• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Armadillo visar obönhörligt vad kriget gör med mäns själar

27 augusti, 2010 by Rosemari Södergren


Dokumentären om danska soldater i Afghanistan har chockat hemmapubliken och gjort världssuccé. DN:s Johan Croneman är kluven till krigsscener i motljus och ger trort det filmen betyg 4.

Filmen är en dokumentär men i själva upplägget känns den mycket mer som en dramafilm. Och det gör den ännu ruggigare.
Danska unga män ser det som ett äventyr att dra iväg till Afganistan för att skydda civilbefolkningen mot talibanerna. Verkligheten är dock inte så entydig. Civilbefolkningen är inte särskilt glad åt danskarnas närvaro och på fritiden ägnar soldaterna sig åt porr.

Till slut kulminerar oron i en kraftmätning mot talibanerna där de danska soldatera sätter mer än 50 skott i kroppen på sårade talibanerna.
De talar om talibanerna som hundar.
Någon av soldaterna på enheten mår inte helt bra av våldet och vad som skedde och berättar för sin mamma via telefon. Mamman i sin tur anmäler det inträffade och då blir stämningen rätt upprörd på den danska enheten i Afganistan. De som likviderat talibanerna får utmärkelser av soldatchefen.

När filmen kom till Danmark väckte den stor uppmärksamhet. Vi i Sverige har också trupper där. Tyvärr.
Jag tror inte situationen löser sig med mer soldater. Det är annat som krävs för att bygga upp ett samhälle.

Det är därför ett bra besked som kommer i medier idag att de tre partierna i det rödgröna blocket är eniga: Vi lämnar Afghanistan

Måtte många se filmen Armadillo. Då kommer det att bli många som stöder den rödgröna inställningen om Afganistan.

Det är ju så att tio procent av de danska soldaterna åker hem i förtid från sin tjänstgöring i Afganistan, många av dem mår psykiskt dåligt av vad de får uppleva. Kulturbloggen bloggade om det här.

Svenska Dagbladet gav Armadillo betyg 5.
Aftonbladet gav betyg 4 och det gjorde Expressen och Göteborgsposten också.

Peter Högberg har bloggat om beskedet från de rödgröna om att dra tillbaka trupperna från Afganistan.

Läs även andra bloggares åsikter om rödgröna, krig, film, Armadillo

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Krönikor, Recension Taggad som: Armadillo, Krig, rödgröna, Scen

Från premiären av Kvinna klädd i solen på Stockholms Stadsteater

21 augusti, 2010 by Redaktionen

Den 20 augusti hade Louise Boije af Gennäs nyskrivna pjäs ”Kvinna klädd i solen” premiär på Stadsteaterns Klarascen.

Det är dagarna efter valet. Anna Kruses mittenparti har kommit in i riksdagen och lyckats få en vågmästarroll mellan de två blocken. Under pjäsen, som utspelar sig i Annas vardagsrum, pågår blockens förhandlingar och om de strandar har Anna chans till en plats i regeringen.

En journalist är på väg och Anna är fast besluten att behålla sin perfekta fasad. Hon regisserar sin familj och övar danssteg inför sin medverkan  i TVs Let´s dance.

Med vid det kombinerade arbets- och matbordet finns Annas pressekreterare Marlene som hjälper Anna att öva in de rätta svaren, på ytan obrottsligt lojal. Annas man Pontus tassar runt i bakgrunden medan tonårsdottern Nelly är svårare att få kontroll över.

Ganska snart syns sprickor i fasaden och i slutet av första akten ser det ut som om allt ska rasa samman för Anna. Den ”grävande journalisten” Valter visar sig dock vara en bekväm och godmodig herre som gärna deltar i familjens måltider men som låter det ena avslöjandet efter det andra passera och sväljer Annas lockbeten med hull och hår.

Anja Lundqvist gör en utmärkt rolltolkning av Anna som en skrupelfri och makttörstande politiker. Ideologierna är döda och hennes främsta mål är att ta plats i maktens korridorer. Anna Åström gör ett färgstarkt porträtt av Nelly, sprickfärdig av desperat tonårstrots men som till slut bevisar att hon är sin mors dotter. Tina Råborg övertygar som den effektiva och självuppoffrande Marlene. De manliga rollkaraktärerna är något blekare, men välspelade av Lennart Jähkel och Ralph Carlsson.

Kvinna klädd i solen är en underhållande och klart sevärd föreställning. Pjäsen ställer också några angelägna frågor som är särskilt aktuella nu inför valet. Är Anna den människotyp som krävs för att överleva i politikens topp? Har politikerna och medierna helt förlorat det ideologiska fokuset? Visst kan man undra efter sommarens blodfattiga valdebatter och när politikers framträdande i Let´s dance blir viktigare än vad de står för.

