• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scenkonst

Skräck blandas med hårdrock när The Ark-medlemmar gör hårdrocksmusikal

20 februari, 2018 by Redaktionen

Illustration: Pia Simensen

En nervkittlande heavy metal-musikal om kärlek, svek och längtan. Ont blod utspelar sig i form av en rockkonsert och kommer att spela för högstadie- och gymnasieelever över hela Sverige. Det blir rikligt med rök, blod och distade gitarrer. Regi av Martin Rosengardten med musik av Jens Andersson och Mikael Jepson (alla tre tidigare medlemmar i The Ark). För manus står Rasmus Lindberg. Urpremiär den 5 mars i Sölvesborg.

Ett pressmeddelande berättar:
Ont blod är en blandning mellan teater och rockkonsert i skräckmiljö. Föreställningen handlar om ett ungt rockband som är på väg att slå igenom. När gruppens frontfigur, Alexia, en mörk natt snor en bil och krockar med en gravsten förändras allt. Under stenen ligger ett bylte med en varelse som hon blir biten av. Bettet gör att Alexia får en förmåga att skriva grymma hårdrockshits.

– Min önskan är att alla ska kunna känna igen sig i föreställningen på något sätt, vare sig man gillar hårdrock eller inte. Kanske kan publiken få syn på eller ana sitt eget monster och om vi har lite tur kan vi inspirera till att något nytt band startar, säger Martin Rosengardten, regissör.

På scen möter vi fem skådespelare som spelar all musik live. Musiken är skriven av Jens Andersson och Mikael Jepson och sträcker sig över hela hårdrocksspannet från 60-talets Deep Purple till nutida Stoner rock. Ont blod regisseras av Martin Rosengardten som tidigare regisserat för bl.a. Stockholms stadsteater, Galeasen och Riksteatern. Han har dessutom spelat trummor i The Ark.

Manuset skrivs av Rasmus Lindberg som är en av landets mest spelade dramatiker med pjäser översatta till flera språk. I Ont blod kombinerar Lindberg genrerna skräck och hårdrock.

– I grunden tror jag att vampyren som symbol handlar om skräcken inför att förändras, att förändras i mötet med någon annan. Att någon ska få så stark influens över en att man ska bli som den och tappa bort sig själv på vägen och det är vi alla rädda för. Så främlingsfientlighet i sin mest grundläggande form. Rädslan för mötet med någon annan och att man i det mötet ska bli denna ”andra”, säger Rasmus Lindeberg, manusförfattare.

Ont blod kommer under våren att turnera för högstadie- och gymnasieelever men kommer även att spela tre offentliga föreställningar.

Urpremiär den 5 mars 2018 i Sölvesborg

Medverkande
Frida Bergh
Sonia Haga
Paula Sundberg
Nils Närman-Svensson
Alfred Tobiasson

Manus Rasmus Lindberg
Musik Jens Andersson och Mikael Jepson
Regi Martin Rosengardten
Scenografi och kostym Marika Åkerblom
Mask Linda Sandberg
Ljusdesign Jörgen Haimanas

Arkiverad under: Scen, Toppnytt Taggad som: Hårdrock, Musik, Musikal, Riksteatern, Rockmusik, Scenkonst

Teaterkritik: Peer Gynt på Dramaten

16 februari, 2018 by Rosemari Södergren

Peer Gynt
Av Henrik Ibsen
Översättning Lars Forssell
Regi Michael Thalheimer
Bearbetning Michael Thalheimer och Maja Zade
Scenografi Olaf Altmann
Videodesign Alexander Du Prel
Musik Bert Wrede
Kostym Michaela Barth
Ljus Michael Gööck
Peruk och mask Eva-Maria Holm och Peter Westerberg
Premiär 15 februari 2018, Stora scenen på Dramaten

Premiärföreställningen av Peer Gynt på Dramaten i regi av den tyska teatermannen Michael Thalheimer fick stående ovationer. Det som applåderas var en fantasieggande scenografi och makalösa skådespelare i ett avskalat, bitvis absurt, framförande av Ibsens drama.

