• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musikfestival

Anohni (tidigare Antony Hegarty) till Way Out West

6 april, 2016 by Redaktionen

anohniwow

Anohni? Ringer det en klocka? Det kanske beror på att ni känner Anohni under hennes tidgare namn Antony Hegarty, sångare i Antony & The Johnsons. Men nu är det Anohni som gäller och hon käkar gränsöverskridning till frukost och kastar ut Antonys dramatiska stråkbeströdda melankoli för att ersätta den med elektroniska dansexperiment med en mörk, djup underton av den värld vi lever i idag. Det är nu klart att hen kommer till Way Out West, musikfestivalen i Slottsskogen i Göteborg i sommar.

Ett pressmeddelande berättar:
Sedan det mörka, märkliga genombrottsalbumet I Am A Bird Now har Anohni förtrollat oss med sin röst och tagit med oss på otaliga resor i skymningslandet mellan konst och musik. Hon har samarbetat med Lou Reed och Björk samt blivit den andra transpersonen någonsin att nomineras för en Oscar. (Något som Oscarsgalan karaktäristiskt fuckade upp genom att stryka Anohnis framträdande pga ”tidsbrist”, men det är en annan tristare historia.)

Våra liv har redan berikats med singlarna 4 Degrees samt Drone Bomb Me och 2016 väntar spänt på albumet HOPELESSNESS (släpps 6 maj) som är ett samarbete med Hudson Mohawke och Oneohtrix Point Never. Under turnén säger sig Anohni vilja ”utforska sin röst separat från kroppen och använda avatarer för att representera sig själv” och, nä, vi vet inte heller riktigt vad det innebär men vi är sjukt sugna på att få veta.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Anohni, Antony Hegarty, Musik, Musikfestival, Slottsskogen, Way Out West

Hesselby kammarmusikfestival, en ny musikfestival i Stockholm i mars

9 februari, 2016 by Redaktionen

hesselbykammarmusik

Den 2 mars börjar en fem dagar lång musikfest på Hesselby Slott – Hesselby kammarmusikfestival. Programmet präglas av å ena sidan kända tongångar ur den klassiska musikskatten, å andra sidan nyare musik från 1900-talet och vår egen tid. Lägg till det tre uruppföranden!

Ett pressmeddelande berättar:
Hesselby kammarmusikfestival är, på initiativ av låtskrivaren och artisten Tomas Ledin, systerfestival till Stockholm Folk Festival som sommartid etablerats på Hesselby Slott.

– En vinterfestival på vårt fina musikslott. Äntligen. Mina förväntningar är stora, vår konstnärlige ledare Kjell-Åke Hamréns ambitioner verkar vara ännu större. Det känns onekligen både roligt och spännande. Jag hälsar alla välkomna till Hesselby Kammarmusikfestival, den första veckan i mars, 2016, säger Tomas Ledin.

Inte mindre än tre uruppföranden
Programmet, som omfattar 12 konserter från onsdag kväll till söndag eftermiddag, innehåller både gammalt och nytt. Tre nyskrivna verk av tonsättarna Marie Samuelsson, Kristin Boussard och Rosanna Gunnarson uruppförs under festivalveckan.

Till festivalinvigningen har Marie Samuelsson fått uppdraget att skriva en ny septett för stråkar och blåsare. Hennes Förnimmelser för tre blåsare och fyra stråkar får sin världspremiär vid öppningskonserten den 2 mars. Marie Samuelsson, född 1956, uppmärksammades stort häromåret för sitt samarbete med författaren Kerstin Ekman kring operan Jorun orm i öga. På senare tid har hon uppmärksammats för klarinettkonserten Ett barn av oändlighet, som möttes med stort jubel på Malmö Live och som ingår i en kärlekstrilogi av orkesterverk i vilken även Afrodite ingår. Afrodite uruppförs i Berwaldhallen den 11 mars 2016.

Festivalartister, Arméns Musikkår och Kungliga Musikhögskolan
– Med Hesselby kammarmusikfestival vill vi bryta ny mark. Både etablerade stjärnor och unga talanger ska få dela scenen och ny och gammal musik ska få likvärdigt utrymme. Det som gör kammarmusik så attraktiv är närheten mellan musiker och publik, eftersom det ger en alldeles speciell nerv och laddning. Och förutsättningarna för att just det ska hända kan inte vara större än på Hesselby Slott. Miljön är som gjord för en kammarmusikfestival, säger Kjell-Åke Hamrén, festivalens konstnärlige ledare.

