Manu Chao, GAT, Kulturfestivalen
15 augusti 2014
Betyg: 3
Hela torget framför Kungliga operan är fullt. Långt uppe i anslutande gator och gränder står folk och dansar, klättrar i lyktstolpar och sitter i trafikljusen. Alla åldrar är där. Från gamla farmor i rullstol till minsta bebisen i barnvagn med hörlurar. Jag delar plats framför scenen med ett gäng äldre kvinnor med sydamerikanskt ursprung och det är till hela världen Manu Chao adresserar sin konsert och ropar flera gånger México, Colombia, Uruguay, Argentina, Chile, Palestina och man hör olika grupper i publiken jubla varje gång och det viftas med flaggor från olika länder. Framför scenen slåss man för sina åtråvärda platser och några gånger får vakter gripa in och stoppa personer som med milt våld försöker tränga sig framåt, men muren av kvinnor är stark.
Tidigare har Hoffmaestro fått avbryta sin konsert på grund av oväder och när det utannonseras att Manu Chao kommer spela en timma efter utsatt tid buas det i publiken. Det regnar ihärdigt fortfarande och folk har väntat länge, men bara 35 minuter sena kan Manu Chao äntligen gå på med sitt band som består av hans närmaste vänner.
Han börjar med några låtar från senaste studioalbumet och fortsätter sen med hiten Mr Bobby som är en hyllning till Bob Marley och han känns väldigt närvarande då vi i publiken många, långa gånger under konserten bjuds in att sjunga med i Marleys klassiska oh-jo-jo-jo. Låtarna är långa och vi uppmuntras hela tiden att oh-oh’a eller la-la med. Alla hänger med men kanske blir det lite väl mycket ibland.
Höjdpunkterna under konserten är självklart Clandestino då hela publiken sjunger med ordagrant samt ett långt medley som börjar och slutar med La Primavera (Que hora son mi corazon), och innehåller både Me Gustas Tu, Bongo Bong och Je Ne t’aime Plus. Han spelar också den stora hiten King Kong Five från sitt franska band Mano Negra som var stora i slutet av 80-talet och början på 90-talet men nästan ingen i publiken kan sjunga med eller verkar ens känna till den.
Efter en dryg timma tackar han Stockholm. Vi tror att det är slut, men sen kör han vidare en halvtimma till med låtar som bland annat Mi Vida och han slår med mikrofonen mot bröstet som hjärtslag och kallar oss för ”Crazy Stockholm”!
Och crazy var det. Kulturfestivalen slog publikrekord på torget utanför operan igår kväll. Hela 20 000 fanns på plats och därmed slog man Mando Diaos rekord med 5000 personer.