Musik

Lyssna: Thus Owls – Solar Eclipse

24 september, 2018 by Redaktionen

Thus Owls släpper sin tredje singel, Solar Eclipse, från”The Mountain That We Live Upon” innan releasen den 28 september 2018.

Solar Eclipse var den första sången som skrevs till den nya skivan. Inspirationen till låten kommer ur dikter skrivna av den grekiska poeten Sappho’s (630-580 BC), verk presenterade i en vacker utgåva av Anne Carson som heter If Not, Winter: Fragments by Sappho. Erika Angell har till och med använt några av Sappho’s fraser och blandat dem med sina egna ord till låttexten. Solar Eclipse utgör höjdpunkten på skivan och sammanfattar helheten med alla de viktigaste element presenterade i en och samma sång.

Lyssna: Peter Bjorn and John – “One For The Team” / “Gut Feeling” / “Every Other Night”

21 september, 2018 by Redaktionen

Peter Bjorn and John släppte tre singlar den 21 september: “One For The Team” / “Gut Feeling” / “Every Other Night”.

Ett pressmeddelande berättar:
Peter Bjorn and John släpper idag de första tre singlarna från deras kommande studioalbum Darker Days som släpps den 19 oktober. Det nya albumet är en historia om tre, där varje bandmedlem skildrat låtarna på eget vis utifrån albumets tema, i både skriv- och produktionsprocessen.

Singlarna speglar varje medlems personliga stil. Peter gick in i ”One For The Team” med sin kärlek till old school soulmusik och tjejgruppers vokalstil, som refererar till korniga och varma ljud från Motown, Al Green och även Jackson 5. Björns ”Gut Feeling” är riffdriven trumorienterad popmusik som de enligt honom inte gjort sedan PBJ-favoriter som ”Second Chance” och ”Young Folks”. Och John har på sin ”Every Other Night” tagit influenser från sina ’indiepop/rock-heroes’.

”One For The Team” | Peter
It’s a pep-talk sort of song. A positive call to arms really. It’s been a “bumpy ride” as the song says. But the good thing you’ve found together is really worth fighting for, especially after all this time. We really ARE stronger together. We all GAIN from helping each other out. We CAN’T make it ourselves. At least not as good or as vigorous. All very corny but also all very true, most of the time. And the title is kind of corny too but I love calling a song “One For The Team.”

”Gut Feeling” | Björn
The story of “Gut Feeling” begins at the first gig in the US after our last album, Breakin’ Point. Backstage in the club in Nashville I was waiting for soundcheck and started writing what was to become “Gut Feeling,” the words came subconsciously: “I think we need to talk about it, if we don’t wanna live without it.
We actually did talk on that tour, and conflicts were resolved. It all became fun again.”

”Every Other Night” | John
This song is about what’s keeping you awake between the midnight hour and the hour of the wolf. It’s like a warning sign in neon letters.Sonically it’s a homage to my indie-pop/rock-heroes and the opposite of the snappy arrangements on our previous album (Breakin’ Point). What you hear is just the three of us, Peter on guitar, Bjorn on bass and me on drums and vocals.

Redan direkt efter att Peter Bjorn and John släppte sitt förra album Breakin’ Point år 2016 kom de överens om en titel till nästa album. De landade i Darker Daysoch gick därefter skilda vägar för att på varsitt håll komponera låtar utifrån egna tolkningar av titeln. Sedan möttes de i studion för att presentera sina alster och tillsammans färdigställa låtarna bara dem tre. 11-spåriga Darker Days visar upp varje bandmedlems unika stil men samtidigt ett band med obestridlig kemi som har spelat tillsammans i snart 20 år. Varje medlems mörker är särskiljande i låtarna; Peter tar itu med vad som händer i världen just nu, Björn berör relationsförhållanden och John (den mest existentiella) utforskar skuggan av vårt eget psyke.

Darker Days blev i förra veckan tillgänglig att förbeställa, se här för mer info. I höst och vinter ger sig Peter Bjorn and John ut på en headlineturné i Europa och USA. Se datumen nedan.

