• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Kulturbloggen möter Boy

24 november, 2012 by Jonatan Södergren

Letar du efter melodisk pop med smarta texter? Då är det dags att vända blicken till tysk-schweiziska duon Boy som namnet till trots består av två tjejer: Valeska Steiner och Sonja Milena Glass. Deras musikvideo till Little Numbers har över sex miljoner visningar på YouTube. Kulturbloggen mötte upp dem på ett café intill Filadelfiakyrkan i Stockholm där de senare på kvällen skulle agera förband åt Katie Melua.

Var det alltid självklart att ni skulle sjunga på engelska istället för tyska?

Sonja: Många personer har frågat oss varför vi inte sjunger på tyska, men när vi bildade bandet i slutet av 2008 var det inte ens något som kom på tals. Det var klart från första början. När jag träffade Valeska sjung hon redan på engelska och eftersom jag gillade det så det var aldrig en fråga.

Vilka musikaliska bakgrunder kom ni ifrån när ni bildade Boy?

Sonja: Jag är klassiskt skolad. Efter att växt upp med att spela cello började jag spela bas i olika band, så jag försörjde mig på det här långt innan jag träffade Valeska.

Valeska: Jag har ingen musikalisk utbildning, men jag har spelat piano sedan jag var nio år och sjungit sedan tonåren. Sedan dess har musiken varit det viktigaste i mitt liv.

Visste ni direkt hur Boy skulle låta? Hade ni några förebilder?

Valeska: När man som musiker träffar en annan musiker är det ju intressant att veta vad den andre lyssnar på. I vårt fall märkte vi snabbt att vi hade en liknande musiksmak. Men det räcker inte med att bara tycka om samma saker, man måste fråga sig själv hur man kan hitta en egen stil och det kan ta ett tag.

Sonja: Man får se vad som kommer ut. Minst lika viktigt som vad man tycker om är kemin som uppstår mellan två personer som skriver låtar.

Vad tycker ni om jämförelserna med till exempel Feist och Phoenix?

Valeska: De gör musik som vi båda tycker väldigt mycket om. Det är naturligt att använda andra band som referenser när man ska beskriva ett nytt band, men jag skulle inte säga att vi låter som Feist eller Phoenix. Men det är jämförelser vi tycker om eftersom vi tycker om banden.

Vad handlar era texter om?

Valeska: Jag försöker berätta historier. Låtarna är mina observationer över vad som hänt mig och mina vänner, så de är självbiografiska.

Men skulle ni säga att texterna behandlar några särskilda ämnen?

Valeska: För mig är det så att jag alltid måste skriva om saker jag känner till. Någon dag kanske jag kan hitta på berättelser, men än så länge har allt haft med mig att göra.

Försöker ni inspirera folk, jag tänker till exempel på texten i Waitress?

Valeska: Inte medvetet, det är bara en observation. Jag arbetade som servitris och kände att jag hade ett yrke som inte var min riktiga passion. Det var som att jag bara gick och väntade på att min tid skulle komma och jag tror det är något som många kan relatera till.

Vilka andra textförfattare ser ni upp till?

Valeska: Suzanne Vega och Shawn Colvin på grund av sättet de skriver. De berättar verkligen små historier. Du vet inte exakt vad som händer, men de transporterar en känsla som jag kan relatera till. De försöker inte briljera med sina röster utan använder dem snarare som verktyg för att berätta historier.

På skivan tar ni bland annat hjälp av Thomas Hedlund. Hur lärde ni känna honom?

