Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Mavis Staples till Sverige 2019

by

Mavis Staples kommer till Nalen i Stockholm i juni 2019.
Ett pressmeddelande:
Det finns ett fåtal människor som med all rätt kan beskrivas som legendariska. Mavis Staples är en av dem. Med en röst av ursinnig styrka och enorm passion har den snart 80-åriga Mavis betytt otroligt mycket för soul- och gospelgenren. Den 25 juni välkomnar vi henne tillbaka till Sverige och Nalen – där hon senast uppträdde 2013.

Chicago-födda Mavis Staples började med musik redan som elvaåring, då tillsammans med sin far och sina syskon i gruppen The Staples Singers. Hennes solodebut kom 1969 och sedan dess har det fortsatt. Mavis Staples turnerar i snitt 200 dagar per år, och alla som en gång sett henne förstår varför. Hennes gospelskolade röst med en säregen raspighet liknar ingen annans, och när en av världens kanske starkast lysande soulstjärnor fyller 80 år görs det såklart med ytterligare en turné.

Den 8 februari släpper hon ett nytt livealbum som spelades in på sångerskan 79:e födelsedag under en konsert på Union Chapel i London. Nyligen gjorde Mavis Staples också ett oerhört hyllat samarbete med irländska artisten Hozier. Tillsammans skrev de låten ”Nina cried power”, som är lika mycket en hyllning som en påminnelse om de många artister som på olika sätt kämpat för att göra sin röst hörd – däribland Mavis själv, som länge varit en människorättsaktivist.

Med sig på konserten på Nalen den 25 juni har hon sitt eminenta band bestående av Rick Holmstrom (gitarr), Stephen Hodges (trummor), Jeff Turmes (bas) och Donny Gerrard och Vicki Randle (körsång).

Brokigt och upplyftande – Podunk av Stefan Bellnäs

by

Artist: Stefan Bellnäs

Titel: Podunk

Betyg: 5

Producent: Stefan Bellnäs och Bengt Berger

Mixad av Stefan Bellnäs

Mastrad av Göran Finnberg, The mastering room

Inspelad i Beard Sounds, Gamla skolan i Jarrestad, Studio Epidemin och Studio Underground

Skivbolag: Country & Eastern

53:05

Releasedatum: 3/11 2018

Vem kunde ana att musikernas favoritbasist, åtminstone  på Västkusten, därtill behärskar att lira steel gitarr och keyboard/ flygel (har däremot sett honom sköta bastrumma samtidigt med basspelande).  Och vem kunde tro att han i sin  debut skulle sammanställa ett dignande, läckert smörgåsbord av stilar?  Stefan Bellnäs har jag med stor behållning hört live ett stort antal gånger senaste decenniet, mest i Beches Brew och i Johan Johanssons (klaviaturspelaren) trio. Han ingår i konstellation som tituleras Göteborgs finest, vars temakonserter i Hagakyrkan är en stor begivenhet. Skulle tro att den anspråkslöse mannen är drygt 60 år och varit yrkesmusiker i större delen av sitt vuxna liv. Han är  expert på att accentuera starka melodier,  kompa med vitala basgångar, både  akustiskt och elförstärkt. Det här är hans baby, hans drömprojekt. Han ger lyssnaren en eggande, synnerligen varierad musikalisk resa. Lättsmält blandas med mer utmanande alster. Vi uppmanas spänna fast oss, för att kunna tillgodogöra oss den oförutsägbara färden.                                                                     

Albumet är otroligt stimulerande att ta emot, fast lika besvärligt att greppa som en hal tvål, helt omöjligt att etikettera  Finns inte direkt någon soul, pop, dansbandstakter eller svängig funk; trots att Bellnäs är väl bevandrad i flera av dessa genrer.  Annars hittas det mesta bortanför mainstream: Gladlynt americana,  fusion á la Miles, rockigt bökande, visa, blues, intensiv bebop, alt country, ambient, stänk av kammarmusik och spräckel, atonalt experimenterande, tangorytmer och en hel del psykedeliska tongångar. Podunk kan kallas  djupgående, högklassig inventering där den senfärdige debutanten är ensam upphovsman till samtliga titlar, undantaget en kort låt signerad instrumentkollegan Paul Chambers. Countrydoftande trudelutter spelade med skärpa och ömsinthet, utgör ett slags kitt mellan de mer komplicerade kompositionerna. Emellanåt uppvisar ljudlandskapet  likheter ned ett annat geni, nämligen Johan Lindström.

