Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Böcker

Solomon Kane

by


En av 1930-talets mest produktiva pulpförfattare var Robert E. Howard, idag mest känd för Conan Barbaren, skrev fram till sin tragiska bortgång 1936 många typer av berättelser.

Howard, jämte Tolkien, lade grunden till den moderna fantasyberättelsen med en rad andra hjältar som kung Kull, Bran Mak Morn och Solomon Kane. Solomon Kane är nog en av fantasylitteraturens intressantaste hjältar, en engelsk puritan som lever under tudortiden.

Den forne buckanjären och legosoldaten Solomon Kane (utmärkt spelat av James Purefoy) har efter en misslyckad räd vid berberkusten, har tagit sig tillbaka hem till
England för att sona sina synder. Över Solomon Kane vilaren förbannelse: hans själ kommer att hamna i helvetet

För den forne kaptenen är det inte lätt, och efter att ha blivit mer eller mindre förvisad från sin trygga tillvaro i ett engelskt kloster bestämmer han sig att ta sig hem till sina gamla hemtrakter.

Föga anar han att den mäktige magikern Malachai har tagit över landsändan, och utrustat en här som härjar och sprider skräck i trakten. Solomon slår följe med en grupp puritaner som är på väg till kusten, ledda av familjefadern William Crowthorn (Pete Postlethwaite)

Under färden blir det de överfallna av Malachais hejdukar och dottern till Crowthorn blir tillfångatagen. Solomon vars förbannelse fortfarande hotar honom, ger löfte om att rädda dottern från hennes hemska öde.

Solomon Kane är en i många stycken välspelad och intressant adaption av Howards material. En numera bekant gestalt i den här genren är förstås Max von Sydow, som spelar Solomons far.

I det stora hela ger Solomon Kane en god filmupplevelse tack vare det stora detaljarbetet med allt från kläder till vapen. Ett extra plus ges till de många bra biroller som höjer filmen över det mesta i fantasygenren som har gjorts de senaste åren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Bokrecension: Hjältar och blodbad hos Cornwell

by

Att läsa Svärdsång (ISBN 9789170282324), fjärde delen i Bernard Cornwells vikingaserie om 800-talets England och hjälten Uthred, är både givande och irriterande. Å ena sidan fastnar jag för Cornwells förmåga att hålla läsaren i spänning. Det går inte att förutse vad som kommer att hända, och berättelsen har ett driv som gör att jag måste läsa vidare. Oväntade vändningar görs ständigt och händelseförloppet är allt annat än förutsägbart. Kvinnoporträtten fascinerar också. De är starka, tålmodiga och mänskliga och blir inte lika mycket av hjältekarikatyrer som i fallet Uthred.

Svärdssång är en historisk spänningsroman och det är svårt att inte ha en hjälte, men frågan är om inte berättelsen hade tjänat på en hjälte som inte var lika färgad av de isländska sagornas lakoniska litoteser som Uthred, utan att han istället fick känna, och erkänna, även nederlagen.

Även berättarperspektivet ställer till en del problem. Den åldrade Uthred berättar om sin ungdoms bravader i jagform. Jag hade hellre sett att texten var uppdelad i nutid då den ålderstigne hjälten fick komma till tals, och ett berättarperspektiv i tredje person i de passager som boken mestadels utspelar sig under: den tid då Alfred den store satsade på att ena Englands dåvarande kungariken till ett och vilken roll romanens huvudperson spelar häri.

Språket är aningen uppstyltat och samtidigt en smula spretigt vilken kan hänga samman med berättarperspektiven. Det förekommer också en hel del tröttsamma upprepningar. Ja, läsaren lär sig snabbt var det dåvarande London låg, och ja, vi vet att Uthreds svärd ligger i en yllefodrad skida.

Men haltande språk och berättarperspektiv till trots: Cornwell är läsvärd, om inte annat för hans förmåga att få läsaren att vända blad på blad för att få reda på hur det går. Hur det går? Läs och se.

Svärdsång är utgiven av Bazar Förlag, augusti 2010.

"Jag älskar dig inte", roman om hämnd och svek av bloggaren Christina Stielli

by


Christina Stielli är en duktig bloggare som jag träffade första gången för många år sedan på en bloggträff. Hon driver en engagerande blogg. Hon bloggar på Tara också.
I mitten av september släpptes hennes debutroman ”Jag älskar dig inte”.
Den kom med posten igår, så jag har inte hunnit mer än bläddra i den. Det är en snyggt inbunden bok med bra omslag och bra tryck.
Jag tror att bokens handling engagerar många i det Sverige vi lever i. Från bokens baksidestext:

Lotten har en familj: en man hon älskar högt och rent och två barn hon sätter före allt annat. Definitivt före sig själv. Hon vet ju att äktenskap innebär kompromisser och vem skulle hon vara om hon inte först och främst såg till att Per och barnen mådde bra?

