• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Sleigh Bells – Treats

17 maj, 2010 by Jonatan Södergren

Du älskade Crystal Castles. Lär dig älska Sleigh Bells.

Sleigh Bells bildades i New York för två år sedan och består av Derek E. Miller som skriver låtarna och Alexis Krauss som sjunger.

Den amerikanska noise-pop duons debutskiva Treats släpptes förra veckan (11:e maj) och sommaren är räddad.

Lika rå som Crystal Castles debutskiva fast med melodier som får dig att rysa och en produktion som är helt genialisk. Varje låt är en kort dagdröm. Våldsamt aggressiva men sötare än socker. Singeln Tell ’Em är perfektion.

Sleigh Bells är dessutom aktuella med en klubbspelning på Way Out West i sommar.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Sleigh Bells, Treats, Way Out West

Äntligen Björk till Polarpriset – isländsk revansch

17 maj, 2010 by Rosemari Södergren


Polarpriset tilldelas 2010 kompositören Enrico Morricone och artisten Björk.

Det kan väl sägas vara en revansch för det annars så kritiserade Island. Först blev landet bankrutt och sedan drabbades världen av dess vulkanaska. Inte Islands fel, men icke desto mindre fatalt för Islands rykte.

En upprättelse kan väl vara att landets mycket speciella musiker Björk med sin säregna stil får Polarpriset.

Polarpriset har förstås en gilla-sida på Facebook och där ser jag att någon kommenterat:
The Rolling Stones are long overdue for the Polar Music prize!!

The Polar Music Prize organisation have totally ignored the music geniuses Jagger/Richards. They have given the prize to for example; Led Zeppelin, Paul McCartney, Pink Floyd, Elton John, Stevie Wond …

Polarpriset 2010 går alltså till den isländska sångerskan Björk men också till den italienske kompositören och orkesterledaren Ennio Morricone.

Fakta om dem från SVD:

Björk slog igenom 1993 med sitt tredje album ”Debut” och har sedan dess, förutom att ha gjort sig känd som en originell sångerska och musiker, även gjort karriär som skådespelerska. Hennes mest kända roll är kanske den i Lars von Triers musikalfilm ”Dancer in the dark” från 2000, en roll som gav henne priset för bästa skådespelerska på Cannesfestivalen samma år.

Ennio Morricone betraktas som en mästare inom filmmusikgenren, kanske främst känd för att ha komponerat Sergio Leones spagettiwesternfilmer. Han är även skapat musiken till tv-serien ”Bläckfisken”, och nu senast till Quentin Tarantinos krigsfilm ”Inglourious basterds”.

En som inte är nöjd med årets pristagare är Leif Schulman som på Newsmill skriver:

Polarpriset delas i år ut för 19:e gången. Den nya prisnämnden har ännu en gång hittat en politiskt korrekt pristagare i isländskan Björk. När ska man våga ge priset till någon av rockens pionjärer? Ge Polarpriset till Chuck Berry!

Nja, jag tycker nog att rockens stjärnor fått en del pris redan och också fått ett par Polarpris, tänk på Led Zeppelin 2006 och Pink Floyd 2008.

Kim Milrell utropar i alla fall Hurra för Björk.

Jah Hollis har också bloggat om pristagarna:

Och Morriconemusik har ju nästan blivit en egen genre, speciellt den han gjorde till westernfilmerna.
Många är de rockmusiker som försökt göre en Morricone, som till exempel mina favoriter Calexico.

Zacs åsikter på ett fat har också kommenterat Morricone.