Ett gäng Göteborgsbaserade musiker är starkt bidragande till den konstnärliga framgången. Ett antal individuella insatser är remarkabla, får mig att häpna. Deras magnifika gärning är inte på minsta sätt lokalt förankrad, utan känns internationellt fulländad i sin approach. (Följdriktigt sker lanseringen av skivan på engelska.) Staffan Svensson målar tjusigt med sin  svävande, trumpet i Big Chief , medan han i Searching For The Lost Spice Rack  levererar ett formidabelt snärtigt solo. Anders Kjellbergs  underbara sinne för rytmik ramar in de låtar som äger ett jazzigt tillstånd. Lisen Rylander-Löve bereds flera möjligheter att sträcka ut med sin tenor, något hon förvaltar lysande. I Spokes uppträder blåsarna som fräcka frifräsare när de går loss, understödda av stadigt ljuvligt komp. Acka Matérn medverkar på tre spår med dragspel, vilket ger Podunk ytterligare färg. Molltoner influerade av Piazzolla mixas med en lycklig vals som utgör slutkläm på albumet.  Andra musiker som utmärkt kompletterar är Johan Kylén på trummor och kontraaltklarinett, trumslagaren Johan Håkansson samt Shree Sundarkumar på indisk tamburin (kanjira). De två förstnämnda har därtill fungerat som inspelningstekniker.

Stefan Bellnäs är rolig och underfundig, full av idéer och mästerlig på att improvisera. Att han visar sig vara en förträfflig gitarrist, fingerfärdig som en Leo Kottke, har varit en väl bevarad hemlighet. Och keyboards trakterar han med van hand, fast det enbart (?) förekommit i studio. Det pregnanta basspelet ömsom inordnas i låtarnas struktur, ömsom bryter sig ur i soloavsnitt. Otroligt njutbart och virtuost utan att hemfalla till enbart uppvisning. Den makalösa förmågan demonstreras smidigt i enda ”covern” Whims of Chambers,  en pulserande hyllning till autentisk bebop. 

   Här kan man verkligen påstå att musik-Sverige belönats med en egensinnig debut, av en mycket respekterad och seriös musikant, vars produktion växer vid varje genomlyssning.

 

Skivan har erhållit stöd från Statens Kulturråd

 

Grafisk design: Jon Edergren, Spektra

 

 

Foto: Acka Matérn

 

Titta: Amasons jullåt med text av Mattias Alkberg: En god, god, god jul

by

Amason har släppt en nyskriven jullåt med text av Mattias Alkberg – lyssna på ”En god, god, god jul”.

”En god, god, god jul” har släppts digitalt den 13 december 2018 via INGRID. Bandet har också tryckt singeln i ett exklusivt vinylexemplar som de auktionerar ut till förmån för Musikhjälpens insamling.

Mattias Alkberg om låten:
– Jag ville skriva en text om att julen kan vara lite jobbig. Men jag ville att den inte skulle vara så moralistisk. Eller så där totalt ångestfylld och ’Norénsk’. Bara lite jobbig. En grå jul kanske, inte svart eller vit. Men god.

Band of Horses kommer till Liseberg 2019

by

Band of Horses klara för Live på Liseberg, berättar ett pressmeddelande:

Seattlebandet Band of Horses har i snart ett decennium trollbundit sin publik med melodiska countryinspirerade indierock. I sommar är de tillbaka i Sverige igen för en spelning på Liseberg den 5 juli.

