• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Malmö

Kulturbloggen möter Solander

11 december, 2013 by Jonatan Södergren

Solander

Malmörotade folkpop-duon Solander är aktuella med sitt tredje album Monochromatic Memories som släpps i januari. Första singeln heter All Opportunities och hade premiär på Stereogum tidigare under hösten. I mars åker bandet över till USA där de för andra året ska spela på showcasefestivalen SXSW i Austin. Senast de spelade där var 2012. Kulturbloggen mötte upp duon, som utgörs av Anja Linna och Fredrik Karlsson, på Kulturama i Stockholm i samband med att de spelade in en musikvideo till The Woods Are Gone.

Ni har precis öppnat för Junip på deras Sverigeturné, drog ni några lärdomar av det?

Fredrik: Jag blev väldigt imponerad av Tobias som spelar orglar och synthar. Han höll på med väldigt mycket roliga grejer som jag tror att vi ska ta med oss.

Anja: Vi har inte turnerat så mycket i Sverige och Norden, så det var kul att komma till så fina ställen. Det var nästan slutsålt på varje spelning.

Er nya singel All Opportunities dök nyligen upp på internet. Kan ni berätta lite om hur den låten kom till?

Fredrik: Christian Gabel som är trummis i bob hund har producerat skivan. Man kan säga att den låten var 70% klar när vi gick in i studion, sedan flyttade vi lite delar och förstärkte vissa saker. Det var nog första låten där Anja och jag har känt att vi verkligen har jobbat tillsammans hela vägen. Annars är det ofta så att Anja skriver nästan hela låten så gör jag något på slutet — eller tvärtom — men den här låten var väldigt kollaborativ. Båda jobbade på sitt håll. Anja bodde i Stockholm då, så det var mycket skickande, men det var kul. Jag tror det är därför det blev väldigt bra, så vi ska nog göra så mer i framtiden.

Låten har inslag av exempelvis synhar och cello. Tycker ni att ljudbilden skiljer sig från det ni gjort tidigare?

Anja: Ja det tycker vi och vi tänker att det har mycket att göra med Christian – det var han som tog in synthljuden.

Fredrik: Han släppte en skiva som hette Krater ungefär samtidigt som vi skulle bestämma oss för vem vi skulle ha som producent, då hörde jag en låg som hette Prolog på den skivan. Tanken var väl att försöka få till vårt driv under och sedan addera hans lager som är lite mörkare och tyngre. Så lade vi vårt vanliga, spröda lager med sång och cello på det. I andra låtar har vi låtit honom ta precis det vi gör och förstöra det lite.

Anja: Han har så härliga grejer i studion också, massa olika synthar och gamla reverb.

Fredrik: Till exempel är trummorna körda genom Ace of Bases vocoder, så ifrån första sticket spelar trummorna också ackord. Det ljudet hade jag aldrig hört förut. Det är helt fantastiskt. Han hade vissa grejer där som vi gick igång på.

Det är svårt att genredefiniera All Opportunities, tidigare har det varit lite tydligare folkstuk på låtarna, är det något ni medvetet försökt luckra upp?

Fredrik: Vi är på väg åt något håll där – det kommer nog bli mer popmusik och mindre traditionell folkmusik – men sedan har vi en låt på skivan som låter som Woody Guthrie. Synthar skapar något slags infinit rum, till skillnad från alla andra rum kan de bli helt oändliga. Om du lyssnar med hörlurar på en bra synthproduktion så kan du inte riktigt avgöra var i rummet de befinner sig exakt. Det gillar jag väldigt mycket, så det har vi jobbat med.

Anja: På förra skivan jobbade vi väldigt mycket med att vi hade tre komponenter; det var gitarr, cello och trummor. Det var det vi skulle utgå ifrån. Nu har vi släppt det vilket är jätteskönt. Grunden finns kvar, men vi har större frihet att leka runt det.

Ser ni er själva som ett band eller som en duo?

Fredrik: Just nu är vi en duo, men vi är extremt tätt ihopkopplade med Albin Johansson och Adam Hjertström som spelar med oss såväl live som på skivan.

Anja: Jag tycker man kan säga att vi är ett band. En duo, ett band.

Fredrik: Vi är ett band, men det är Anja och jag som har skrivit alla låtar. Det känns lite som att det där också är en traditionalistisk grej. I sådana fall skulle Beatles också vara en duo eftersom Lennon och McCartney skrev låtarna. Om Albert och Adam fortsätter med oss när vi har spelat skiten av den här skivan kommer vi nog se oss som en kvartett.

