Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Per Egland på Arvikafestivalen

by


Med sommarfrisyr och cynisk klarsynthet skildrar Per Egland den gråa världen. Livet innan vi blir rika. Låtsasmusik för en låtsaspublik.
”Karl för sin hatt” är en låt som höjer sig flera dimensioner live med höjdpunkten är P3-hiten ”Merkurius brinner”.
Synd bara att det inte är fler i publiken på spelningen på Arvikafestivalen.

Läs Kulturbloggens intervju med Per Egland.

Mer av Kulturbloggen från Arvikafestivalen
Regina Spektor och Kent på Arvikafestivalen
[ingenting] på Arvikafestivalen
Johnossi
Yeasayer

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Regina Spektor och Kent på Arvikafestivalen

by


Regina Spektor var självklar på Vintergatan, Arvikas största scen, men jag föredrog intimiteten på Cirkus-konserterna i vintras.
Kent hade ett mycket tyngre sound än vad jag kunde minnas från när jag såg dem för några år sedan.
De styrde publiken som marionettdockor – så fort de spelade ett välkäntriff hamnade publiken i eufori.
Avslutningen var som en explosion.

Relaterat:
Kulturbloggen om Regina Spektors första spelning på Cirkus
Regina Spektor på Cirkus dag 2

Aftonbladet recenserar Regina Spektors spelning på Arvikafestivalen.
Expressen om att Regina Spektor spelade på Arvika några dagar efter att hennes vän och bandmedlem dog i en drunkningsolycka.

Mer från Arvikafestivalen av Kulturbloggen
[ingenting] på Arvikafestivalen

Johnossi
Yeasayer

Kent på Arvika festivalen (från Expressens tv, så du får stå ut med lite reklam före musiken)

Regina Spektor på Arvika (från Expressens tv, så du får stå ut med lite reklam före musiken)

Mer relaterat:
DN om Arvika dag 1

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

[ingenting] på Arvikafestivalen

by

[ingenting] har med albumet ”Tomhet, idel tomhet” blivit hela Sveriges indiehjältar.
Det faktum att Christopher Sander sjunger som Dylan, men kanske framför allt han spelar på en likadant Jaguar-modell som jag, har fått mig att ge vika för deras storhet.
Även om ljudet på kvällens livemix i Arvika 2010 inte är lika kristallklart som på deras spelning på Dramaten tidigare i år har de på grund av deras känsla melodier en viss charm som festivalband. Bland många höjdpunkter är allsången i ”Hallelujah” mäktigast.

Här är [ingenting]:s hemsida.
[ingenting] på Myspace.

Mer från Kulturbloggen från Arvika 2010:
Johnossi
Yeasayer

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Johnossi på scen på Arvikafestivalen

by

Är det något band som kan det där med publikkontakt så är det Johnossi. De vet verkligen vad det handlar om.
Redan innan den svenska duon går på scenen är publiken i full gång.
Dessutom lyckas de skapa en förvånansvärt maffig ljudbild med tanke på att de bara är två musiker.

Uppgifter om Johnossi från Wikipedia:

Johnossi är en svensk duo bestående av John Engelbert född 1982 på sång och gitarr och Oskar ”Ossi” Bonde född 1979 på trummor/slagverk.
Johnossi bildades i Saltsjöbaden, Stockholm 2004. Johnossi har sedan debutskivan släpptes 2006 haft stora framgångar runtom i världen, dock i synnerhet Tyskland, där gruppen bland annat har gjort framträdanden på festivaler som Southside och Hurricane. De har även varit förband åt Mando Diao på deras Tysklandsturné 2007 och för Green Day den 5 juni 2010 på Ullevi.
Bandet är kända och omtalade[källa behövs] för sina explosiva och intensiva liveshower. Den 17 januari 2009 tog duon emot priset för Årets grupp på P3 Guld-galan som gick av stapeln i Scandinavium, Göteborg.


Intervju med duon i Expressen inför spelningen i Arvika:

Johnossi är sommarens hetaste rockband.
För Expressen berättar duon hur det är att turnera sig genom de soliga månaderna – och hur de kombinerar det med livet som småbarnsföräldrar.
– Det finns inget roligare sätt att spendera en sommar. Lite resande, lite upplevelser och så får man bara hänga på landet när man är hemma, säger Oskar ”Ossi” Bonde.

Johnossi på Myspace.

Mer från Arvikafestivalen i Kulturbloggen: Yeasayers spelning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Fallen ängel av Becca Fitpatrick – kanske något för dig som vill gå vidare från vampyrer till svarta änglar

by


Har du tröttnat på vampyrer och varulvar, eller vill du vidga dina läsvanor och lära känna ännu en förbjuden kärlek? Då kan ”Fallen ängel” av Becca Fitzpatrick vara något för dig.

Nora bor i USA och hennes lärare i biologi får idén att alla ska byta bänkkamrater. Hon hamnar då bredvid Patch, en ny ung man i skolan.
Patch är skrämmande, men snygg och sexig.
Nora känner direkt att det är något som inte är som det brukar.

Så javisst, ”Fallen ängel” är en slags variant på Twilight. En ung kvinna får en kärleksrelation med något som är förbjudet.

Patch, en fallen ängel, blir förälskad i en människa. Det är förbjuden kärlek och de båda hamnar i en uråldrig kamp mellan det onda och det goda. Vad som är den goda sidan är inte helt glasklar heller.

De fallna änglarna blev bortdrivna från himlen när de gjort något som strider mot Guds vilja. Det går att se vem som är en fallen ängel, de har stora ärr efter de vingar som blivit borttagna från ryggen.

”Fallen ängel” är Becca Fitzpatricks debutroman. Hon läste medicin på universitetet när hon bytte spår och slog in på författarbanan. Här är författarens hemsida.

I november släpps uppföljaren – ”Crescendo” – i USA.

Okey, det är inte litteratur av Nobelpris-klass. Det är samma koncept som med Twilight-böckerna. Anledningen att jag tycker bättre om ”Fallen ängel” är nog mest att jag tycker det är mycket mer spännande med änglar av olika slag än kalla vampyrer.

Bokhora har också skrivit om boken och är kluven: bokhorabloggaren köper konceptet med fallna änglar men har svårt att tro på Noras kompis Vee, som är lite för snabb i käften:

Fast om jag ska tänka utanför min lilla tant-hörna med höga krav på normalitet? Det är spännande. Lite sexuell dragning. Lite kärlek. Jag kan definitivt se en marknad för Becca Fitzpatricks bok.
Men.
Det känns påhittat. Vees fel. Även ängeln Patch. Skippa Jerry-stuket och jag hade varit där. Nu är jag bara en åskådare. Hela grejen handlar ju om att inget någonsin är 100% perfekt. Det är det elementet jag behöver i såna här historier. För att köpa det onormala måste det alltid finnas en rätt hög grad av normalitet. Hade Vee och Patch bara varit en femtedel så snabbkäftade och snygga hade jag säkert jublat. Det är min teori iallafall.

Bokfakta:
Fallen ängel
Författare: Becca Fitzpatrick
Originaltitel: Hush hush
Översättare: Carina Jansson
ISBN 9789132159008

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,