Nio instrumentalister har engagerats till festivalen, däribland violasten Ylvali Zilliacus som är medlem i den ansedda ensemblen Lendvai String Trio samt cellisten Elemér Lavotha som efter 37 år som solocellist i Kungliga Filharmonikerna numera delar sin tid mellan arbetet som professor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och livet som frilansande kammarmusiker.

Vidare märks klarinettisten Kristian Möller, konsertmästare i Arméns Musikår, violinisten Bernt Lysell, Uppsala Kammarsolister, och cellisten Anja Inge som tillsammans med systern Jonna och pappa Anders, som båda också medverkar i Hesselby kammarmusikfestival, givit regelbundna konserter i Storbritannien och Skandinavien och under senare år även i Ungern, Malta och USA.

Också pianisten Georg Öquist, som turnerat i länder som Sverige, Danmark, Finland, Storbritannien, Polen, USA, Turkiet och Italien, både som solist och kammarmusiker, och Walter McTigert, kontrabas, som har arbetat med Oslo Filharmoniska Orkester, Den Norske Opera & Ballet Orkester, och sedan 2009 i Sveriges Radios Symfoniorkester, spelar under festivalen.

Dessutom medverkar i olika ensemblekonstellationer 19 blåsare ur Arméns Musikkår och 23 talangfulla studenter från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, unga musiker som inom kort tar språnget ut i musiklivet som fullfjädrade proffs.

Hesselby Chamber Music Project
Hesselby kammarmusikfestival är det första steget i en större internationell satsning på klassisk musik på Hesselby Slott. Det långsiktiga projektet, som heter The Hesselby Chamber Music Project, inkluderar förutom den årliga kammarmusikfestivalen även en internationell sommarkurs i kammarmusik, Hesselby Summer Academy, och etablering av en egen digital kanal på nätet för bl a utsändning av festivalkonserter, intervjuer med tonsättare och artister samt reportage från festivalerna och kurserna.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Hesselby, Kammarmusik, Musikfestival

Stockholm Music and Arts: Van Morrison – en magiker på scen

2 augusti, 2015 by Rosemari Södergren

Van 1 minst

Van Morrison på Stockholm Music and Arts, stora scenen
2 augusti 2015
Betyg 5

Han kom och som han levererade. Van Morrison är en stor artist. Han är magisk. På flera sätt och många plan. Precis när han sjöng textraden: ”The Day When the Rain came” i hans stora poplåt ”Browneyed girl” då kom regnet över Skeppsholmen. Han tycks kunna styra över inte bara vad som händer på scen utan allt däromkring, till och med vädrets makter.

Han gav en fulländad spelning med mycket jazzbluesigt ös där jag inte förstår hur någon alls kunde stå still. I området nära scen var det fullt ös och många, många som både skakade takten och sjöng med, även om han inte hade sin mest lättillgängliga repertoar och också när han spelade de allra populäraste sångerna som ”Browneyed girl” var det i en jazzigare version.

Han inledde spelningen med ”Celtic Swing”, iklädd den obligatoriska hatten och spelandes på saxofon. Det är den öppning han haft under den turné han just nu kör. Den saxofonjazziga svängiga stilen fortsatte med ”Close enough for Jazz” och med gospelinfluens i ”By his Grace”.

Några låtar in i konserten kom också munspelet fram och det blues vid sidan av jazz som satte atmosfären för kvällen. Det var vemodigt, magiskt och mysigt och oerhört skickligt. Han växlade mellan saxofon, munspel, gitarr och så sjöng han förstås. Hans röst är enorm och den tycks inte ha åldrats, trots att han snart fyller 70. Jag tror att jag tycker det blir allra, allra bäst när han spelar gitarr och sjunger. Finns det någon som med samma dignitet kan sjunga ”didadadidi” och det känns stort?

Trist nog ökade regnet och en dryg halvtimme in i spelningen öste regnet ned och scenarbetare fick bära in en stor presenning på scen för att skydda instrument från det kraftiga skyfallet. Men Van och hans musiker körde på som de proffs det är, förstås. Det var mäktigt och när han gick loss på gitarren i ”And the Healing Has Begun” kunde han hållit på i timmar – det gick inte att tröttna.