Här är alla Polarpristagare hittills

* 2010 – Björk och Ennio Morricone
* 2009 – Peter Gabriel och José Antonio Abreu
* 2008 – Pink Floyd och Renée Fleming
* 2007 – Steve Reich och Sonny Rollins
* 2006 – Led Zeppelin och Valerij Gergiev
* 2005 – Gilberto Gil och Dietrich Fischer-Dieskau
* 2004 – B.B. King och György Ligeti
* 2003 – Keith Jarrett
* 2002 – Sofia Gubaidulina och Miriam Makeba
* 2001 – Burt Bacharach, Robert Moog och Karlheinz Stockhausen
* 2000 – Bob Dylan och Isaac Stern
* 1999 – Stevie Wonder och Iannis Xenakis
* 1998 – Ray Charles och Ravi Shankar
* 1997 – Eric Ericson och Bruce Springsteen
* 1996 – Pierre Boulez och Joni Mitchell
* 1995 – Elton John och Mstislav Rostropovitj
* 1994 – Quincy Jones och Nikolaus Harnoncourt
* 1993 – Witold Lutos?awski och Dizzy Gillespie
* 1992 – Paul McCartney och de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen)

Relaterat:
Göteborgsposten, Dagens Nyheter, SVT och Expressen 1 och Expressen 2.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, musikpris, Island, Björk, Morricone, Polarpriset

Arkiverad under: Musik Taggad som: Island, Musik

Christian Kjellvander förband till Kris Kristofferson i sommar

17 maj, 2010 by Redaktionen


Christian Kjellvande är en av Sveriges bästa musiker i genren långsam gitarrbaserad countryrock med eftertänksamma texter. Han har varit förband åt Leonard Cohen. Nu är det dags för honom att värma upp pulbliken inför en annan stor legendar, nämligen Kris Kristoffersson.

Här har Kulturbloggen förresten intervjuat Kjellvander.

Här pressmeddelandet:

sommar kommer den svenske rock- och countrysångaren Christian Kjellvander att vara special guest på två av Kris Kristoffersons konserter i Sverige. Han medverkar den 7 juli på Kronovalls Vinslott på Österlen och på Cirkus i Stockholm den 11 juli.

Christian Kjellvander har med sina texter, melodier och mörka stämma skapat låtar som etsats sig fast för en hel generation. Efter tre soloalbum, en lång rad släpp med Loosegoats och det hyllade samarbetet med brodern Gustaf, Songs of Soil, är han en av de främsta i sin genre i Sverige. Hans första soloalbum, ”Songs From a Two Room Chapel”, kom redan 2002 och med det senaste ”I Saw Her From Here/I Saw Here From Her” (2007) cementerade han än en gång sin position som Sveriges mesta och bästa folkmusikska country-pop-och-rock-ikon.

Kris Kristofferson har under de senaste åren gästat Sverige flera gånger. Senast var sommaren 2008 då han bl a spelade på Dalhalla, en konsert som rakt igenom fick strålande recensioner. Genom åren har Kris släppt en lång rad album och gjort oförglömliga låtar t ex ”Me and Bobby McGee”, ”Sunday Morning Coming Down” och ”Help Me Make It Through The Night”. I höstas släppte han albumet ”Closer to the Bone” som fick fin kritik av pressen.

KONSERTINFO:
7.7 Österlen, Kronovalls Vinslott*
9.7 Göteborg, Trädgårdsföreningen
10.7 Uppsala, Katalin And All That Jazz – UTSÅLT
11.7 Stockholm, Cirkus*

* Special guest Christian Kjellvander

Relaterade sajter:
www.christiankjellvander.com
www.myspace.com/christiankjellvander
http://www.kriskristofferson.com/

Läs även andra bloggares åsikter om musik, förband, country, Kris Kristofferson, Kjellvander

Arkiverad under: Musik Taggad som: country, förband, Musik

Ronnie James Dio R.I.P.

17 maj, 2010 by Redaktionen


En av hårdrockens frontfigurer Ronnie James Dio har gått vidare från detta livet.

Dio som var frontfigur i bandet Dio har också ett förflutet i flera andra stora hårdrocksband som Black Sabbath, Rainbow och Heaven and Hell. I Black Sabbath ersatte han sparkade Ozzy Osbourne.

Horntecknet, alltså en utsträckt arm med pekfingret och lillfingret som pekar uppåt, sägs ha introducerats att Dio. Det sägs att han lärde sig det av sin farmor och att det inte alls var något djävulstecken. Idag är det en utbredd gest inom hårdrocken.