Det Per säger till henne en dag – ”Jag älskar dig inte” – slår i ett slag hål på idyllen. Men Lotten kraftsamlar, hon kan förändra sig. Hon ska försöka mer, bättre. Hon vet att hon kan. Hon bestämmer sig för att med alla medel rädda den familj som är mamma, pappa och två barn. Att hon raderar ut sina egna konturer i processen är bara en del av den nödvändiga kompromissen. Men inget hon gör fungerar. Eller kanske hon bara inte begrep bättre, som Per säger till henne när han till slut tar sin väska och lämnar familjen för gott. Det uns av självkänsla Lotten hade kvar raderas. Hela hennes värld rasar samman, men i sin förtvivlade situation får hon hjälp att finna fast mark av två omistliga vänner. Och när hon så småningom reser sig är hon fylld av en längtan att förnedra Per så som han förnedrat henne. Hon går mot sin egen ljuva hämnd, med målet att förstöra det han håller högst i livet. Precis som han förstörde det hon älskade mest. Med sälta och humor skildrar Christina Stielli det raffinerade spel som pågår under ytan i ett havererande äktenskap, och gestaltar den hopplösa förtvivlan som knockar en övergiven kvinna i kris. Det är befriande trovärdigt om hur den mödosamma men ändå möjliga vägen till ett nytt liv, på egna villkor, faktiskt ligger där och väntar

En bokcirkel för alla har också tipsat om boken:

Den 16/9 debuterar Christina Stielli med sin roman ”Jag älskar dig inte” (Whalström & Widstrand). Jag blev nyfiken redan på den där deckarkursen vi gick, eftersom det var rätt så uppenbart att hon kunde skriva och hon nämde också då att hon hade en roman på gång. Dessutom så tror jag (fast jag har inte läst den ännu) att den här boken är en bok som vore kul att bokcirkla om.

Jag älskar dig inte
Författare: Christina Stielli
ISBN: 9789146220510

Relaterat: Några kommentarer om boken

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Tre bra böcker av Niklas Rådström, Jonas Söderström och Yu Dan

by


Just nu läser jag tre böcker, som sinseemellan är helt olika. Ett bra sätt att växla i läsningen.

Niklas Rådströms nya bok ”Månens anförvant” är så välskriven, det är litteratur när den är som bäst. Den kom i början av september.
Så här beskrivs boken på baksidan:

Den som för pennan i Niklas Rådströms Månens anförvant är Lorenzo Da Ponte, librettist till Mozarts tre mest kända operor, född jude, vigd katolsk präst, gift och sexbarnsfar, poet, spelare och äventyrare, vän med Giacomo Casanova, hovdiktare i Wien, teaterman och boktryckare i London, specerihandlare och vintillverkare i Philadelphia och den första professorn i italienska vid universitetet i New York.
Niklas Rådströms roman, hans första på nästan ett decennium, är historien om ett närmast osannolikt rikt öde där Mozart spelar en central roll, men även en meditation över musik, kärlek, skapande och vad vi gör av våra liv.

Jag återkommer när jag läst hela. Nu är det en njutning av sjunka in i boken, att låta mig förföras av språket, rytmen och poesin i berättelsen. Efter att ha läst väldigt många deckare det senaste året känns det som att ta flera kliv upp på stegen för litteraturens möjligheter när jag läser Rådström. För om jag ska vara ärlig är det väl inte så särskilt hög litterär kvalitet på de flesta svenska deckare.

En bok jag borde läst för flera månader sedan är ”Kinesisk visdom från hjärtat” av Yu Dan som handlar om Konfucius tankar i det moderna Kina. Jag blev intresserad av den boken när jag läste en artikel i Svenska Dagbladet:

Sökandet efter lycka är urgammalt. Gamla tankar lyfts också fram som vägledning för den moderna människan. Det är vad professor Yu Dan gjort genom att skriva en bok om den kinesiska filosofen Konfucius. I Kina har boken fått en enorm respons. Vi västerlänningar kan kanske också lära ett och annat.

Den som känner mig vet att jag har ett stort intresse för Kina och Japan och dess filosofier. Det jag har lärt mig hittills är bland annat varför buddismen var radikal och rebellisk i jämförelse med konfucianismen, då för mer än två tusen år sedan.
Ur bokens förord:

Det finns en tendens hos Yu Dan att förespråka förnöjsamhet, att man ska vara nöjd med vad man har och inte slösa sin energi på att kämpa för förbättringar. Det viktiga är att göra sin plikt, inte överskrida sina befogenheter och inte blanda dig i andra människors angelägenheter eller gå utanför sitt eget ansvarsområde.

Buddha gjorde ju verkligen inte så. Han övergav sin plikt mot sin härkomst och sina föräldrar och sin familj för att söka upplysning. Buddismen är på så sätt mycket mer individualistisk.
För många kanske skiljelinjerna inte är lika tydliga mellan de olika kinesiska filosofierna, men när jag läser den här boken är det mycket som blir tydligare.