Hur skulle ni beskriva Malmö som kreativt epicentrum?

Fredrik: Det är tre minuters gångväg till studion vi spelat in allt, innan det här albumet, i. På samma innegård ligger vårt skivbolag. På samma innegård finns Malmös bästa skivbutik Rundgång. På samma innegård sitter This is Head och jobbar. På samma innegård är 78-Varvsklubben som är en härlig klubb. På samma innegård finns en tatuerare och en konsthall. Det är egentligen en ganska liten del av Malmö, men på något sätt är man i det där hela tiden. Det är några band vi verkligen kan känna oss tajta med.

Anja: Malmö har länge varit ett ställe där mycket är möjligt. Det är billigt att bo och det är billigt att äta, så man kan hålla på med musik eller konst, och nu börjar det ge lite resultat. Man märker av det nationellt att det börjar växa fram en Malmö-scen.

Ni är klara för South by South West för andra gången. Hur gick det till när ni blev inbjudna att spela där igen?

Fredrik: Då ska du nog egentligen fråga vårt skivbolag, men jag tror att det fungerar som så att skivbolag runt om i världen får anmäla de band som de vill ha där, så har de en jury. Sedan får man ett mail som säger ”vi vill jättegärna att ni kommer och spelar här, ni kommer få göra det den här dagen och vi ser jättemycket fram emot det”. Så ringde vår skivbolagsdirektör till oss klockan elva på kvällen och berättade det, sedan kunde jag inte somna förrän klockan fem för att jag blev så jävla glad. Om du håller på med vindsurfing vill du åka till Kalifornien och surfa, om du håller på med musik vill du komma till SXSW och känna av den stämningen.

Anja: Det är som att hela världen är där…

Fredrik: … samtidigt som det är litet. Det är häftigt att man ena kvällen kan se M. Ward spela inför trettio personer för att dagen därpå spela inför 20.000 personer. Ena dagen spelar man på en kyrka, andra dagen på ett frukostställe.

Har ni få reda på vilken lokal ni kommer spela i?

Anja: Nej, det vet vi inte än, men förra året spelade vi i en kyrka vilket passade för oss perfekt. Det var liksom knäpptyst, men det kan vara kul att göra en klubbspelning också.

Fredrik: Förra året gjorde vi fem spelningar på en vecka, så det är rätt intensivt.

Hann ni med att se några andra band senast ni var där?

Fredrik: Det absolut bästa jag såg var ett band från Minneapolis som heter Dark Dark Dark som jag sedan lyssnade på oavbrutet under hela vintern. Sedan såg vi Grimes på ett fullpackat ställe — det var fint — och Built to Spill som var sjukt bra. Efter klockan åtta på kvällen får man bara spela officiella spelningar, så mellan sex och åtta, då börjar det bli rätt mörk och härlig stämning, är det skitmånga band som spelar runtom i staden. Bara man står på gatan kan man höra tio bra band med ena örat och ytterligare tio bra band med det andra.

Anja: Jag tror att vi var så euforiska, det gick inte att ta in, så det ska bli skönt att komma tillbaka nu och jobba lite hårdare. Nu är vi beredda.

Fredrik: Sedan ska vi göra några veckors turné på västkusten.

Albumet heter Monochromatic Memories, kan ni berätta lite om hur titeln växte fram?

Fredrik: En låt var klar redan när vi var i USA senast, den hette Monochromatic Memories och handlade om min farfar som ganska nyligen hade gått bort. Jag lyckades radera någon form av fysisk upplevelse. Trots att han var min närmsta vän blev han ganska snart reducerad till en sådan här monokromatisk bild jag hade på honom. Det är också det där med bilder på gamla människor, på 80-talet hade han väldigt fula skjortor och sådär, men han var otroligt snygg när han var yngre. Jag har några jättefina bilder på honom som jag hängde fast mig väldigt mycket på. Då funderade jag mycket kring hur man skulle kunna göra för att det inte skulle bli så platta minnen. Jag började gräva i hur minnet fungerar, så visade det sig att de flesta får den här sortens långtidsminnen som är konstanta. Så vi tänkte att vi skulle göra en skiva som var monokromatisk på något sätt – det var också ett mål — att den här skivan skulle ha en mer konstant känsla. Sedan gjorde vi en konsert på Inkonst i Malmö för ett år sedan där vi gick igenom hela skivan, vad den handlade om ord-för-ord, vi visade bilder och allting. Det tog drygt två timmar och var mer som en föreläsning än en konsert.

