
Foto: Matilda Rahm
Parkteatern i Stockholm har premiär för sommarens program 2018 den 1 juni i Vitabergsparken med musikalen ”Stoppa världen”. Huvudrollen har Albin Flinkas.
Albin Flinkas är en av Stockholms stadsteaterns skickliga skådespelare som också är en duktig musikalartist och har medverkat i flera musikaler. Han är dessutom chef för Soppteatern. Nästa år tar han över chefskapet över Parkteatern efter Sissela Kyle.
Musikalen ”Stoppa världen” skapades av Leslie Bricusse och Anthony Newley. I originalversionen hette den ”Stop the World – I Want to Get Off”. Den hade premiär i London 1961 och har sedan dess spelats runt om i världen. På Broadway spelades den 555 gångern år 1962.
I Sverige hade den premiär 1963 på Scalateatern med Jan Malmsjö i huvudrollen.
Musikalen beskrivs på dess hemsida:
Lilleman är fången i vår samtid, i en värld som tycks snurra allt snabbare. I ett desperat försök att passa in, rycks opportunisten Lilleman med i jakten på genvägar till ett perfekt liv – till minsta möjliga ansträngning. Men tänk om det fanns något som kunde stoppa världen?
Att tiden snurrar allt snabbare torde de flesta i dagens samhälle känna igen sig i.

Foto: Hermine Werner 
Föreställningen börjar med att gråaktig dimmig rök sprids i salongen innan spelet börjar på scenen som har en stram, stilistiskt vacker scenografi med smala brädliknande stänger hänger från tak över scenen. Det ger en stark känsla av japanska dekorationer i sparsmakade zen-trädgårdar.
För min del är berättelsen mångbottnad. Den kan absolut betraktas om en form av ett religiöst drama, en version av ett kristet mysteriespel. Dramat har fått sitt namn efter Maria, Jesus mamma, där texten om när Maria tog emot den heliga Ande som gjorde att hon blev havande med Jesus är central i temat för dramat. Där finns ett mirakel i dramat, där en död baby får liv. Eller får babyn liv? Vad händer? Den yngre systern Mara söker upp sin äldre syster som måste leva isolerat med de spetälska. Mara har fött ett flickebarn som dött. Kanske byter Violaine bara ut barnliket mot ett levande barn?







