angrepp från vänstern.

Om man vill läsa något som jag tycker mycket mer seriöst rapporterar hur ett mångårigt utnyttjade av kvinnor kunde ske ska läsa boken Klubben istället. Här berättar Kulturbloggen om den boken.

Guldbaggenomineringar för 2019: Flest nomineringar till And then we danced och Quick

by

”And then we danced”, Levan Akins kärleksdrama om två unga georgiska dansare och Mikael Håfströms ”Quick” är båda nominerade i sju kategorier var inför årets Guldbaggegala.

”And then we danced” är bland annat nominerad för bästa film, bästa regi, bästa manliga huvudroll och bästa manliga biroll. Filmen var utsedd till Sveriges Oscarsbidrag, men blev inte nominerad. Jag tänker att det finns en del skäl till det och att det förmodligen hade varit större chans för Roy Anderssons ”Om det oändliga”.

”And then we danced” är en vacker och berörande film, men skildringar av homosexuella kärleksdraman i omgivningar där det är tabu finns det redan flera mycket välgjorda som visats världen över, så även om filmen utspelar sig i Georgien, vilket ingen liknande film gjort tidigare, är det ändå en film av flera. Roy Anderssons existentiella ”Om det oändliga” står ju i en klass för sig. Ingen annan regissör skapar något liknande och den tål att ses om många gånger för den har så många nivåer i vad den berättar och förmedlar.

Mitt tips är att Levan Akins ”And then we danced” sopar mattan med de flesta och tar hem bästa film och förmodligen flest priser också. Det är den värd, förutom att Roy Anderssons ”Om det oändliga” i mina ögon är bästa film, i en klass helt för sig själv.

Guldbaggenominerade 2020
Bästa film
”438 dagar”
”And then we danced”
”Om det oändliga”
”Sune – Best man”
”Transnistra”

Bästa regi
Levan Akin, ”And then we danced”
Roy Andersson, ”Om det oändliga”
Jon Holmberg, ”Sune – Best man”
Pella Kågerman och Hugo Lilja, ”Aniara”

Bästa manliga huvudroll
Levan Gelbakhiani, ”And then we danced”
Jonas Karlsson, ”Quick”
Johannes Kuhnke, ”Jag kommer hem igen till jul”
Gustaf Skarsgård och Matias Varela, ”438 dagar”

Bästa kvinnliga huvudroll
Pernilla August, ”Britt-Marie var här”
Vigdis Hentze Björck, ”Fågelfångarens son”
Emelie Garbers, ”Aniara”
Sanna Sundquist, ”Ring mamma”

Bästa manliga biroll
Thomas von Brömssen, ”Sune – Best man”
David Dencik, ”Quick”
Ulf Stenberg, ”Främling”
Bachi Valishvili, ”And then we danced”

Bästa kvinnliga biroll
Evin Ahmad, ”Ring mamma!”
Alba August, ”Quick”
Sissela Benn, ”Sune – best man”
Bianca Cruzeiro, ”Aniara”

Bästa manus
Levan Akin, ”And then we danced”
Roy Andersson, ”Om det oändliga”
Lisa Aschan, ”Ring mamma!”
Erlend Loe, ”Quick”

Bästa foto
Lisabi Fridell, ”And then we danced”
Ragna Jorming, ”Quick”
Aril Wretblad, ”Eld och lågor”

Bästa utländska film
”Kapernaum” av Nadine Labaki
”Marriage story” av Noah Baumbach
”Parasit” av Bong Joon-ho

Bästa dokumentärfilm
”Fraemling” av Mikel Cee Karlsson
”Josefin & Florin” av Ellen Fiske och Joanna Karlberg
”Transnistra” av Anna Eborn

Bästa kortfilm
”Excess will save us” av Morgane Dziurla-Petit
”Ingen lyssnar” av Elin Övergaard
”Psychic” av Tova Mozard

Bästa visuella effekter
Bert Deruyck och Kaj Steveman, ”Eld och lågor”
Torbjörn Olsson, ”438 dagar”
Andreas Wicklund, ”Aniara”

Bästa scenografi
Teo Baramidze, ”And then we danced”
Anders Hellström, Frida Ekstrand Elmström och Nicklas Nilsson, ”Om det oändliga”
Pater Sparrow, ”Eld och lågor”

Bästa originalmusik
Jon Ekstrand, ”438 dagar”
Nathaniel Méchaly, ”Eld och lågor”
Johan Ramström, ”Sara med allt sitt väsen”

Bästa mask/smink
Jenny Fred, ”En del av mitt hjärta”
AnnaCarin Lock, ”Quick”
Madeleine Gaterud och Therese Sandersson, ”Eld och lågor”

Bästa ljud/ljuddesign
Andreas Franck och Fredrik Dalenfjäll, ”438 dagar”
Claes Lundberg, ”Josefin & Florin”
Christian Holm och Niklas Skarp, ”Jag kommer hem igen till jul”

Bästa kostym
Margrét Einarsdóttir, ”Eld och lågor”
Clinton Booyse, ”438 dagar”
Anna Hagert och Anna Karlsson, ”En del av mitt hjärta”

Bästa klippning
Erika Gonzales, Kristin Grundström och Karolina Bengtsson, ”Josefin & Florin”
Rickard Krantz , ”Quick”
Anna Eborn, ”Transnistra”

Guldbaggens publikpris
”Britt-Marie var här”
”En del av mitt hjärta”
”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”
”Jag kommer hem igen till jul”
”Sune – Best man”

På Guldbaggegalan delas också priserna Hedersguldbaggen, Gullspiran och Årets nykomling ut.

