The Miseducation of Cameron Post
Betyg 4
Svensk biopremiär 24 augusti 2018
En varm film om ett tungt ämne. I vissa kristna kretsar i USA ses homosexualitet om en svår synd. Ungdomar som lever i dessa religiösa sammanhang och som dras till det egna könet skickas till konverteringsläger där de ska bli botade från sin homosexualitet.
Huvudpersonen i filmen är 16-åriga Cameron Post (spelas av Chloë Grace Moretz, som vi absolut lär få se mer av i fler filmer). Båda hennes föräldrar förolyckades i en bilolycka. Hon saknar dem men känner sig samtidigt lättad för att hon inte behöver tala om för dem att hon är lesbisk.
Cameron bor hos sin moster som är med i ett kristet sammanhang där homosexualitet fördöms. Cameron är en pigg, lite busig och oerhört charmig ung tjej. Hon är i smyg ihop med skolans snyggaste tjej men utåt håller de masken och har pojkvänner. Men under en skolbal smyger de två ut och har sex i en bil och blir upptäckta av Camerons pojkvän som blir upprörd. Cameron blir skickad till konverteringslägret för att bli botad.
En av filmens styrkor är att människorna skildras som just mänskliga. Föreståndaren på lägret tror verkligen att hon gör rätt, hon gör det av övertygelse att det är för ungdomarnas bästa. Hon är inte alltigenom ond utan drivs av omsorg om ungdomarna, fast det blir fel.
Vi får också se olika sätt som de unga hanterar sin situation och hur de försöker kämpa mot sitt inre, försöker bli botade. Bland annat ser vi något oerhört skrämmande, nämligen att idrott anses kunna göra flickor för manhaftiga och därför blir flickorna lesbiska.
Den här typen av kristen inriktning har ofta en hel del ekonomiska resurser i USA. Till exempel får vi se delar ur ett tv-program med en kristen variant av aerobics, gymnastikrörelsen blandade med hymner och psalmer för att prisa Gud.
Alla kristna grupper fördömer inte homosexualitet. I stora delar av kristenheten är homosexualitet helt accepterat och inom Svenska kyrkan får samkönade par gifta sig. Förtryck av människor på grund av sin sexuella läggning finns i olika religioner och är inte specifikt för kristna grupper. Det är många ungdomar världen över som växer upp i sammanhang där homosexualitet ses som synd och är något som fördöms.
Filmen handlar om mer än vissa kristna gruppers förtryck om människor – jag ser att det finns paralleller till alla sammanhang där människor inte får vara den de är.
Mest av allt är filmen en hyllning till den sunda kraft av respekt för sig själv som ändå, trots allt, gror inom de flesta.
Max (rösten görs av Chris ”Ludacris” Bridges) är en rottweiler som är en polishund och han blir ofrivilligt partner med FBI-agenten Frank (spelas av Will Arnett). Tillsammans ska de rädda en pandaunge som kidnappats för att sälja på en olaglig marknad med djur. Vi har sett detta uppslag i många filmer: två poliser som inte gillar varandra alls och som tvingas samarbeta. Tja, det finns en och annan scen som får mig att le men i stort sett är det oändligt förutsägbart. Tyvärr. För det är kul att så många hundar är med i filmen.