Handlingen i Ibsens drama Peer Gynt kan tolkas på flera sätt. Den rent yttre handlingen kretsar kring den unge Peer Gynt som lever med sin mamma. De är fattiga för att hans pappa slarvat bort det välstånd som farfadern byggt upp. Ansvaret att bygga upp välståndet på nytt vilar tungt på den unge Peers axlar. Han är dock inte skapad för att samla världsliga ägodelar. Han är inte rätt man för att bygga upp ett materiellt välstånd. Han har däremot en livlig fantasi.

Föreställningen börjar med att Peer varit borta i flera veckor och precis kommit hem och då drar han en fantastisk skröna för sin mor att han ridit på en bock. Under tiden han varit borta har den rika bondens dotter tröttnat på att vänta på honom och lovat gifta sig med en annan. Bröllopet äger rum nästa dag och Peer ger sig dit, kanske för att erövra brudens hjärta. Där möter han den unga Solveig och han blir förälskad i henne i stället. Ändå gör han något dumt. Han rövar bort bruden.

Vad händer sedan? Där är det upp till betraktaren att tolka. Peer måste hålla sig undan. Brudens far och andra av bygdens folk är ute efter honom. Bruden också, eftersom Peer kastade bort henne också eftersom han blivit förälskad i Solveig.

Peer ger sig upp i skogen och där möter han dottern trollkungen Dovrekungen, Peer och trollprinsessan ska gifta sig. Han flyr från trollen och kommer till både London och Turkiet på äventyr. Eller gör han? Är det hans fantasi bara? Eller är han svårt sjuk och hallucinerar? Det är upp till betraktaren hur berättelsen ska betraktas.

Det kan vara svårt att vara en människa fylld av fantasi och växa upp i en omgivning där alla förväntas vara praktiska och sköta sig. Många som vuxit upp i arbetarklasshem har berättat om svårigheter då de kämpat för att få jobb inom kreativa yrken. De har inte haft föräldrar och släkt som gått före dem och varit dörröppnare. Att se Peer Gynt som en fantasifull, kreativ människa som placerats på fel plats i livet, det är ett sätt att se dramat som.

Jag är mycket imponerad av skådespelarna. Erik Ehn är makalös som Peer Gynt och talar versmåttet som om det vore vanligt tal. Stina Ekblad som mamma Åse är så underbar. Hur hon i alla lägen ändå älskar sin pojk. Det är något som många, många kan känna igen sig i. De fyra skådespelarna som går in i olika roller är samtliga underbara: Rebecka Hemse, Carl Magnus Dellow, Andreas Rothlin Svensson och Thomas Hanzon.

Scenografin av Olaf Altmann är makalös, enastående. En mängd höga rör från golv till tak och längst bak skymtar vi ord som projiceras digitalt. Rören vajar lätt, som i vinden och ändras i färg efter ljussättning. Olaf Altmann tillhör Michael Thalheimers viktiga kreativa team och är en återkommande medarbetare tillsammans med musikern Bert Wrede och Alexander du Prel som står för videoprojekttioner.

Premiärpubliken innehåller alltid mycket teaterfolk, som skådespelare, regissörer med flera – jag tror att en sådan speciell föreställning tilltalar dem i hög grad. Thalheimers uppsättningar är aldrig traditionella. Han skalar gärna bort mycket av text och tar bort biroller, han vill hellre vara trogen själva kärnan i dramat.

Så vem ska se denna uppsättning av Peer Gynt? Om du är intresserad av scenkonst och av nya sätt att sätta upp draman på, då är Peer Gynt intressant för dig. Om du vill se mer naturalistisk, mer realistisk teater är Peer Gynt nog inte det bästa valet för dig.

Själv var jag imponerad, speciellt av scenografin och skådespelarna. Men jag är rätt trött på berättelser om dessa ångestfyllda, halv- eller helgalna unga män vars räddning är den trogna fina flickans/kvinnans kärlek.

I rollerna:
Peer Erik Ehn
Åse Stina Ekblad
Solveig/Ingrid/En grönklädd kvinna/Anitra Rebecka Hemse
Aslak/Solveigs pappa/Troll 1/En grönklädd kvinna – gammal /Ballon/ En norsk skeppare/ En knappstöpare Carl Magnus Dellow
Man 1/Drovegubben/Cotton/En okänd passagerare Thomas Hanzon
Man 2/Brudgummen/Troll 2/Den grönklädda kvinnans son/Eberkopf/Begriffenfeldt/En kock Andreas Rothlin Svensson

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Recension, Scenkonst, Teater, Teaterkritik

Claes Månsson gör comeback i komedivärlden på scen

7 februari, 2018 by Redaktionen

Foto: Bo Håkansson

Efter tre år på franska rivieran. Claes Månsson gör comeback i teatervärlden. Först ut: en scenversion av Gideon Wahlbergs Grabbarna i 57:an. Premiär 1 juli på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg.

