Peer Gynt
Av Henrik Ibsen
Översättning Lars Forssell
Regi Michael Thalheimer
Bearbetning Michael Thalheimer och Maja Zade
Scenografi Olaf Altmann
Videodesign Alexander Du Prel
Musik Bert Wrede
Kostym Michaela Barth
Ljus Michael Gööck
Peruk och mask Eva-Maria Holm och Peter Westerberg
Premiär 15 februari 2018, Stora scenen på Dramaten
Premiärföreställningen av Peer Gynt på Dramaten i regi av den tyska teatermannen Michael Thalheimer fick stående ovationer. Det som applåderas var en fantasieggande scenografi och makalösa skådespelare i ett avskalat, bitvis absurt, framförande av Ibsens drama.
Handlingen i Ibsens drama Peer Gynt kan tolkas på flera sätt. Den rent yttre handlingen kretsar kring den unge Peer Gynt som lever med sin mamma. De är fattiga för att hans pappa slarvat bort det välstånd som farfadern byggt upp. Ansvaret att bygga upp välståndet på nytt vilar tungt på den unge Peers axlar. Han är dock inte skapad för att samla världsliga ägodelar. Han är inte rätt man för att bygga upp ett materiellt välstånd. Han har däremot en livlig fantasi.
Föreställningen börjar med att Peer varit borta i flera veckor och precis kommit hem och då drar han en fantastisk skröna för sin mor att han ridit på en bock. Under tiden han varit borta har den rika bondens dotter tröttnat på att vänta på honom och lovat gifta sig med en annan. Bröllopet äger rum nästa dag och Peer ger sig dit, kanske för att erövra brudens hjärta. Där möter han den unga Solveig och han blir förälskad i henne i stället. Ändå gör han något dumt. Han rövar bort bruden.
Vad händer sedan? Där är det upp till betraktaren att tolka. Peer måste hålla sig undan. Brudens far och andra av bygdens folk är ute efter honom. Bruden också, eftersom Peer kastade bort henne också eftersom han blivit förälskad i Solveig.
Peer ger sig upp i skogen och där möter han dottern trollkungen Dovrekungen, Peer och trollprinsessan ska gifta sig. Han flyr från trollen och kommer till både London och Turkiet på äventyr. Eller gör han? Är det hans fantasi bara? Eller är han svårt sjuk och hallucinerar? Det är upp till betraktaren hur berättelsen ska betraktas.
Det kan vara svårt att vara en människa fylld av fantasi och växa upp i en omgivning där alla förväntas vara praktiska och sköta sig. Många som vuxit upp i arbetarklasshem har berättat om svårigheter då de kämpat för att få jobb inom kreativa yrken. De har inte haft föräldrar och släkt som gått före dem och varit dörröppnare. Att se Peer Gynt som en fantasifull, kreativ människa som placerats på fel plats i livet, det är ett sätt att se dramat som.
Jag är mycket imponerad av skådespelarna. Erik Ehn är makalös som Peer Gynt och talar versmåttet som om det vore vanligt tal. Stina Ekblad som mamma Åse är så underbar. Hur hon i alla lägen ändå älskar sin pojk. Det är något som många, många kan känna igen sig i. De fyra skådespelarna som går in i olika roller är samtliga underbara: Rebecka Hemse, Carl Magnus Dellow, Andreas Rothlin Svensson och Thomas Hanzon.
Scenografin av Olaf Altmann är makalös, enastående. En mängd höga rör från golv till tak och längst bak skymtar vi ord som projiceras digitalt. Rören vajar lätt, som i vinden och ändras i färg efter ljussättning. Olaf Altmann tillhör Michael Thalheimers viktiga kreativa team och är en återkommande medarbetare tillsammans med musikern Bert Wrede och Alexander du Prel som står för videoprojekttioner.
Premiärpubliken innehåller alltid mycket teaterfolk, som skådespelare, regissörer med flera – jag tror att en sådan speciell föreställning tilltalar dem i hög grad. Thalheimers uppsättningar är aldrig traditionella. Han skalar gärna bort mycket av text och tar bort biroller, han vill hellre vara trogen själva kärnan i dramat.
Så vem ska se denna uppsättning av Peer Gynt? Om du är intresserad av scenkonst och av nya sätt att sätta upp draman på, då är Peer Gynt intressant för dig. Om du vill se mer naturalistisk, mer realistisk teater är Peer Gynt nog inte det bästa valet för dig.
Själv var jag imponerad, speciellt av scenografin och skådespelarna. Men jag är rätt trött på berättelser om dessa ångestfyllda, halv- eller helgalna unga män vars räddning är den trogna fina flickans/kvinnans kärlek.
I rollerna:
Peer Erik Ehn
Åse Stina Ekblad
Solveig/Ingrid/En grönklädd kvinna/Anitra Rebecka Hemse
Aslak/Solveigs pappa/Troll 1/En grönklädd kvinna – gammal /Ballon/ En norsk skeppare/ En knappstöpare Carl Magnus Dellow
Man 1/Drovegubben/Cotton/En okänd passagerare Thomas Hanzon
Man 2/Brudgummen/Troll 2/Den grönklädda kvinnans son/Eberkopf/Begriffenfeldt/En kock Andreas Rothlin Svensson
Kommentera