Anja: Det har på något sätt blivit så att låttexterna har handlat väldigt mycket om sådant som har hänt i våra familjer.

Det är intressant att ni tar upp såpass tunga ämnen medan det musikaliskt inte nödvändigtvis känns betungande. Är det en balans ni medvetet försökt eftersträva?

Fredrik: Det är precis det vi försökt göra. Anja är jättebra på det, jag kan bli ganska emo. Om vi inte skulle ha den här balansen skulle det bli svart som fan. Anja brukar säga ”nej, du kan inte sjunga sådär”.

Anja: För min del är live-framträdanden en så stor del av det här projektet — det är så glädjefyllt — så jag tänker att balansen kommer lite från det. Men ibland tror jag att vi kan känna att texter som inte har något allvar i sig kan kännas lite platta.

Fredrik: Men det finns faktiskt en låt på den här skivan som inte är så mörk.

Text och foto: Jonatan Södergren

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: All Opportunities, Malmö, Solander, SXSW

Wounded Knee sings songs from Black Well och 2 mothers In A Carwash: en surrealistisk audiovisuell saga

22 augusti, 2012 by Redaktionen

Wounded Knee sings songs from Black Well och 2 mothers In A Carwash – Palladium, Malmö 20/8

Jenny K Lundgren är multikonstnär baserad I Malmö. Suffixet multi finns där av en anledning. Hon har ställt ut skulpturer på Rönnqvist & Rönnqvist och Formbart. Hon har framfört poesi och deltagit i Poetryslam på Moriskan. Lundgren har även arrangerat en rad performance installationer.
Om en vecka, den 30 augusti, släpps hennes nattsvarta diktsamling Wounded Knees sings songs from Black Well.

Marko Wramén är prisbelönad undervattensfilmare. Han har gjort arbeten för Sveriges Television och uppmärksammats internationellt. Efter att ha bott i Amsterdam, Pristina, Bryssel och Jerusalem återvänder han nu till Malmö.

Tillsammans har detta, på pappret, udda paret skapat en surrealistisk audiovisuell saga. Jag säger saga eftersom många av Lundgrens dikter som förekommer i den femton minuter långa filmen har ett sagolikt skimmer över sig. Mörka, mystiska och skrämmande likt en knotig skelettskog. Samtidigt så förbjudet lockande.
Men skenet bedrar. Sagorna blir i nästa ögonblick socialrealistiska och man inser med ens att den värld som Lundgren aspirerar på att skildra är skuggsidan av vår alldeles egen vardag. En värld som befolkas av ”pant-pissers” och ”wife-beaters”. En värld så smärtsamt parallell med vår och framförallt så smärtsamt närvarande trots ofrånkomliga skygglappar.
Heroinister och diverse dysfunktionella karaktärer med billiga skor kommer och går i texterna. På duken visas Lundgrens ansikte underifrån. Perspektivet liknar det man får när man sakta sänker ner huvudet i ett fyllt badkar. Vattenytan blir då en grumlig lins som förvränger allting ovanför, på andra sidan. Lundgrens ansikte bryter sig igenom denna tunna lins gång på gång. Liter trevande, nyfiket som vore kameran, vi, ett vackert men farligt undervattensmoster. Färgskalan går i alggrönt skimmer och höjer den tunga stämningen.

Musiken har komponerats av Andy Lundgren och Stry Terrarie. Även de Malmöbaserade där Stry också har turnerat med Ebba Grön och Imperiet och framstår som något av en legendar inom punkkretsar.
Det som börjar som lekfull, plinkande kammarpop övergår snabbt till att bli dystopisk och pulserande. Dikterna bli mer illasittande och obekväma för varje reverberande gitarranslag som skär igenom ljud och bild.

Efter en kort paus väntar ännu ett verk där Lundgren är inblandad. Med Kirsti Öibakken Pedersen ger hon ett lyriskt performance framträdande med film, poesi och musik under namnet 2 mothers In A Carwash.
Den röda tråden är även här ängsligheten, ångesten och sökandet efter indentitet i det moderna samhället. Svärtan yttrar sig här i finurliga, träffsäkra sarkasmer. Foton på industrihissar, oljefat och uppgivna stirrande blickar ut byts ut mot melodramatisk klagosång ackompanjerad av gängliga stråkar, knaggligt dragspel och Öibakkens kutryggiga, kedjerökande roll som hämmad hyresvärd. Det hela är atonalt och melankoliskt och spretigt och måste nästans ses för att få någon form av grepp om föreställningen.