Ett pressmeddelande:
En förvirrad kyrkoherde var hans senaste ess i rockärmen, sommaren 2015, i Falkenberg.

Tre år senare ska Månsson återgå till skratten och det halländska teaterlivet.
– Vad som helst kan hända, jag har kanske glömt bort hur man gör, säger Claes Månsson och ler.

Strax efter nyår bestämde han sig. Claes Månsson återvänder till teatern och ensemble-arbetet. Under tre år har han framför allt fokuserat på ett behagligt liv i franska Antibes, samtidigt som han då och då återvänt för filmjobb (nya Lorryfilmen, filmen Halvdan Viking, Saltön, tv-serien Lingonligan).

– Jag har ibland känt mig som förre utrikesministern, Carl Bildt. Flugit och farit på internationellt
uppdrag, med regelbundna återbesök i Sverige, säger Claes med ett leende.

– Det är lätt hänt att man blir bekväm. Jag vande mig vid att hänga på Rivieran, varma baguetter från det lokala bageriet och klämma ut det sista ur solkrämstuben. Samtidigt som inspelningarna alltid är uppstyrda och proffsiga, med alla kugghjul som underlättar jobbet. Men till slut längtade jag tillbaka till grunden, till en teatergrupp att spexa och skratta med. Att få improvisera på repet, pröva olika repliker utan att en scripta exploderar, säger Claes med ett skratt.

Första återseendet blir ”Pilsner & Penseldrag”. En scenversion av Gideon Wahlbergs anrika Grabbarna i 57:an, en stor tittarframgång i SVT för 40 år sedan. På sin tid spelades de båda plankstrykarna av Bert-Åke Varg och Sune Mangs. Nu ska rollerna göras av Månsson och Jojje Jönsson.

– Det var en kioskvältare på den tiden när Sverige bara hade två kanaler. Alla såg den! säger Claes.

– Ja, för att i andra kanalen gick väl Ykköskanava, nyheter på finska, säger Jojje Jönsson.

– Ihop med serien ”Herr och fru Papphammar” med Gösta Ekman var det höjdarna. Jag satt som klistrad. Jag var fritidsledare på den tiden. Ett par år senare sökte jag in till scenskolan, minns Claes.

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Friluftsteater, Komedi, Scenkonst

Operakomedin Kärleksdrycken direktsänds till 91 biografer i Sverige

7 februari, 2018 by Redaktionen

”De medverkande sångarna är lysande”, skriver The New York Times efter premiären på Met förra veckan. Kärleksdrycken är Donizettis komedipärla, där bonden Nemorino blir kär i Adina. 10 februari 18.00 visas den på hela 91 biografer i Sverige när Folkets Hus och Parker livesänder från Met i New York.

Ett pressmeddelande:
Den underbara sydafrikanska sopranen Pretty Yende gör sin rolldebut som Adina på Met. Den amerikanske tenoren Matthew Polenzani gör Nemorino och Davide Luciano gör sin Met-debut i rollen som Belcore. Kärleksdrycken är iscensatt av Bartlett Sher och dirigerad av Domingo Hindoyan, i sin Met-debut.

Handling
Den enkle bonden Nemorino blir kär i den temperamentsfulla Adina. Till sin hjälp tar han den mystiske trolldrycksförsäljaren Doktor Dulcamara, som förser Nemorino med en magisk kärleksdryck. I kulisserna lurar Adinas arrogante fästman Belcore.

Dirigent: Domingo Hindoyan
Regi: Bartlett Sher
I rollerna: Pretty Yende, Matthew Polenzani, Davide Luciano, Ildebrando D’Arcangelo

Beräknad längd: 3 tim
Visas: 10 februari kl 18
Biografer som visar hittar du här.