Jävla Skitsystem av Jonas Söderström
Den tredje boken jag växlar mellan just nu är ”Jävla Skitsystem” av Jonas Söderström som handlar om:
Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet – och hur vi kan ta tillbaka kontrollen.
Jag tror att vi är många som kommer att ha nytta av den boken och av råden och tipsen den. Och att ha det som hjälp för att kommunicera med personer som har makt att bestämma om våra IT-system.

Sajten Inuseful har intervjuat författaren Jonas Söderström:

Varför har du skrivit boken?
– För att människor tror att det är dem själva det är fel på – att de är för gamla eller dumma – när det egentligen är systemen som är usla. Den digitala arbetsmiljön har aldrig diskuterats på allvar.

– Så boken är inte i första hand till för tekniker, utan för vanliga människor. Men också för beslutsfattare och projektledare, som behöver förstå varför deras system ofta inte ger de effekter som de förespeglats och förväntar sig.

Här bloggar författaren själv om boken.

Månens anförvant
Författare: Niklas Rådström
ISBN 9100124923
ISBN-13 9789100124922

Kinesisk visdom från hjärtat : Konfucius tankar i det moderna Kina
Författare: Yu Dan
ISBN: 9789127119994

Jävla Skitsystem
Författare: Jonas Söderström
ISBN: 9789174370683

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Malin Persson Giolito: Bara ett barn

by


Malin Persson Giolito har skrivit en bok om en liten sjuårig pojke, Alex Andersson, som far mycket illa. Hans lärare och skolans sjuksköterska upptäcker att någon bränt honom med cigaretter, bland annat.
Han får en advokat, Sophia Weber, som är romanens huvudperson.

Boken handlar om ruggiga händelser, om våld och brott mot barn som går i arv. Hur vuxna bestämmer över utsatta barn.

Malin Persson Giolito som skrivet boken är jurist, född 1969, och efter tio års anställning på en av Sveriges största advokatbyråer arbetar hon som handläggare på Europeiska kommissionen. Det är imponerande att läsa om henne och att hon skaffade sin utbildning på fyra olika universitet i Sverige, Frankrike och Belgien. Hon debuterade 2008 med romanen ”Dubbla slag”.

På ett ställe i boken skriver hon om advokaten Sophia, att hon först gick en utbildning som var mer kreativ men som hon inte trivdes på. Först när hon bytte till mer byråkratisk och administrativ utbildning kände hon att hon var rätt. Det tror jag är en bra beskrivning av författarinnan själv. Det är ett viktigt ämne att ta upp om de utsatta barnen och att visa hur fel många myndigheter kan agera. Men romanen är inte litterär.

Miljöbeskrivningarna känns påklistrade, som om de var med för att man måste ha miljöer med. De tillför inget för berättelsen. Bra miljöbeskrivningar säger lika mycket som dialoger. Rätt använda fördjupar miljöbeskrivningar läsupplevelsen. En del miljöbeskrivningar förmedlar till och med annat är situationen som beskrivs.

Dessutom lyckas författarinnan inte att få mig att ens tycka om advokaten som ändå ska vara huvudpersonen. Att en romans eller deckares hjältefigur kan vara trygg eller misslyckas med sina privata relationer kan vara intressant, kan tillföra och fördjupa karaktären. Men att inte känna någon sympati alls för personer gör boken svår att läsa. När hon fattar så trögt jämnt blir det bara för mycket. När Alex ungefär halvvägs in i romanen ger nyckeln till lösningen och varken Sophia eller någon annan fattar det som läsaren fattar, då är det svårt att engagera sig och tvinga sig att läsa ut romanen.

Ingen av karaktärerna får mig att känna engagemang för berättelsen. Vi når aldrig in i Alex.
Den enda person i boken jag kan känna någon slags sympati för eller förståelse för är hans lärare.

Vissa av karaktärerna är så typbeskrivna att det är helt omöjligt att se dem som karaktärer. De är bara typer, som polismannen Adam Salah.

Här gästbloggar författarinnan hos Yourlife och skriver om boken:

Hela arbetet med boken blev mycket tyngre än vad hon till en början föreställde sig. Visserligen är hon van att läsa högvis med utredningar, men den här researchen kröp under huden på henne.

– Jag tror att jag är så rationell och distanserad, men det var en jättejobbig bok att skriva. Så här i efterhand kan jag ju ge rådet: ta inte ett sabbatsår för att få kvalitetstid med familjen och skriv en bok om utsatta barn samtidigt… Jag mådde inte bra.

En bokcirkel för alla har också bloggat om boken, men tyckte inte alls som jag:

”Bara ett barn” är en engagerande bok. Jag satt som helt uppslukad på pendeln för att sen sätta mig i soffan och fortsätta läsa när barnen hade lagt sig. ”Bara ett barn” tar upp ett jobbigt ämne på ett mycket bra och välskrivet sätt. En mycket bra bok som kryper in under skinnet och tar på hjärtat.

Bara ett barn
Författare: Malin Persson Giolito
ISBN10: 9164203301
ISBN13: 9789164203304

Här berättar författarinnan Malin Persson Giolito om boken:

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,