Uppmuntrande jazzvisor varsamt inslagna – Rum av Hördegårds Fyra

21 september, 2018 by Mats Hallberg

Omslag baksidan: Ebba Skarrie

Artist: Hördegårds Fyra

Titel: Rum

Betyg: 3

Producent: Magnus Hördegård

Inspelning: Magnus Boqvist

Text, musik och arrangemang: Magnus Hördegård

Skivbolag: Hördegård Musik (Distr. Naxos)

38:18

Release: 21/9 2018

Detta är femte albumet från en grupp jag inte kände till alls, kanske för att de kan ha fallit mellan stolarna. Inför skivsläppet har smakprov getts i P2, både i Jazzradion och programmet Andliga sånger. Nyckelpersonen Magnus Hördegård har ett gediget förflutet: varit medlem av West End Company, pianopedagog, ensemblelärare, självbiografisk författare, tonsättare av psalm (text Christine Falkenland) och driver Con Duo tillsammans med Allis Brorsson – Stihl. Gruppen består av nämnde Magnus på piano och synt, Allis Brorsson-Stihl sjunger, Gustav Hördegård spelar kontrabas och Magnus Boqvist heter trumslagaren. Kvartetten som kommer från antingen Jönköping eller Göteborg, har valt att ha sin releasespelning i Jönköping.

Själva beskriver de sin musik som en melodisk blandning av jazz, visa och folkmusik. Och texterna sägs kretsa kring drömmar och hopp, kärlek och närhet; utrymme upplåts även för sorg och vemod. Texterna finns att läsa på cd:ns innerflikar. Man inleder trösterikt i lätt kabaré-stil med Jag kastar mina sorger i sjön. Liksom på ytterligare ett spår hörs fint trumpetspel från gästande Mikael Sörensen. Lika uppbygglig är Håll om mig nu, präglad av en repetitiv melodislinga som exekveras elegant av kompositören. Gruppen tar fasta på att skapa suggestiva stämningar och förhållandevis varsamma flöden av energier. Några gånger blir musiken luftigare, mer lössläppt, mest märkbart i Likt höstlöv i en storm. I en oväntat humoristisk, rimmad text sipprar blå toner fram ur pianot och den kompletterande trumpeten, medan en släng av reflekterande vemod letat sig in i Sommaren -98. Rum är trevligt paketerad, med ett sammanhållet själfyllt sound, något som definitivt bör framhållas.

Magnus Hördegård (foto från hemsidan Hördegård Musik)

Finns en ansenlig kvalitet hos musikerna. Frilansaren Magnus Hördegård har ett självklart anslag och ett utvecklat sinne för melodier som inger respekt. Det tassande trumspelet med vispar är ytterst kompetent utfört, passar dessa visjazziga tongångar idealiskt. Sången svävar ibland ovanpå, ibland integreras den fint med instrumenten. Brorsson-Stihl bär fram verserna, textar tydligt och känsligt. Således oklanderlig vokal förmåga, men något mer behövs. Den nödvändiga egenarten saknas, den som utmärker gåshudsframkallande favoriter som Ebba Forsberg och Ane Brun, Isabella Lundgren och Pernilla Andersson, Miriam Bryant och Nina Persson, Irma Schultz och Ida Sand, Sara Isaksson och Lisa Nilsson. Gott hantverk räcker en bit på vägen. För att beröra behövs tillstymelse av deras personlig udd. Kanske är sångaren i Hördegårds Fyra ett stort namn i det kristna kretsloppet, har ingen aning. Vet att de gärna ger konserter i kyrkorum.

Att förlita sig uteslutande på eget material är ett vågstycke. En svaghet med albumet är att alltför få låtar har det där extra som krävs för att nå ut på bred front. Texterna är abstrakt allmängiltiga och naiva i sin hoppfullhet, skulle kunna rubriceras som introspektiva, vettiga men ibland tama, i bästa fall underfundiga. Outtalat finns andliga dimensioner! Genomgående handlar texterna om välmående och positivt tänkande för att övervinna svårigheter. Skaplig standard, men ändå ljusår från textförfattare som Ola Magnell och Eva Dahlgren.

Sprickor jämte avslutande Hymn till den fattige är instrumentala, två titlar som tillhör albumets höjdare. Musikaliteten är uppenbar, liksom tryggheten i att befinna sig i ett visjazzigt landskap. Gruppen ska ha eloge för att de på egen hand fortsätter, med något så olönsamt som att ge ut fysiska skivor. Betygsättning är en grannlaga uppgift. Medelbetyget ska utläsas som 3+

Genreupplösning bländar och utmanar – Living Being II (Night Walker) av Vincent Peirani

20 september, 2018 by Mats Hallberg

Olafur Eliasson

Artist: Vincent Peirani

Titel: Living Being II – Night Walker

Betyg: 4

Producent: Vincent Peirani

Inspelning: Boris Darley i ICP Studios Bryssel

Mixning: Darley och Peirani

Skivbolag: ACT (München)