Som extra bonus spelade han en av mina absoluta favoriter ur hans rika låtskatt: ”In the Garden” från albumet ”No Guru, no method, no teacher” som han släppte 1985 då han gjorde upp med sitt medlemskap i Scientologerna som han lämnade. Texten är så stark och jag ryser lika mycket idag när jag hör honom spela den som jag gjorde då, när skivan låg på spel om och om igen i min cd-spelare:
No Guru, no method, no teacher
Just you and I and nature
And the Father and the
Son and the Holy Ghost
In the garden wet with rain

Publiken var redan helt med på noterna och när han som sista sång spelade ”Gloria” blev det allsång. Van Morrison är inte någon publikfriare, han står bara rakt upp och ned och kör sitt program. Något mellansnack har han inte. Men han var ändå snäll nog åt sin publik och spelade tre av sina genom åren mest populära låtar: Moondance, Brown Eyed Girl och Gloria.

Van Morrison var nästsist ut på stora scenen, men en sak är klar: en stor del av publiken hade kommit för att se honom och det kändes som att festivalen avslutades med denna höjdpunkt när många lyckliga lämnade området efter denna upplevelse.

Kvällens spellista:
Celtic Swing
Close enough for jazz
By his Grace
Day Like This
Baby, please don’t go/Parchman Farm/Don´t Start Crying Now
Wild Night
Moondance
Brown Eyed Girl
Wild Honey
Whenever God Shines his Light
Precious Time
Jackie Wilso said (I´m in Heaven When You Smile)
Bright Side of the Road
Real Real Gone
Think Twice Before You Go
And the Healing Has Begun
The Things I Used To Do
The Way Young Lovers Do
Help Me
In the Garden
Gloria

Foto: BeA Nilsson

Van 2 minst

Van 3 minst

Van 4 minst

Arkiverad under: Musik Taggad som: blues, Jazz, munspel, Musik, Musikfestival, saxofon, Stockholm Music and arts, Van Morrison

Interpol och Azealia Banks kommer till Uddevalla Solid Sound

15 april, 2015 by Redaktionen

uddevallass2015

Musikfestivalen Uddevalla Solid Sound, USS, blir allt mer intressant som ett festivalalternativ. Idag kom besked om två nya bokningar till festivalen: New York-bandet Interpol och den amerikanska rapparen och sångerskan Azealia Banks.
Datum för USS: 12 & 13 Juni 2015, Riversideängen Uddevalla.

Rockgruppen Interpol från New York grundades 1998. Gruppen består av sångaren och gitarristen Paul Banks, trummisen Sam Fogarino, basisten David Pajo samt sångaren och gitarristen Daniel Kessler.

Interpols musik klassificeras främst som post-punk. Trots de tidiga liknelserna vid Joy Division, i synnerhet då med avseende på Paul Banks barytonröst, menar gruppen att ingen av de själva varit stora fans av Joy Division. Medlemmarna framhäver ofta privat Devo som en betydelsefull influens. Även post-punkakter såsom Television och the Chameleons sound kan jämföras med Interpol. Daniel Kessler är den som främst skriver musiken, och använder sig då av en simplistisk struktur där bas och gitarrer till större delen spelar väldigt monotona och enkla slingor, men som tillsammans bildar en synergi där helheten blir större än delarna. Paul Banks skriver låttexterna, oftast utifrån Kesslers musik och sina egna influenser.

Deras debutalbum Turn on the Bright Lights från augusti 2002 mottogs väl[1], och september 2004 blev de färdiga med sin andra skiva, Antics. Deras tredje album, Our Love to Admire, släpptes i juli 2007.

Azealia Amanda Banks, född 31 maj 1991 i Harlem i New York, är en amerikansk modell, rappare och sångerska.

