Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Journalistik

Journalisten som granskar politiker på Twitter svarar inte själv på Twitter – konsten att kasta sten i glashus

by

twitter290
Under rubriken ”Politiker nobbar Twitterkontakter” kan man i SvD läsa om hur en fejkad twitteranvändare, @Max_Emil, ska ha kontaktat samtliga riksdagsledamöter med twitterprofil och ställt frågor till dem. Jag blev väldigt förvånad när jag hörde det, då jag – efter att en gång ha missat svara en ”riktig person” – lärt mig av mina misstag. En snabb kontroll visade dock att denna fejkade ”presumtiva väljare”, som de kallar honom, aldrig hade ställt någon fråga till mig.
Det var fler ledamöter som inte fått frågor, och det var dessutom ett antal personer som inte längre är ledamöter som hade fått frågan. Slarvigt, kan man tycka, speciellt när artikeln antog en kritisk ton och slog rätt hårda puckar på de som inte svarat. Man fick dessutom nogsamt se hur många minuter det tagit för de duktiga ledamöterna att svara.
Jag tweetade till Martin Jönsson, redaktionschef på SvD som på endast några minuter svarade och hänvisade mig till journalisten, Tobias Brandel. Så, för 8 timmar sedan gjorde jag följande inlägg på Twitter: @Tobias_Brandel Hej där, varför skriver ni i tidningen att ni tillskrivit alla riksdagsledamöter på twitter när ni missat mig med flera?

Behöver jag säga att jag inte fått något svar?

Vissa ändringar har skett i artikeln, vad gäller minutangivelserna på svaren, men inte något om att man helt enkelt inte alls tillskrev samtliga ledamöter. Något som faktiskt hela artikeln byggde på.

Känns som att begreppet ”Leva som man lär” även borde inkludera journalister. Det borde åtminstone vara rimligt att hålla koll på sitt eget twitterkonto just den dagen som man attackerar andra att inte göra det.

Helen Pettersson
som också bloggar här.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Mina minnen från TT och Stieg Larsson

by

stieglarssonmillenium
Jag fick en dålig smak i munnen när jag hörde att Kurdo Baksi tjänar gott på att ha varit vän eller bekant med Stieg Larsson, författaren till Milleniumböckerna som dog innan han fick uppleva den ekonomiska världssuccén. Kurdo Baksi är aktuell nu för att han i dagarna gett ut en bok – ”Min vän Stieg Larsson” – där han berättat om Stieg Larsson. I artiklarna om detta kommer det fram att Baksi dessutom rest världen runt och hållit föredrag om sig och Stieg Larsson.
Jag fick en obehaglig känsla av detta. Som en bild av hur människor utnyttjar andra. Fast finns det människor som är beredda att betala för att höra Kurdo Baksi berätta om Stieg Larsson så är det väl ok. Fast jag kan ändå inte hjälpa att jag tycker det känns som att samlas som gamar på något sätt.

Nu är det bråk kring en del av det Baksi skrivit om Stieg Larsson. Baksi beskriver i boken Stieg Larsson som en journalist som tänjer på de yrkesetiska gränserna. Enligt Baksi har Stieg Larsson låtit TT publicera artiklar där han intervjuat sina vänner och drar sig inte för att skriva om ämnen där han själv är part i målet, som artiklar om tidningen Expo.

Många reagerade på detta. Kenneth Ahlborn, som under en period var Stieg Larssons närmaste chef på TT, reagerade starkt och förnekar å det bestämdaste att Stieg Larsson skrev sådana artiklar. Ur Dagens Nyheter:

Stieg skrev nästan bara harmlösa men rätt kul artiklar om deckarförfattare, illustratörer eller charmig, välresearchad trivia. Jag kan bara minnas ett par, tre artiklar om vad man kan kalla politik i vid mening. Han introducerade en brittisk organisation som höll koll på nynazister, och skrev en annan gång om en ung man som levt under-cover i nynazistkretsar i Sverige. En tredje artikel anmälde en engelsk bok om hur extremhögern infiltrerar supporterklubbar i fotboll.

Själv har jag faktiskt också jobbat på TT samtidigt som Stieg Larsson. Jag satt på centralredaktionen där vi skickade ut senaste nyheterna inom inrikes, ekonomi och sport. Vi var som en sista granskade station som klickade på knappen och iväg skickades nyheterna till olika redaktioner runt om i landet. Det var flera år innan Internet ens fanns.
Jag minns att en trappa ned fast det en kille som hette Stieg Larsson, som var en faktakollare. Om vi ville kolla någon fakta i en artikel innan den skickades ut, då bad vi honom kolla upp det.
TT hade en viktig roll då: TT skulle vara snabbast och trovärdigast. Vi fick en god träning i att läsa texterna med skärpa.

Det var rätt länge sedan och jag var där i ett år innan jag fick vidare och jobbade på ett annat ställe ett par år och sedan kom jag tillbaka en kort period. Jag kan inte uttala mig om vad som är sant eller inte, om hur många artiklar Stieg Larsson skrivit på TT. Jag har detta i bakhuvudet när jag läser debatten nu. Tänker att den som utnyttjar och tjänar pengar på någon som är död, och inte kan svara för sig, för vara extremt noggrann med fakta.