Vid Filmfestivalens Sommarbio som har tema politik var förstås ungdomsförbunden samlade. Min 18-åriga dotter fick besök av dem alla på picknickfilten. Vad ville de säga förstagångsväljarna? De bjöd på godis. Moderaterna kom tre gånger med tablettaskar och gjorde därför det mest bestående intrycket…

Medverkande i Stadsteaterns Kvinna klädd i solen:
Anna Kruse – Anja Lundqvist
Pontus Bergman – Lennart Jähkel
Nelly Bergman – Anna Åström
Marlene Carlsson – Tina Råborg
Valter Schönlied – Ralph Carlsson

Manus: Louise Boije Af Gennäs
Regi: Susan Taslimi

Se vidare på: www.stadsteatern.stockholm.se

HBT-sossen har också bloggar om föreställningen

Expressen har också skrivit om den.
Recension i SVD.

Läs även andra bloggares åsikter om scen, teater, recension, politik, Stadsteatern

Arkiverad under: Recension, Teater, Teaterkritik Taggad som: Politik, Recension, Scen, Stadsteatern, Teater

Puss – någon slags recension och trailer

20 augusti, 2010 by Redaktionen


Johan Klings långfilmsdebut med filmen ”Darling” hyllades av de flesta. Filmen kom 2007 och är en mörk skildring av livet runt Stureplan i det sena 00-talet.
När hans nästa film nu kommer är förväntningarna uppskruvade.
”Puss” har en spännande roll-lista med två av bröderna Skarsgård: Alexander och Gustaf Skargård.
Fast minst lika intressant är att filmen lanserar flera skådespelerskor som vi absolut kommer att se mer av. Även om flera av dem synts i mindre roller tidigare kommer nog många att minnas att de såg dem första gången i ”Puss”. Jag tänker till exempel på Philoméne Grandin och Susanne Thorsson.

”Puss” lanseras jag en fjäderlätt komedi. På ytan är den kanske lätt men det är mycket exakta noteringar av människor, delvis svart men med någon slags kärlek till våra svagheter, som genomsyrar filmen.
Susanne Thorsson spelar huvudrollen, en regissör på en liten fri teatergrupp på en bakgata i Stockholm som har en hel del problem.
Hyresvärden spelad av
Skådespelarna uppför sig mer som uttråkade gymnasieungdomar och hennes pojkvän som lovat bröllop vänsterprasslar rejält.
Mycket är som det kan vara i livet. Speciellt för människor i åldrarna 20-30 kan säkert känna igen mycket. Men jag har svårt att köpa att ett gäng skådespelare på en fri teater skulle vara som skolkande skolungdomar. Nej, inte med tanke på hur tuff konkurrensen är för teaterfolk att få jobb över huvudtaget.

Men det gör liksom ingenting. För det är som Maaret Koskinen skriver i DN, det är så elegant formulerat att jag ger henne en eloge för detta:

Fast vilka som hör hemma på teatern eller bara råkar befinna sig där gör detsamma, eftersom gränserna mellan scen och salong är högst flytande. För i denna värld talar man till sin egen spegelbild i logen, även när man inte övar repliker, här har alla sina exits och entréer, vare sig man befinner sig på eller vid sidan av scengolvet.

DN:s Maaret Koskinen ger filmen betyg 3 men när jag läser hennes recension tycker jag i alla fall att den trean verkar vara en stark trea:

”Puss” må i sina kast mellan finstilt och övertydligt inte vara samma fullträff som ”Darling”. Men i gengäld börjar man känna sig hemma i ett igenkännbart tilltal och berättartemperament: det där ömsinta men samtidigt kyligt genomskådande.

Johan Kling intervjuas av Expressen inför filmens premiär och berättar varför filmen inte är lika mörk som debutfilmen ”Darling”:

Johan Kling: ”Jag var trött på det mörka”
Johan Kling är inte rädd för att testa nya genrer. På fredag är det premiär för hans nya film ”Puss” – en fjäderlätt förväxlingskomedi.
-Jag tycker den är ganska likt mina tidigare projekt, det är bara Johan Kling ”on a good day”, säger den rosade regissören.

Relaterat: Svenska Dagbladet var mer besviken och gav ”Puss” betyg 2. Betyg 3 däremot i Aftonbladet och i Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om film, recensioner, trailer, Johan Kling, Skarsgård, Puss

Arkiverad under: Film, Recension Taggad som: recensioner, Scen, trailer

Den svenska filmhösten mer jämställd än tidigare – här är listan på höstens filmer

17 augusti, 2010 by Redaktionen

Flera kvinnliga debutanter finns med i stora roller eller som regissörer bland filmer. En tredjedel av regissörerna är kvinnor.

Först ut av höstens premiären är Johan Klings ”Puss” som har två av de berömda Skarsgårdsbröderna, Alexander och Gustaf, i var sin roll men också en hel mängd unga duktiga kvinnliga skådespelare som nu får en chans att presentera sig för den breda filmpubliken.

Lisa Langseth, som har stor erfarenhet från teatern, är en av de som debuterar som filmregissör. Hon har gjort filmen – Till det som är vackert – som handlar om en ung kvinna som inleder en relation med en gift och äldre dirigent som spelas av Samuel Fröhler.