Sedan deras första LP Everything all the time har Band of Horses varit en grundsten inom indierocken. Bandet startades 2004 av frontmannen och låtskrivaren Ben Bridwell och har sedan dess släppt fem studioalbum och gett oss många älskade singlar såsom Funeral och No one’s gonna love you. Senaste albumet Why are you OK (2016) samproducerades av Jason Lytle från bandet Grandaddy och släpptes på Rick Rubins skivbolag.

– Efter succén på Way out West 2017 är vi glada att kunna välkomna Band of Horses tillbaka till Göteborg så snart, säger Per Alexanderson, underhållningschef på Liseberg.

Band of Horses har varit headline på de flesta namnkunniga festivaler runtom i världen och uppträtt med giganter som Neil Young och Pearl Jam. Senast de spelade i Sverige var 2017 på Way Out West och nu gör de äntligen ett besök i Sverige igen. Den 5 juli spelar de på Stora Scenen på Liseberg.

Hur musik påverkar oss i spel

by

Många människor världen över har en sak gemensamt – de kan inte leva utan musik. Musik kan berätta en visuell historia, och precis som i film har musik en väldigt effektiv roll i olika typer av spel. Musik kan vara skillnaden mellan ett definierat känslomässigt klimax, och något som skulle kunna vara lika fängslande som att se färg torka. Och det är självklart inte bara historierna i spel som har utvecklats genom åren, utan även musiken.

Spel handlar i grund och botten om berättande och gameplay, så musiken är en unik, extra dimension. Den påverkar våra beslut. När vi hör en viss typ av slinga i ett spel, vet vi vad vi kan förvänta oss. Musik kan påverka vårt humör, hur atmosfären känns i ett rum, och i vissa fall hela vårt välmående. Vi väljer musik efter vad vi måste göra. Det är därför sällan man hör thrash metal på kontoret eller klassisk musik i gymmet. Musikens genre och stil spelar stor roll, men en låts hastighet har också en viss betydelse. Den kan får oss att känna oss mer eller mindre pigga, och det här utnyttjas ofta av företag.

Musik på casinosidor
Ett exempel är casinon online, som är fullt medvetna om att musiken i bakgrunden i spelen påverkar hur människor lägger sina vad. Därför försöker de välja musik som får oss att vilja spela mer. Det finns en del forskning i ämnet, och undersökningar om hur musikens tempo påverkar hur vi spelar. Om man redan är medveten om hur sådana småsaker som tempo och rytm kan påverkar oss, så är inte resultatet särskilt överraskande. Olika tempon i musik kan givetvis påverka hur människor som lyssnar till den gör sina val, också när de spelar spel online. Om du vill se hur spelföretagen använder sig av musik, kan du prova NetEnts spelautomater gratis, utan att behöva satsa pengar. Det finns en bra lista med alla NetEnt casinon, så välj ett och prova dig fram.

Musik påverkar vårt beteende
Musik som har ett högre tempo gör att människor lägger sina satsningar på casino snabbare. De tänker inte efter först, de bara gör det utan att vara särskilt medvetna om det. Som deltagare vill man inte hamna bakom, så man satsar snabbare. Snabbare tempo i musik leder dessutom ofta till att människor ofta bedömer annonser på ett mer positivt sätt, som att de framkallar mer glada känslor. Musik med ett långsamt tempo, eller ingen musik alls, gör ofta att de som spelar känner sig oroliga. Spelet blir inte alls lika spännande.

Även om det bara är en liten melodislinga i ett spel, så gör den ett stort jobb. Ju mer fängslande den är, desto bättre. Den sofistikerade underhållningen har kommit långt sedan spel som Super Mario Bros och Legend of Zelda. Ändå kan många utan problem sjunga titelspåret till många spel från 80-talet, och många band och symfoniorkestrar har spelat in TV-spelsmusik. När videospel började bli populära i slutet av 70-talet, gjordes musiken med enkla chip som skapade olika toner. Stilen kom att kallas chiptunes, och var ett stort steg från de tidigare helt tysta spelen, eller de som bara innehöll enkla pip. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart, och nu är musiken nästan lika viktig som själva storyn i spelet.