Den 22 augusti visas Wounded Knee åter på Palladium i Malmö. Liksom när jag var där följs den av Lundgrens och Öibakkens performance uppträdande.
Diktsamlingen läses upp live i samband med att den släpps den 30 augusti. Detta sker på biograf Spegeln i Malmö.

Text: Truls Mårtensson

Arkiverad under: Film Taggad som: Malmö

Musiktips: Calexico släpper nytt album i september och kommer till Sverige. provlyssna här

20 juli, 2012 by Rosemari Södergren

Den 7 september släpper Calexico sitt nya album – ”Algiers” – som jag tippar kommer att få bra kritik. Jag har lyssnat på det flera gånger som recensionsexemplar. Det är popigare än tidigare album, tycker jag.

Bandet ger sig ut på Europaturné i höst och gör tre spelningar i Sverige: 28 september på Berns i Stockolm, 29 september på Pustervik i Göteborg och 30 september på KB i Malmö.

Bandet stannar till för konserter också i Köpenhamn och i en del tyska städer. Du kan hitta hela turnén på bandets hemsida.

En låt från kommande albumet:

Läs även andra bloggares åsikter om musik, musiktips, Calexico, Malmö, Göteborg, Stockholm, Berns, Pustervik, KB

Arkiverad under: Musik Taggad som: Berns, Calexico, Göteborg, KB, Malmö, Musik, Musiktips, Pustervik, Stockholm

Patti Smith & her band till Malmö i september

10 juli, 2012 by Redaktionen

Patti Smith spelar ju i Stockholm på festivalen Music & Arts på Skeppsholm 3-5 augusti. Nu får alla som vill se Patti Smith chansen att se henne ytterligare en gång i höst, i september då hon spelar i Malmö. Ett pressmeddelande berättar:

37 år efter debutalbumet Horses, en av rockhistoriens stora klassiker, är Patti Smith fortfarande en av musikvärldens viktigaste röster. Den 19 september kommer hon till Malmö för en exklusiv och intim spelning på Kulturbolaget.

” Genom att viga sitt liv åt konst i alla dess former har Patti Smith visat hur mycket rock’n’roll det finns i poesi och hur mycket poesi det finns i rock’n’roll. Patti Smith är en Rimbaud med Marshall-förstärkare. Hon har förändrat hur en generation ser ut, tänker och drömmer. Den unika konstnärssjälen Patti Smith visar att people have the power ”.
Så löd juryns motivering när Patti Smith förra året mottog Polarpriset i Stockholms Konserthus.

Med den storsäljande och uppmärksammade självbiografin Just Kids vann Patti Smith det prestigefyllda National Book Award. Patti är en stor beundrare av August Strindberg, Henning Mankell och Pär Lagerkvist.

Tidigare i somras släpptes albumet Banga, hennes första studioalbum sedan 2007.
Det fick genomgående bra kritik. Några axplock:

5 i NWT – ”Ett konstnärligt album som når fulländning”
4 i DN – ”Över lag är det ett fint sammansatt och spännande album hon gjort, varierat utan att bli spretigt. Ovanligt lite står i vägen för själva musiken.”
4 i AB – ”Lyckas leva upp till sin historia”
4 i GP – ”Men när Patti Smith har gjort sin starkaste platta sedan sorgealbumet Gone again är det ingen annan som kommer i närheten av hennes nerv, hennes språk, hennes mod och inte minst hennes coolhet.”

Patti Smith band består av sonen Jackson Smith på gitarr, Lenny Kaye (gitarr), Jay Dee Daugherty (trummor), och Tony Shananhan (bas, keyboards). I sommar kan man även se Patti Smith & her band på Storsjöyran, Östersund, 28/7 och på nya festivalen Stockholm Music & Arts 3/8.

Datum
19.9 Malmö, Kulturbolaget

Arkiverad under: Musik Taggad som: Malmö, Patti Smith

Funksoul-gruppen Tower of Power kommer till Stockholm och Malmö i höst

25 juni, 2012 by Redaktionen

Antagligen längtar de flesta efter bättre sommarväder denna regniga junidag när detta skrivs. Men hur sommaren är blir är en sak säker: efter sommar kommer höst.
Nu börjar saker se fram emot i höst att ramla in. Som att funksoul-gruppen Tower of Power kommer till Stockholm och Malmö i höst: den 2 november spelar bandet på Nalen i Stockholm och den 3 november på Kulturbolaget i Malmö.