”Himlen är oskyldigt blå” har fått sin titel efter en sång av Ted Gärdestad. Filmen är regisserad av Hannes Holm.
Liksom flera av de svenska höstfilmerrna utspelar den sig under 1970-talet.
Den bygger på verkliga händelser kring Sandhamnsligan. Filmens huvudperson är den 17-årige Martin, som spelar av Bill Skarsgård, som är näst yngst av Stellan Skarsgårds söner. Han spelar Martin som får jobb på en exklusiv restaurang i Sandhamn, men hamnar mitt i en narkotikahärva.

Bill Skarsgård har också huvudrollen i filmen ”I rymden finns inga känslor”, Ingen som varit på bio i sommar och sett reklam lär ha missat trailern för den filmen. Bill Skarsgård spelar en kille med Aspergers syndrom.

Två andra Skarsgårdssöner: Alexander och Gustaf är med i höstens första svenska premiärfilm: ”Puss” som handlar om unga människor på en fri teater på en bakgata i Stockholm och ett antal kärleksförvecklingar. Den är regisserad av Johan Kling, som gjorde ”Darling”.

En efterlängtad film är filmen om den svenske legenden Cornelis Vreeswijk, folkkär och skandalomsusad. Rollen som Cornelis spelas av Turbonegro-sångaren Hans-Erik Dyvik Husby, alias Hank von Helvete.

Augusti
”Puss” 20/8. Regi: Johan Kling

September
”I rymden finns inga känslor” 3/9
Regi: Anders Öhman

”Fröken Märkvärdig & karriären” 3/9
Regi: Joanna Rubin Dranger

”Ond tro” 10/9. Regi: Kristian Petri
”Tusen gånger starkare” 24/9
Regi: Peter Schildt

”Tusen och en natt” 24/9
Regi: Fatemeh Gosheh, Isa Vandi
”Vem? Film för de små” 25/9
Regi: Jessica Laurén

Oktober
”Himlen är oskyldigt blå” 15/10
Regi: Hannes Holm

”Till det som är vackert” 22/10
Regi: Lisa Langseth

November
”Psalm 21” 5/11
Regi: Fredrik Hiller

”Cornelis” 12/11. Regi: Amir Chamdin.
”Fyra år till” 26/11
Regi: Tova Magnusson

December
”Svinalängorna” 10/12
Regi: Pernilla August

”Änglagård – tredje gången gillt” 25/12
Regi: Colin Nutley
”Sound of Noise” 29/12
Regi: Johannes Stjärne Nilsson/Ola Simonsson

Hösten 2010 (ännu inte bestämd datum)
”Män som simmar”
Regi: Dylan Williams

”Facing Genocide”
Regi: David Aronowitsch/Staffan Lindberg

”Mammas comeback”
Regi: Åsa Ekman

Relaterade artiklar:
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmpremiär, trailer, regissörer, jämställdhet, kulturpolitik, Skarsgård

Arkiverad under: Film Taggad som: Filmpremiär, jämställdhet, Kulturpolitik, regissörer, Scen, trailer

Way Out West: Kärlek

15 augusti, 2010 by Redaktionen

Det är inget snack om saken: Håkan slog knock out på Way Out Wests publik igår. Publiken älskar Håkan och Håkan älskar publiken, och igår kokade Slottskogen av kärlek under den tid som herr Hellström och hans band stod på scen. Det var magiskt – och inte det minsta tragiskt – att befinna sig i folkhavet igår, sjunga rakt ut och titta på dem runt omkring som såg nostalgiska, kära och så där alldeles, alldeles lyckliga ut.

I övrigt:

Pavement stod på scen strax innan klockan 18. Det var en nostalisk konsert, snyggt men en smula dammigt. Men det är väl som en bekant sa i Dirty Records myshäng i skogskanten: ”Vad skulle vi vara utan vårt 90-tal? Något måste vi väl ha att hänga fast vid.” Jo, sant.

Efter Håkans framträdande var det dags för kort paus och sedan blev det Lykke Li. Jevvlar vilken karisma hon har; coolt framträdande över lag, dansant och snyggt scenframträdande. Visst, rösten svek en bit in i konserten, men hon gick i land med det i alla fall. Henne vill jag gärna se på en scen igen. Snart.

Avslutade igår med att befinna mig i The Chemical Brothers musikaliska ljudlandskap. Hypnotiskt, rytmiskt, fascinerande… Det går inte att stå still till en sådan konsert. Man måste dansa. Och dansa gjorde vi.

Nästa år är det dags igen. Och Way Out West: behåll blandningen av musikstilar och kvalitet på artisterna. Det är er definitiva styrka och jag är mer än nyfiken på vad som kommer att annonseras nästa år. Den som väntar på något gott… Tack för i år.

Läs mer: Aftonbladet, GP, Metro

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Göteborg, indie, Konserter, Kultur, Musik, Popmusik, Recension, Rockmusik, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 193
  • Sida 194
  • Sida 195
  • Sida 196
  • Sida 197
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 243
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in