Valeska: En vän till mig spelade i ett band som var förband åt Phoenix, så jag fick följa med på deras turné. Då träffade jag Thomas som var, och fortfarande är, live-trummis i Phoenix. Vi kom riktigt bra överens och höll kontakten. Vi mailar varandra fortfarande då och då. När vi var i studion för att spela in vårt album spelade vi själva alla instrument förutom just trummor där vi tog in en ny trummis för varje låt beroende på vad vi var ute efter. I Oh Boy kom jag direkt att tänka på Thomas. Hans unika stil skulle passa perfekt. Så vi skickade ett mail och höll tummarna för att han skulle tacka ja – vilket han gjorde. Han var på turné med Phoenix så när han hade en dag ledig i Hamburg kom han förbi vår studio. Det slutade med att han spelade på fyra låtar.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Boy, Filadelfiakyrkan, Katie Melua, Little Numbers, Sonja Milena Glass, Valeska Steiner

Destroyer på Strand

24 november, 2012 by Jonatan Södergren

Destroyer, Hornstull Strand
23 november 2012
Betyg: 3

Destroyer har släppt skivor i tre decennium, men det var först i och med fjolårets Kaputt – bandets nionde LP – som de verkligen blev någonting mer än bara en akt vid sidan av The New Pornographers. Deras halvt drömska kammarpop, som ofta hamnar någonstans i gränslandet mellan New Orders 80-tal och jazzens lite friare utsvängningar, har hyllats konsekvent av kritiker världen över. Den amerikanska musiksajten Pitchfork valde till exempel ut Kaputt till 2011 års näst bästa album.

Tillsammans med sitt sju man starka band intog Dan Bejar under fredagskvällen ett halvfullt Hornstull Strand i Stockholm för årets andra av tre spelningar på svensk mark. Inte illa med tanke på att Swedish House Mafia och Graveyard fyllde ut Friends Arena respektive Debaser Medis samma kväll, fast knappast samma folkstorm som när de spelade på Stay Out West ett år tidigare.

Mellan låtarna böjer han sig ner – Dan Bejar – mannen med den svajiga rösten och det rufsiga håret. Det är svårt att veta om det är för att undvika publikens ovationer eller om han helt enkelt vill surpla i sig sina Pripps Blå. Trots texternas beskrivande natur bjöds det inte på något mellansnack, däremot behövde han inget texthäfte för att minnas sina egna texter den här gången.

Destroyer har ett konsekvent grepp om vad de vill åstadkomma musikaliskt. Båda trumpeten och saxofonen manipuleras med effekter, resultatet är nästan surrealistiskt drömskt. Dock är det så ”soft” att sofforna en bit ifrån scenen lockar – inte minst eftersom ljudbilden är lite mer balanserad där än på många andra ställen i rummet.

Efter ordinarie set återvänder Destroyer till scenen för att framföra två låtar varav Bay of Pigs, som de avslutar med, tillhör kvällens höjdpunkter.

Följande låtar spelades:

Chinatown
Savage Night at the Opera
European Oils
Downtown
In Dreams
Blue Eyes
Looter’s Follies
Suicide Demo for Kara Walker
Kaputt
Libby’s First Sunrise
Rubies

Extranummer:

Maxine’s Parlour
Bay of Pigs


Foto: Emma Andersson

Arkiverad under: Musik Taggad som: Bay of Pigs, Dan Bejar, Destroyer, Kaputt

God Is An Astronaut på Debaser Slussen

23 november, 2012 by Redaktionen

God Is An Astronaut, Debaser Slussen
22 november 2012
Betyg: 4

En kväll då de flesta blickarna i Stockholm är riktade mot Solna och Friends Arena där numera legendförklarade DJ-trion Swedish House Mafia påbörjat sin avslutningsturné är det ett helt annat band som står i rampljuset på Debaser Slussens stekheta scen.

Irländska God Is An Astronaut är ett av vår tids mest intressanta post-rockband. De firar tioårsjubileum och passar på att göra sin allra första spelning i huvudstaden. Tidigare i år spelade de på Getaway Rock Festival och i kväll fylls lokalen av fantaster som återvänder för att se mer än det 30 minuter långa smakprovet bandet gav då.

Med sig har de material från alla sina fem skivor, dock saknar de sitt berömda videomaterial som brukar ackompanjera varje låt. Istället får God Is An Astronaut förlita sig helt på sina egna förmågor att underhålla publiken och för att vara ett post-rockband uppnår de en ovanligt bra publikkontakt. Det syns tydligt att bandet njuter av tillställningen, av varenda sekund de får stå på scenen, inte minst när de spelar sina egna favoriter.