53:53

Releasedatum 31/8 2018

Tänkte byta strategi och skriva ner mina intryck redan efter 3-4 genomlyssningar. Har inte haft tid förrän nu att sätta mig in i musiken på Night Walker, jämte den från några andra plattor som överraskande kom i samma utskick i sommarens slutskede. Det otroligt vackra stycket Enzo har spelats i Jazzradion, utan att naturligt kunna associeras till en sådan kategori. Vincent Peirani är en 38-årig fransman som gått på musikkonservatorium, blivit rikligt prisbelönt och utsågs 2016 till ”chevalier of the order of Arts and Letters”. Hans instrument är accordion (dragspel) och accordina, vilket gör honom hemmastadd i världsmusik. Första plattan i eget namn kom för fem år sedan. Några av de han samarbetat med och kända för svenska lyssnare, är namn som Youn Sun Nah, Richard Bona, Michael Wollny, Ulf Wakenius och Lars Danielsson.

Living Being består av förutom bandledaren, ofta anlitade medarbetaren Emilie Parisien på sopransaxofon, Tony Paeleman på fender rhodes & keyboards, Julien Herné på elbas och gitarr, Yoann Serra på trummor samt Valentin Liechti (elektronik på Smoke & Mirrors). Samtliga bidrar förstås till det genomarbetade och gränsöverskridande resultatet, vars syfte sägs vara att komma ut som kammar-rock orkester. Förstafiolens roll intas bestämt av en slingrande sopransaxofon, vars fjäderlätta, ljusa toner i sin tur förstärks/ förlängs av bandelarens taktila dragspel. Resterande musiker lägger till, formar en färgglad palett. Trumslagare och basist är mer än komp, gör en formidabel insats. Och när elgitarren bryter in uppstår nästan en euforisk chock. Ljudteknikern Boris Darley har haft en nyckelfunktion i efterarbetet, ägnat månader åt att få till högsta möjliga nivå. Och skönt nog lyckades han lägga allt till rätt i sitt ” laboratorium”.

Vincent Peirani Foto: Dean Bennici

Den 38-åriga virtuosen är också skivans komponist, skriver och spelar i kollegan Richard Galliano´s anda, är honom jämbördig. Lika ödesmättat med storslagna känslor och kontrasterande tempon. Vad han införlivat och omstrukturerat från andra är What Power Art Thou (1691) av Purcell, från Led Zeppelin en minisvit med Kashmir och Stairway To Heaven samt Bang Bang av Sonny Bono. Peirani är inte riktigt lika vass på att skriva som att lira och producera. Några stycken på slutet tillför inte tillräcklig laddning. De slirar en smula, trots att musikerna är sanslöst skickliga, vare sig de vräker på eller håller tillbaka.

Genomgående skarpslipade klanger med charmanta avbrott för sköra melodier, som ofta har en filmisk touch (Morricone, Rota, Bregovic med flera) Men skivbolaget har som sagt inte fullt ut täckning, för sitt påstående om årets mest kraftfulla och delikata album. När den kreativa nerven uppstår och kemin i bandet är på topp, då är det å andra sidan kolossalt bra. Till och med mästerligt! Därför förtjänar verkligen ett ”görfräckt” album att helhjärtat rekommenderas, ett album som kan vara svårt att få nys om i den strida floden av genrelösa skivproduktioner.

TVÅ TIPS TILL: Awase – Nick Bärtsch´s Ronin , ECM, inspelad i Frankrike 4+ Release: maj 2018

Bärtsch är en schweizisk tonsättare och pianist inriktad på rituellt groove och minimalism, i en självuppfunnen stil kallad zen-funk.

Arbetsmetoden jämför han med en arkitekts. Gruppen som har rykte om sig att vara magiska live, har gjort en superb, hypnotisk skiva.

Lampedusa Lullaby – KUU (Jelena Kuljíc sång, Kalle Kalima gitarr, Christian Möbus gitarr och Christian Lillinger trummor), ACT, inspelad i Berlin 4 Release: 31/8 2018

Alla låtar är skrivna av gruppens medlemmar. Vad de dynamiskt framför kan kallas psykedelisk punk-jazz med en serbisk mångsysslare (skåde-

spelare mm) vid rodret. Angelägna texter sköljer över lyssnaren, liksom anmärkningsvärda ackord och rytmer av ett europeiskt spetsteam.

Foto Wolfgang Siesing