• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Bokrecension: Rörelsen av John Ajvide Lindqvist

21 november, 2015 by Redaktionen

rorelsen

Rörelsen. Den andra platsen
Författare: John Ajvide Lindqvist
Förlag: Ordfront 2015
Omslag: Alexander Jansson
ISBN: 978-91-7037-838-6

Magisk realism och skräck i Rörelsen. Den andra platsen

Jag har inte läst någon av John Ajvide Lindqvists tidigare böcker, så det är med spänning jag griper mig an denna. Den är så bra, kan inte lägga ifrån mig boken. Jag tycker det är som en blandning mellan Karl-Ove Knausgård och Haruki Murakami, som jag gillar båda! Men allt eftersom blir det mer krypande, hotfulla stämningar a la Stephen King i berättelsen, Ajvide har t o m gjort en referens till The Shining i boken.

Det är en magisk självbiografi, huvudperson i berättelsen är författaren själv, John Lindqvist. Det är 1980-tal, han är 19 år och har just flyttat in i sin första egna lägenhet, en ruffig enrummare i ett gårdshus på Luntmakargatan, nära Brunkebergstunneln. Han är intresserad av trolleri och han tänker försöka försörja sig som trollkarl.

Tvättstugan och duschen ligger på gården och där sker märkliga saker. Ajvide skriver en berättelse i berättelsen, en hallucinatorisk skräckupplevelse han haft som barn, där han refererar till sig själv som Pojken. Den magiska realismen blir allt tydligare, den tar sig in i verkligheten genom en svart, kompakt massa i duschrummets badkar och knyter ihop det som hände då med det som händer nu. Huvudpersonen har blivit mobbad som barn och är nu ganska ensam och utanför. Han flyr in i tillstånd av gränslös skräck tillsammans med en del konstiga grannar, som han får en stark, sektliknande gemenskap med. Jag kommer att tänka på en annan bok jag nyligen läst, Den omättliga vägen av den nigerianska författaren Ben Okri, där parallella liv gestaltas.

Åttiotalet var en tid när den kollektiva tanken alltmer övergick i individualismens egoistiska idé. I boken står Olof Palme för vår längtan efter gemenskap och samhörighet och symboliskt nog blir han också mördad i slutet av boken. John Ajvide Lindqvist ger en makaber redovisning av hur han menar att det gick till.

Rörelsen. Den andra platsen är nominerad till Augustpriset 2015.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst Taggad som: Augustpriset, Bok, Bokblogg, John Ajvide Lindqvist, Rörelsen

Bokrecension: Mary av Aris Fioretos – Uppror och frihetslängtan i fiktiv högerdiktatur

13 november, 2015 by Redaktionen

IMG_0424

Mary
Författare: Aris Fioretos
Förlag: Norstedts, 2015
Bild: Thomas Florschuetz
ISBN 978-91-1-306482-6

Jag fångas omedelbart från första sidan av Aris Fioretis fantastiska språk och sugs direkt in i berättelsen. De två första sidorna är en poetisk sammanfattning, sedan följer berättelsen i jagform och i nutid, vilket gör att jag är med i och förs framåt i handlingen hela tiden. Berättelsen varvas med minnen, som skrivs i imperfekt.

Mary, som hette Maria när hon föddes men hellre vill heta Mary, den reserverade, är en 23-årig arkitekturstudent, som just fått reda på att hon väntar barn. Hon har ännu inte hunnit berätta det för sin revolutionäre pojkvän Dimos, när hon grips för statsfientlig verksamhet och förs bort av säkerhetstjänsten, först till deras högkvarter, sedan till en isolerad fängelseö. Hon utsätts för tortyr, svält och annan förnedrande behandling. Hon är hela tiden inställd på att skydda fostret, som växer inom henne.

Det är en tung och stark berättelse, men skriven med ett lätt språk, som gör att det inte går att förväxla med en dokumentär. Ändå är dessa händelser mycket universella och ständigt aktuella i världen. Detta ska föreställa äga rum 1973-74 i en militärdiktatur, likt den grekiska samma tid.

Vi får följa den identitetsupplösande processen hos Mary, från kropp och själ tills, på grund omänskligt brutal behandling, endast kroppen återstår. Och ordet! En återuppståndelse genom orden på fyrtio små lappar packade i en bucklig tennask, likt kärnorna i ett granatäpple. På grund av det klara och osentimentala språket blir läsningen poetisk och vacker. Och med en löftesrik avslutning!

Mary är nominerad till Augustpriset 2015. En värdig kandidat till priset, anser jag.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst

Allt jag inte minns – augustnominerade Jonas Hassen Khemiri

8 november, 2015 by Redaktionen

allt jag inte minns

Allt jag inte minns
Författare: Jonas Hassen Khemiri
Språk: Svenska
Utgiven: 2015-08
Formgivare: Moa Schulman
ISBN: 9789100151041
Förlag: Albert Bonniers Förlag

Vissa böcker känns så vackra att du vill spara dem och kunna plocka fram när du behöver. Vissa böcker river och sliter i en mer än andra. Vissa böcker får du pausa i innan du läser vidare. Vissa böcker kommer man att minnas mer än andra. Det här är en sådan.

Allt jag inte minns är en historia om kärlek, ekonomi, främlingar och minnen. Om förändringar, vänskap, svartsjuka och smärta. Om Samuel och de som blev kvar runt omkring honom efter att allt det där som hände hade hänt. Om minnena som blev kvar och de som försvann någonstans på vägen.

När Samuel träffar Laide uppstår något magiskt. De han träffat tidigare har det av olika anledningar inte fungerat med. De var på väg i en riktning men sedan hände det alltid något. Någon hade en handväska som var ful, någon hade moderater till föräldrar och någon andades på ett sätt som Samuel inte kunde sluta höra. Med Laide fanns inget sådant. Med henne var allt bara så självklart. Sådär som det är när man är kär. Han vill garantera sig en plats i hennes minne.