Filmrecension: Documenting the Witch Path – ger mycket att tänka på och tala om

by

Documenting the Witch Path
Betyg 4
Visas på filmfestivaler runt om i världen och finns på iTunes, TUBI-Tv, Prime, Google Play, Xbox m.fl. Under 2020 kommer även filmen att rulla upp på fler stora streamingtjänster.
Regi Carl Sundström

En dokumentär om några unga filmskapare som bestämmer sig för att närmare undersöka ett område som verkar vara hemsökt av spöken eller något annat skrämmande paranormalt. Det är en fascinerande berättelse som undersöker vad som skapar skräck.

I Västernorrland finns en sju, Häxsjön, där hundratals kvinnor dödades, beskyllda för att ha varit häxor under 1600-talet. Det finns en stig genom skogen som kallas Häxstigen, som är den stig de häxdömda kvinnorna tvingades vandra på väg mot sin avrättning. Många brändes levande på bål, andra fick sina ben och armar fastbundna medan de slängdes för att drunkna i sjön. Om de sjönk och dog var det bevis på att de var häxor, om de flöt friades de från beskyllningarna.

I dokumentären för vi följa hu Carl Sundström som går en filmutbildning på en filmskola i Norrland tillsammans med två klasskamrater bestämmer att de vill undersöka Häxsjön, kanske göra en dokumentärfilm om den. När de ringer en ansvarig på kommunen blir det varnade för att undersöka sjön. De får reda på att kommunen startade ett projekt med guideturer till Häxsjön längs Häxstigen, men projektet stängdes efter att bara varit igång i två månader. När de intervjuar den guide som ansvarade för dessa turer blir de varnade för att undersöka det närmare.

Filmen är mycket spännande uppbyggd, vi får följa de tre unga filmskaparna när de förbereder sig och deras tankar och diskussioner. När tiden närmar sig för dagen då de ska bege sig dit och filma hoppar en av dem av, då han känner sig rädd.

Det är en oerhört spännande och intressant berättelse som säger mycket om hur människor reagerar inför det okända, inför det paranormala. Också den som egentligen inte tror på spöken kan bli riktigt rädd.

Vad du än själv tror och tänker om paranormala fenomen är denna dokumentär talade, stark och ger saker att diskutera.

Fakta från pressmedddelande om filmen:
Inspirerad av verkliga händelserna får du följa med tre dokumentärfilmare, (Nathaniel P. Erlandsson, Robin Franzen och Carl Sundström) som får nys om en gammal stig i skogen som leder till ”Häxornas Sjö”. De som var anklagade för häxkonster under 1600-talet fick vandra denna led för att sedan dränkas i den nu ökända sjön. Fast leden och sjön numera är avstängd för allmänheten bestämmer sig dokumentärfilmarna för att bege sig till platsen för att söka den skrämmande sanningen.

Filmen, som är skriven och regisserad av Carl Sundström och producerad av Simon Tuomisto, har vunnit fem priser varav ”Best Documentary Feature” på Bloody Horror International Film Festival och Independent Horror Movie Awards. John Lepper, Adam Whitton, Chase Whitton och Sundström Executive Produced.

Filmrecension: Frost 2 – betyg 5

by

Frost 2
Betyg 5
Svensk biopremiär 25 december 2019
Filmen visas i 3D, 2D, dubbad till svenska, dubbad till svenska med svensk text, dubbad till nordsamiska med svensk text samt i den engelska originalversionen med svensk text.

På juldagen kommer den av många efterlängtade uppföljaren till Disneys succéfilm Frost. Nu får vi följa systarna Elsa och Anna när det försöker hitta ursprunget till Annas magiska krafter. Ett uppdrag som visar sig vara farligare än de först trott.

Under sin resa upptäcker de sanningar om det förflutna och de lär sig att allt inte är som det verkar. De hittar också orsaken till varför en ogenomträngliga dimman ligger över skogen.
De inser att de måste hitta sanningen om varför Arendal och Tundra-folket började kriga. Endast genom att hitta denna sanning kan de rädda både Arendalen och Tundrafolket.

Filmen riktar sig mot de äldre barnen och är ganska mörk i sin berättelse jämfört med den första filmen, men den är riktigt bra och spännande. Det är en film som både vuxna och barn kommer att uppskatta.

Filmen är delvis som en musikal, det är mycket musik och många låtar i filmen.

Min favoritkaraktär är snögubben Olaf. Han fungerar som en bra brytning mot de intensiva delarna i filmen. Också renen Sven och Kristoffer hjälper till med att lyfta stämningen.

Det är fascinerande att se hur långt Pixar har kommit under de senaste åren med sin grafik. Detaljerna är otroligt skickligt utförda.