Låtar som Forever Lost och Route 666 blir helt magiska i den intima miljön och extranummret bestående av titelspåret All Is Violent, All Is Bright och Fireflies And Empty Skies avrundar spelningen på bästa tänkbara sätt. Samtidigt lovar bandet att återvända nästa år med en ny skiva och det ser vi sannerligen fram emot!

 

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Debaser, God Is An Astronaut

Bråvalla presenterar 8 nya band

23 november, 2012 by Jonatan Södergren

FKP Scorpios nya satsning i Norrköping – Bråvalla Festival – har presenterat 8 nya akter som alltså gör Rammstein, Green Day och Avicii sällskap i sommar.

När entrén till Bråvalla Festival öppnar den 27 juni kommer totalt ca 50 band och artister uppträda på någon av deras tre stora scener. Varje dag kommer man kunna att kunna välja och vraka mellan akter på en rockscen, en popscen och en dansscen. Dessutom kommer de att presentera flera mindre scener med både DJ:s och liveband för att göra festen total.

Dagens släpp i sin helhet bjöd på:

Torsdag 27/6
In Flames

Fredag 28/6
Armin van Buuren
Stone Sour
Timbuktu & Damn!
Icona Pop

Lördag 29/6
Volbeat
Eldkvarn
Nause

Arkiverad under: Musik Taggad som: Bråvalla Festival, Eldkvarn, In Flames, Volbeat

Spiritualized på Strand

22 november, 2012 by Jonatan Södergren

Spiritualized, Hornstull Strand
21 november 2012
Betyg: 4

Plötsligt smyger han in. Nästan obemärkt. Bakom solbrillor och med gitarren i handen sätter han sig i vänstra hörnet av scenen. J. Spaceman ser helt oberörd ut. Bryr han sig ens om att vi är här? Under den två timmar långa konserten yttrar han knappt ett ord. Han är där för att spela musik, inte för att synas.

Istället får musiken tala. Sedan Spacemen 3 splittrades i början av 90-talet har Jason Pierce hunnit filtrera halva rockhistorien med Spiritualized. Det finns inslag av alltifrån experimentell jazz till manglande gitarrer, det genomgående elementet är hans distinkta brittiska röst.

Redan som andra låt spelas en storvulen version av Hey Jane från senaste skivan Sweet Heart Sweet Light som gavs ut tidigare i år. En till en början förrädiskt simpel poplåt som när den backas upp av gospelsångerskor blir desto mer pompös. Men höjdpunkten är hypnotiska Ladies and Gentlemen We Are Floating in Space från 1997 års tidlösa opus med samma namn. Femton år senare är den fortfarande lika drömsk, majestätisk och närmast spirituellt vacker.

Lokalen är full och mitt i all trängsel är det en till synes omöjlig uppgift att få en blick över hela scenen, men det gör förvånansvärt lite när bandet är såpass samspelt. De toppar ett imponerande set med att återvända till scenen för att framföra Spacemen 3-låten Come Down Easy, Walking with Jesus och en shoegaze-version av Smiles. De lämnar oss med ett psykedeliskt skimmer som för tankarna till Velvet Undergrounds dekadenta värld. Jason Pierce kanske var helt oberörd. Han kanske inte brydde sig ett dyft om att Strand var utsålt. Ändå bjöd han på en av höstens starkaste spelningar.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Jason Pierce, Spacemen 3, Spiritualized, Sweet Heart Sweet Light

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1083
  • Sida 1084
  • Sida 1085
  • Sida 1086
  • Sida 1087
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1780
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Lars Winnerbäck – fortfarande en mästare på att fånga det svenska vemodet

Avicii Arena, Stockholm – 21 november … Läs mer om Lars Winnerbäck – fortfarande en mästare på att fånga det svenska vemodet

Den sjätte säsongen av ”Only Murders in the Building” kommer 8 december

Disney+ har släppt trailern och … Läs mer om Den sjätte säsongen av ”Only Murders in the Building” kommer 8 december

Filmrecension: Primetime – får många applåder

Primetime Betyg 4 Svensk biopremiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Primetime – får många applåder

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in