2008 började Banks släppa musik genom sociala medier så som Soundcloud och Myspace vilket ledde till ett skivkontrakt med ”Interscope” och ”Polydor Records”. 2012 släppte hon sin EP ”1991” och singeln ”212” blev en viral hit över bara en natt. 2012 släppte hon sitt första mixtape vid namn ”Fantasea” och har avslöjat att hon ska släppa ett till mixtape 2015 vid namn ”Fantasea II: The Second Wave”. 6 november 2014 släppte hon efter en försening på 1,5 år sitt debutalbum ”Broke with Expensive Taste”. Albumet släpptes mindre än en månad efter att hon avbröt sitt kontrakt med ”Interscope” efter att hon har kämpat för att bli av med det skivbolaget i ett år.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Azealia Banks, Interpol, Musikfestival, Uddevalla Solid Sound

Next stop: Crazy Stockholm – Manu Chao på Kulturfestivalen

16 augusti, 2014 by Redaktionen

Manu Chao, GAT, Kulturfestivalen
15 augusti 2014
Betyg: 3

manu

Hela torget framför Kungliga operan är fullt. Långt uppe i anslutande gator och gränder står folk och dansar, klättrar i lyktstolpar och sitter i trafikljusen. Alla åldrar är där. Från gamla farmor i rullstol till minsta bebisen i barnvagn med hörlurar. Jag delar plats framför scenen med ett gäng äldre kvinnor med sydamerikanskt ursprung och det är till hela världen Manu Chao adresserar sin konsert och ropar flera gånger México, Colombia, Uruguay, Argentina, Chile, Palestina och man hör olika grupper  i publiken jubla varje gång och det viftas med flaggor från olika länder. Framför scenen slåss man för sina åtråvärda platser och några gånger får vakter gripa in och stoppa personer som med milt våld försöker tränga sig framåt, men muren av kvinnor är stark.

Tidigare har Hoffmaestro fått avbryta sin konsert på grund av oväder och när det utannonseras att Manu Chao kommer spela en timma efter utsatt tid buas det i publiken. Det regnar ihärdigt fortfarande och folk har väntat länge, men bara 35 minuter sena kan Manu Chao äntligen gå på med sitt band som består av hans närmaste vänner.

Han börjar med några låtar från senaste studioalbumet och fortsätter sen med hiten Mr Bobby som är en hyllning till Bob Marley och han känns väldigt närvarande då vi i publiken många, långa gånger under konserten bjuds in att sjunga med i Marleys klassiska oh-jo-jo-jo. Låtarna är långa och vi uppmuntras hela tiden att oh-oh’a eller la-la med. Alla hänger med men kanske blir det lite väl mycket ibland.

Höjdpunkterna under konserten är självklart Clandestino då hela publiken sjunger med ordagrant samt ett långt medley som börjar och slutar med La Primavera (Que hora son mi corazon), och innehåller både Me Gustas Tu, Bongo Bong och Je Ne t’aime Plus. Han spelar också den stora hiten King Kong Five från sitt franska band Mano Negra som var stora i slutet av 80-talet och början på 90-talet men nästan ingen i publiken kan sjunga med eller verkar ens känna till den.

Efter en dryg timma tackar han Stockholm. Vi tror att det är slut, men sen kör han vidare en halvtimma till med låtar som bland annat Mi Vida och han slår med mikrofonen mot bröstet som hjärtslag och kallar oss för ”Crazy Stockholm”!

Och crazy var det. Kulturfestivalen slog publikrekord på torget utanför operan igår kväll. Hela 20 000 fanns på plats och därmed slog man Mando Diaos rekord med 5000 personer.

Arkiverad under: Musik Taggad som: kulturfestivalen, Manu Chao, Musikfestival

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 43
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Dead Man’s Wire Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Filmrecension: JA! – svårt att se den som seriös

https://kulturbloggen.com/wp-content/uplo … Läs mer om Filmrecension: JA! – svårt att se den som seriös

Vitaliserande tillförsel av elastiska toner – Blue Heaven Big Band med Clas Yngström och Pierre Swärd i Hendrix-special

19/4 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Vitaliserande tillförsel av elastiska toner – Blue Heaven Big Band med Clas Yngström och Pierre Swärd i Hendrix-special

Jublades åt dansant och berörande 10-års fest – Spöket i Köket & Åkervinda i Musikens Hus

17/4 2026 Musikens Hus i Majorna … Läs mer om Jublades åt dansant och berörande 10-års fest – Spöket i Köket & Åkervinda i Musikens Hus

Filmrecension: Michael – underhållande, bortsett från en svacka i mitten

Michael Betyg 3 Svensk biopremiär 22 … Läs mer om Filmrecension: Michael – underhållande, bortsett från en svacka i mitten

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in