Om Baksi har rätt eller fel i sak, om Stieg Larsson skrev artiklar där han bedrev politik för det han brann för, eller inte, det lär vi säkert veta mer om. Finns artiklarna kommer de att grävas fram.

Relaterade artiklar: Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2 och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kan en extra tidning om dubbelmördaren Ulf Olsson verkligen sälja?

by

aftonbladet394x60
Att göra mördare till hjältar eller till något som ska kommas ihåg historiskt – det känns osmakligt i överkant.
Bara det är anledning till att jag reagerar över exempelvis Aftonbladets bedömning av att lägga mördarens Ulf Olssons självmord som toppnyhet. Men att de dessutom har prioriterat de anställdas arbetstid till att ta fram en extratidning om Ulf Olsson, som läsare ska betala extra på webben för att få tillgång till: det måste väl vara en dålig affärsidé?

Finns det verkligen så stort allmänintresse att människor betalar extra för att läsa om dubbelmördaren?

Det är förstås en enda lång tragisk händelse. Anhöriga till de mördade mår säkert uselt när de läser om mördaren. Mördaren själv är väl också en enda tragisk historia.

Han publicerade tydligen sitt avskedsbrev i sin blogg.

Ur Aftonbladet:

Klockan fem i morse la han ut sitt avskedsbrev på nätet.
”Det bästa för mig är helt enkelt att bara få dö, än att sitta här som en levande död”, skrev han.
Sedan tog dömde mördaren Ulf Olsson, 58, sitt liv.

Att bloggar och att publicera sig direkt ut på webben är en del i vårt sätt att kommunicera idag, det är väl bara att konstatera faktum, när nu dubbelmördare använder sig av sina bloggar för sina självmordsbrev.

Men finns det verkligen intresse för att köpa en extra tidning om mördaren?

Ladda ner en hel extra tidning om dubbelmördaren Ulf Olsson, lockar AFtonbladet med för att få läsare att köpa PLUS-abbonemang till Aftonbladet på webben.

Här är Ulf Olssons blogg, fast jag tror den är nedstängd redan.

Nattis bloggar om detta och frågar sig:

Fascinerande att han har tillgång till internet och kan blogga. Har alla det i svenska fängelser?

Expressen har undersökt hur det är möjligt att Ulf Olsson kunde ta livet av sig.

Trots en hård övervakning, i princip dygnet runt, kunde Ulf Olsson ta sitt liv inne på Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall. En klinik som tar han om många extremt självdestruktiva patienter och som har långt utarbetade program för att förhindra självskador.
– Det finns ingen möjlighet att till hundra procent förhindra att någon tar livet av sig, säger Göran Fransson.

Det känns ju inte speciellt övertygade.

Relaterat:

Dagens Nyheter [GP]  [Svd] [Sydsvenskan] [Hd] [YA], Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

När redaktioner bedriver politik – och dagen då Metro bekände färg

by

Metro
Ett rykte spreds i flera redaktioner under fredagen den 8 januari: startat av tidningen Metro, som skrev om vad de kallar en hemlig plan för att peta Mona Sahlin inför valet i höst. Flera socialdemokrater vill i stället se Margot Wallström som statsministerkandidat.

I korta drag ska planen gå ut på socialdemokraterna får ett delat ledarskap med Mona Sahlin och Margot Wallström.

Det finns många aspekter på detta.
För det första verkar det ju inte vara sant. Men att följa sanningen har väl för länge sedan slutat vara viktigt när det gäller att sälja med löpsedlar.

För det andra: om ett parti som S har två ypperligt kompetenta kvinnor som skulle kunna dela på topptjänsterna inom partiet: so what.
Om det vore sant: So what?
Miljöpartiet har delat ledarskap, fast på ett annat sätt. Att vidareutveckla hur arbetet läggs upp är väl bara positivt? Vad säger att allt alltid måste göras på samma sätt som det alltid har gjorts? Vad säger att partiledaren absolut måste vara statsminister?

För det tredje: Tidningarna som spred detta visar tydligt att de är fördumsfulla som tycker det är något särskilt om två kompetenta personer skulle dela på en mängd arbetsuppgifter.
Det är samma typ av fördumsfullhet som visar sig när tidningarna har stora rubriker om olika kändisar som träder fram med att de är homosexuella. Som om det spelar någon roll vad en människa har för sexuell läggning.
Att göra rubriker på det är lika dumt som att göra rubriker av om ett parti har två kvinnor i toppen som delar på uppgifter. (Nu ska det ju inte göras, men om det vore så, så var det inget särskilt med det.)

För det fjärde: Det kan knappast finnas mer än ett skäl till att ett antal redaktioner drog fram detta och spred det så högljutt som möjligt: De har ett politiskt syfte.
Därmed har till exempel Metro liksom Dagens Industri, Expressen och Dagens PS har öppet visat att de står upp för högeralliansen.
Det är inget brott att hålla på högerregeringen. Men det är viktigt att vara öppen och tydligt, så vi kan bedöma de nyheter de kommer utifrån den bakgrund de har. Expresen är redan öppet höger och har varit så länge den funnits. Men de övriga har låtsats vara opolitiska, vilket ju är en omöjlighet. Vi tar alltid ställning: antingen för eller emot, i fråga efter fråga.
Den helt objektiva journalisten, eller redaktionen, är en illusion, en utopi. Eller kanske ingen utopi. Vill vi ens ha människor som inte vill något?
Att stå för en politisk inriktning är att vilja något.