Arkiverad under: Opera, Scen, Toppnytt Taggad som: Folkets hus och parker, livesändning, New York, Opera, Scenkonst

Jaget utmanas i koreografen Björn Säfstens nya verk på Riksteatern

7 februari, 2018 by Redaktionen

Foto: Sarah Kjelleren

Koreografen Björn Säfstens nya verk ”Landscapes of I” har urpremiär den 20 februari på Inkonst i Malmö.

Ett pressmeddelande berättar:
Här vävs tre längre solon samman till ett personligt landskap, där dansarna mejslar fram bilder av sig själva. Mitt i ett knallgult scenrum uppbyggt mitt i teatern, landar publiken i en lek mellan det verkliga och det falska, det personliga och det fiktiva. Säfsten vill utmana uppfattningen om oss själva. Finns det fortfarande något som verkligen kan kallas personligt? Vilka inre landskap går vi människor in och ut ur?

Koreografen Björn Säfsten samarbetar med Riksteatern med sitt nya verk Landscapes of I. Urpremiären sker i samarbete med Inkonst i Malmö den 20 februari och under fem kvällar i början av mars visas verket i Eric Ericssonhallen i Stockholm.

I föreställningen utforskar Säfsten rörelsepraktiker som redan finns i kroppen. Vardagliga rörelser som plockas isär och repeteras om och om igen för att på så sätt belysa dem på ett nytt sätt. I en kedja av händelser och situationer växer ett personligt koreografiskt landskap fram.

– Kampen mellan de roller vi spelar, vilka vi tror vi måste vara, vem vi vill vara, vem vi tänker att vi är, är kämpig och därför viktigt att belysa. På scen är det ännu svårare, för då spelar vi än fler roller, samtidigt som publiken vill se det genuina, säger Björn Säfsten, koreograf.

I Landscapes of I medverkar Sophie Augot, dansare och skådespelare från Stockholm, Will Rawls, dansare och koreograf från New York och Ilyas Odman, dansare och koreograf från Istanbul. Under ett års tid har Björn Säfsten arbetar med de tre mycket specifika utövarna var och en för sig och låtit dem utforska olika personliga teman. De har även fått utforska frågeställningar kring sin egen självuppfattning. Under en period av fem veckor nu innan premiär har de möts för att sätta samman verket, bland annat genom ett residens i New York på The Chocoalte Factory samt en slutligt produktionsresidens ute på Riksteatern.

– När vi jobbar i grupp så händer det oavsiktligt genom konsensus att de koreografiska praktikerna börjar se ut på liknande sätt i alla kroppar. Den här gången ville jag se vad som skulle hända om de inte såg varandra. För jag upplever att man ofta hittar andra saker och mer detaljer när en performer får jobba ostört länge på golvet. Nu kan vi se resultaten av de individuella processerna och väva samman dem till en föreställning, fortsätter Björn Säfsten.

Scenografin, skapad av Susanna Hedin, är ett knallgult rum som skapar en intim känsla för publiken och ensemblen. För kostym står Matilda Hyttsten som i sitt arbete utforskat relationen mellan det privata och offentliga jaget.

Landscapes of I är en samproduktion mellan Säfsten Produktion och Riksteatern.

Urpremiär den 20 februari på Inkonst i Malmö.
Gästar Eric Ericssonshallen i Stockholm den 1 till 9 mars.

Medverkande Sophie Augot, Will Rawls och Ilyas Odman

Arkiverad under: Scen, Toppnytt Taggad som: Dans, Riksteatern, Scenkonst

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 28
  • Sida 29
  • Sida 30
  • Sida 31
  • Sida 32
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 101
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

Titel: Modern tid Illustratör: Fabian … Läs mer om Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

The Urge of Inner … Läs mer om En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Sedan jag nyligen skrev minnesord om … Läs mer om Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Disclosure Day Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Titel: Svinen Författare: John Ajvide … Läs mer om Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Victor Rydström Tack för maten … Läs mer om Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Comic Con Stockholm Summer 2026

Comic Con Stockholm Summer 2026 Mässor … Läs mer om Comic Con Stockholm Summer 2026

Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Masters of The Universe Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Scary Movie Betyg 1 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Åttafaldigt GRAMMY-nominerade Death Cab … Läs mer om Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Born to Fight Betyg 3 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

The Furious Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in