Ur pressmeddelandet:

Senast i vintras gästade Tower of Power Sverige och då spelade de på BrewHouse i Göteborg och Göteborgs-postens recensent gav konserten toppbetyg 4 av 5 och skrev ”Varje litet saxriff sitter perfekt, trumpeterna skär guld och barytonsaxens brölande är chockerande precist. Det är så läckert och välrepat och svängigt att det helt enkelt inte GÅR att stå still”.

Tower of Power slog igenom 1973 med albumet ”Tower of Power” med hitlåtar som ”Soul Vaccination” och ”What Is Hip?”. Skivan följdes året efter upp med albumen ”Back To Oakland” och ”Urban Renewal”. Tower of Power var aktiva och turnerade under hela 1970-talet men sedan följde en period av mindre turnerade under 80-taket för att i början av 90-tal ge sig ut på turné igen och sedan dess har bandet turnerar världen runt. Tower of Power har även turnerat med Sly Stone och Credence Clearwater Revival, medverkat på album med artister som Aerosmith, Madonna, Smokey Robinson, Rod Stewart och Dionne Warwick mf l.

Vi kan garantera en konsertkväll med grymt sväng.

Tower Of Power är:
Adolfo Acosta – Trumpet
Mike Bogart – Trumpet
Larry Braggs – Sång
Emilio Castillo – Sång, saxofon
David Garibaldi – Trummor
Stephen ”Doc” Kupka – Saxofon
Tom Politzer – Saxofon
Rocco Prestia – Bas
Roger Smith – Keyboards
Jeff Tamelier – Gitarr
Datum

2.11 Stockholm, Nalen
3.11 Malmö, Kulturbolaget

Arkiverad under: Musik Taggad som: höst, Konserter, Malmö, Musik, soulfunk, Stockholm, tower of power

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 14
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Hemmet – gräsligt

Hemmet Betyg: 1 Svensk biopremiär: 29 … Läs mer om Filmrecension: Hemmet – gräsligt

Trollhättan Jazz & Blues 2025 dag 2 – Fullträffar avlöser varandra

25/10 2025 Folkets Hus i … Läs mer om Trollhättan Jazz & Blues 2025 dag 2 – Fullträffar avlöser varandra

Starkt kvartal för bokförsäljningen

Under det tredje kvartalet 2025 uppgick … Läs mer om Starkt kvartal för bokförsäljningen

Mästaren och Margarita – publikens favorit i Monster of Film

Mästaren och Margarita har vunnit … Läs mer om Mästaren och Margarita – publikens favorit i Monster of Film

Spelrecension: Ghost of Yotei – lika roligt som snyggt skrivet och presenterat

Ghost of Yotei Betyg 5 Utvecklat av … Läs mer om Spelrecension: Ghost of Yotei – lika roligt som snyggt skrivet och presenterat

Trollhättan Jazz- och bluesfestival dag 1 – Västsveriges främsta festival befäster sin ställning

24-25/10 2025 Folkets Hus i … Läs mer om Trollhättan Jazz- och bluesfestival dag 1 – Västsveriges främsta festival befäster sin ställning

Teaterkritik: LeMarcs hjärta pumpar nytt liv på Stadsteatern

Foto Sören Vilks LeMarc – Det som … Läs mer om Teaterkritik: LeMarcs hjärta pumpar nytt liv på Stadsteatern

I mästerlig monolog pendlas mellan rättfärdigande och rannsakande – Djävulens advokat i gästspel på Trixter

Manus: Rasmus Dahlstedt Regi: Peter … Läs mer om I mästerlig monolog pendlas mellan rättfärdigande och rannsakande – Djävulens advokat i gästspel på Trixter

Förledd: charm och mognad

Titel: Förledd  Författare: Elin … Läs mer om Förledd: charm och mognad

Kvinnorna på Weyward Cottage: Att falla nerför en trappa

Titel: Kvinnorna på Weyward Cottage … Läs mer om Kvinnorna på Weyward Cottage: Att falla nerför en trappa

Whiskey on the rocks vann Prix Italia

SVT:s Kristallen-belönade dramaserie … Läs mer om Whiskey on the rocks vann Prix Italia

Filmrecension: Vi dör i natt

Vi dör i natt Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Vi dör i natt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in