Att alla inte vill samma sak är bra för demokratin.

Metro har bekänt färg i och med att de så högt basunerade ut dessa falska rykten.

Aftonbladet tar upp hur dessa uppgifter från Metro är helt tagna ur luften.
En annan fråga är ju: hur kommer det sig att Metro basunerar ut det stort på sina papperstidningar och på löpsedlar över hela staden, men inte hittills verkar stå för det på webben?

Relaterat: Politikerbloggen, Anders Pihlblad, Mitt i steget, HBTsossen, Monica Green och Stockholm enligt Ankersjö.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Hur seriös är Aftonbladets artikel om den vita dvärgen som hotar jorden?

by

helix_nebulosan
”Vit dvärg hotar jorden” är rubriken på en artikeln i Aftonbladet. Jag förmodar att det ska föreställa en vetenskapsartikel? AB rapporterat:
En stjärna hotar att explodera så nära vår planet att den kommer att förinta jorden.
Denna stjärna som kallar en ”vit dvärg” är en en supernova, en exploderande stjärna, och den spås explodera med en kraft av 20 miljarder miljarders miljarders megaton TNT, skriver Sky News.

Det låter som i filmen med Bruce Willis där han måste åka ut i rymden och spränga ett sådant hot inifrån. Men vi har många fler hot för världen som är betydligt mer övergripande. Klimathotet kommer att ha förstört vår jord långt innan den här vita dvärgen når oss.

– Enligt den tillväxttakten vi kan härleda så kommer den vita dvärgen i T Pyxidis nå Chandrasekhar-gränsen om tio miljoner år. Jag hoppas att detta kan mildra läsarnas oro, säger forskningsledaren Dr Ed Sion till Scientific American.

Så rubriken som säger att en vit dvärg hotar oss är mer satt för att locka läsare än för att säga något vetenskapligt. När det gäller vetenskap är väl Aftonbladet inte mycket att lita sig på.
Jag tänkte jag skulle hitta lite mer fakta kring detta och leta ifall det fanns nämnt i DN:s avdelning Vetenskap.

Det finns mycket att säga om DN: att deras nyhetsvinklingar ofta styrs av ledarsidan, till exempel. Men vissa avdelningar är morgontidningen ändå en av de bästa i Sverige på. Som deras vetenskapsavdelning. Och den har inte nämnt hotet från Den vita dvärgen.

Deras hetaste vetenskapsnyhet för tillfället har inte alls med framtiden att göra utan mer med nya uppgifter om världens histora: Fyrfotadjuren äldre än väntat

Fyrfotadjur har funnits på jorden betydligt längre än vad någon kunnat ana. Det framgår av nyupptäckta fossila fotspår från landdjur i Polen. Spåren, som beskrivs av svenska och polska forskare, är 397 miljoner år gamla.

Det är intressant, för det här är en vetenskapsnyhet som har anknytning till svenska forskare:

Forskarna, som har letts av Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet, redovisar sina rön i tidskriften Nature.

Visserligen stödjer sig DN på uppgifter från tidsskriften Nature, men det är mer för att ge tyngd åt uppgifterna.
Annars består svensk vetenskapsjournalistik till väldigt stor del just av att hitta artiklar i andra utländska vetenskapsmagasin, som i fallet med den vita dvärgen, där Aftonbladet läst Scientific American, förutom att de hämtat och rewritat (skrivit om) uppgifter från nyhetstjänsten Sky News.

Andra som bloggat om den vita dvärgen:
Apg 29, Hos Petra och Med örat mot rälsen.

Lite fakta om vita dvärgar från Wikipedia:

En vit dvärg är en normalstor stjärna som kollapsat till en mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle. En typisk vit dvärg har en radie som är 1 procent av solens men grovt räknat samma massa. Detta motsvarar en täthet på cirka 1 miljard gram per dm³.
Den höga tätheten hos vita dvärgar förklaras av att de består av degenererad materia. Mer specifikt har elektronerna i den vita dvärgens materia blivit degenererade av den höga tätheten. En vit dvärgs största massa bestäms av chandrasekhargränsen, som är ungefär 1,4 solmassor. Över den storleken kan degenerationstrycket inte längre stå emot gravitationen från sin egen massa och störtar samman i en neutronstjärna eller ett svart hål. Under chandrasekhargränsen hålls den upp av degenerationstrycket. Solen kommer sluta som en vit dvärg eftersom dess massa ligger under chandrasekhargränsen.

En vit dvärg kommer efter några hundra miljarder år att ha kylts ner så mycket att den inte längre avger något synligt ljus. Eftersom universum uppskattas till 13,7 miljarder år avger även de äldsta vita dvärgarna temperaturer på några tusen grade

r.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,