Dio dog efter en tids kamp mot cancer, berättar medier världen över.

Ronnie James Dios riktiga namn var Ronald James Padavona. Han blev 67 år.

Hans fru Wendy skriver på hans hemsida:

Today my heart is broken, Ronnie passed away at 7:45am 16th May. Many, many friends and family were able to say their private good-byes before he peacefully passed away. Ronnie knew how much he was loved by all. We so appreciate the love and support that you have all given us. Please give us a few days of privacy to deal with this terrible loss. Please know he loved you all and his music will live on forever.

– Wendy Dio


Krassman skriver om sina minnen av Dio
:

Det var min bror som introducerade Dio för mig med skivan Holy Diver som kom 1983. Minns inte riktigt hur gammal jag var vid tidpunkten men Holy Diver och efterföljaren The Last in Line har sedan dess funnits med i min uppväxt.

Alltid rött, alltid rätt har också bloggat om förlusten av Dio.

1983 Ronnie James Dio ”Rainbow In The Dark” (Rock Palace)

Relaterat:
Expressen / DN / Aftonbladet / SvD

Läs även andra bloggares åsikter om R.I.P. musik, hårdrock, dödsfall, Dio, metal

Arkiverad under: Musik Taggad som: dödsfall, Hårdrock, R.I.P. musik

Cinemascore – filmmusik

16 maj, 2010 by Redaktionen

Jag har fått en cd-skiva att recensera, eller som jag hellre väljer att uttrycka det, lämna mina synpunkter på, med benäget bistånd från Rosemarie på Kulturbloggen och det tyckte jag lät som ett spännande uppdrag så den uppgiften tog jag på mig med glädje, även om det inte alls handlar om operamusik.

Skivan heter Cinemascore och musiken är komponerad av Thomas Lindahl som tydligen började sin karriär i min hemstad, Malmö, men han sysslar även med opera, även om jag tyvärr inte har hört något av honom, men det finns det ju möjlighet att ändra på…

Eftersom titeln på skivan är Cinemascore förstår du att det handlar om filmmusik och det är med verk från 1992 – 2005, av vilka jag är bekanta med några, medan andra är helt nya för mig.

Att lyssna på Cinemascore är som att ge sig ut på en musikalisk resa runt olika delar i vår värld.

I Svartlien Raphsody (det är inte min stavning) hamnar jag genast i Mexico, men också i Granada i Spanien och detta tack vare Joakim Agnas och hans trumpet. I Permafrost är vi på Nordpolen eller möjligen i det innersta av Sibirien. Melanchoolia för mina tankar till den ungerska pushtan och Min vän schejken leder mina tankar till magdans i Egypten men med Tango Rudolfo hamnar jag naturligtvis i tangons hemland, Argentina.

Förvisso gillar jag inte alla spåren på skivan, men de flesta och de som jag inte gillar, är inte dåliga, utan de är inte gjorda för mina öron.

Men jag har åtminstone för mig själv försökt förstå varför jag gillar vissa stycken mer än andra och jag tror att de som jag gillar mest, är de som spelas med orkester, till exempel ”Susanna och Roger”, ”Pip-Larssons”, ”Kastruller och kärlek”, ”Herr von Hancken” och ”Sunes sommar”.

De bästa spåren, enligt min uppfattning räknar jag ”Mördare utan ansikte”, med Robert Wiklander på cello. Det är ett fantastiskt stycke, men det är också melodin ”Morfars kostym”, även om melodin är i kortaste laget, i mitt tycke. Bästa spåret är dock utan tvivel ”Svartlien Raphsody”, men ”Erroll” med bl a Rigmor Gustafsson är inte så tokigt heller.

Avslutningsvis är det en skiva som jag gärna rekommenderar vidare och det skall bli oerhört spännande att höra vad som följer av Thomas Lindahl, nu när han är GöteborgsOperans huskompositör.
Vill du veta mer om Thomas Lindahl besök hans hemsida

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: Cinemascope, Thomas Lindahl

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1574
  • Sida 1575
  • Sida 1576
  • Sida 1577
  • Sida 1578
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in