När man blir kär kan livet bli magiskt. Man pratar, man lär känna varandra, man skrattar ihop, man har sex, man fyller saker med mening. Men man kan samtidigt bli väldigt sårbar. Kärlek möblerar om. Versionen du känner av någon är en version av flera. Det är något som hela tiden finns under ytan i boken mellan Samuel och Laide och mellan Samuel och hans vän Vandad, relationer som skapar avtryck.

Allt jag inte minns gör dig delaktig. Den plockar fram olika röster, olika minnen. Den påminner om hur vissa saker är lättare att släppa än andra. Om minnena vi har av varandra. Att kunna avgöra när något börjar och när något slutar kan vara svårt, och vems sanning i det sökandet som är den riktiga kanske man aldrig riktigt kan få svar på. Kanske finns det inget riktigt svar på en sådan fråga och kanske är det heller inte just det som är det viktiga.

Jonas Hassen Khemiris Allt jag inte minns är nominerad till Augustpriset 2015 i kategorin Årets skönlitterära bok.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst

Bokrecension: Bli som folk av Stina Stoor – en djupdykning in i en västerbottnisk by

7 november, 2015 by Rosemari Södergren

blisomfolk

Bli som folk
Författare Stina Stoor
Förlag: Norstedts
Dimensioner: 200 x 130 x 20 mm
ISBN: 9789113066547

I Stina Stoor har Sverige fått en kommande stor författare. Hon är ung, född 1982, och har redan blivit Augustpris-nominerad. Novellsamlingen ”Bli som folk” är en av de som nominerats till det prestige-fyllda litteraturpriset i år.

Hon bor och verkar i sin västerbottniska barndomsby, Balåliden, utanför Bjurholm. Hon tilldelades Umeå novellpris 2012 och publicerade den uppmärksammade novellen Ojura året därefter. För novellen Gåvan mottog hon Sveriges Radios novellpris. Bli som folk är hennes första novellsamling.

”Bli som folk” består av nio noveller som alla utspelar sig i gränstrakterna mellan samtid och dåtid, barndom och vuxenlandskap. Som förlaget beskriver det:
Flickor försöker bli fulländade, pojkar måste bli män. Och så beskaffenhetens alla gåtor.
Där är Sandra som säger sig också ha gömt ett lik. Där är a Gun med sin älskare, och sedan barnbarnet hans, som tar över Zündappen och kanske mer än så. Och där är Fresias pappa som har vitt pannband och gärna jämför fingrar och tår. Och vad gör en blå wunderbaum utan snöre i en gäddas mage? Vem gör de riktiga björnspåren i dikesleran? Vad händer egentligen under brunnslocket?

Den hyllade novellen Gåvan ingår bland de nio i samlingen. Stina Stoor skriver på ett unikt sätt, hon förmedlar rytm och känslor, hon skriver poetiskt och västerbottniskt. Det sätt hon skriver gör att jag som läsare känner det som att jag kommer under huden på de människor som skildras, jag ser livet och byn och människorna med berättarens ögon, jag hör, luktar och känner som de. Fast samtidigt kan jag känna en trötthet när det är på västerbottniska i varenda novell. Jag är lite kluven till novellsamlingen därför och hoppas väl att Stina Stoor utvecklas och kan skriva inte bara på detta sätt utan kan kombinera med andra sätt att uttrycka sig på.

Författaren berättar om sig själv på sin hemsida:
Född 1982 i Västerbottens län och Sápmi. Kolonin kallad Norrland. I rikets till invånarantalet sett minsta kommun, där Lappland och Ångermanland ligger ska’fot.
N’Stålis-jänta, hon växte till sig vid kanten av kalhyggena där blåbärsriset blomma. Flyttade söderut sen, som det lätt blir. Jodå, till både Skåne och västkusten for hon och var borta i flera år, men utan att fastna.
 Och långt norrut drog kärleken sedan. Utrikes. Höll sig där älvarna rinner mot polstjärnan. Buorre beaivi!

Johan Werkmäster i Göteborgsposten skriver i sin recension av novellsamlingen:
Alla de nio novellerna i samlingen utspelas i trakterna kring författarens barndomsby utanför Bjurholm. Inte minst genom de rikhaltiga, märgfulla västerbottniska uttrycken förankras texterna där. Men hade det inte varit för dialektala inslag kunde nog händelserna ha ägt rum i vilken svensk avkroksmiljö som helst. Det finns något allmängiltigt i dessa tonsäkra skildringar ur barns (oftast flickors) perspektiv. Inte sällan kommer de från sargade familjer och har svårt att anpassa sig till en obegriplig vuxenvärld.

Jonas Thente i Dagens Nyheter:
Så det är en stillsamt vacker debut som doftar av pors och skvattram, uthållighet och ursinnigt spott i nävarna.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst Taggad som: Bli som folk, Bok, Bokblogg, Bokrecension, Stina Stoor

Röta, del 2 i den fascinerande fantasyserien Korpringarna: Världarna vidgas

1 november, 2015 by Rosemari Södergren

rotasirip

Röta
Författare Siri Pettersen
Serie: Korpringarna (del 2)
Utg.datum: 2015-09-28
Förlag: B Wahlströms
Översättare: Ylva Kempe
Originaltitel: Råta
ISBN: 9789132166198

Fantasyserien Korpringarna av den norska författaren Siri Pettersen har gjort stor succé i hemlandet. Serien riktar sig framför allt till unga vuxna – och det är väl rätt målgrupp. Det är en fascinerande värld Siri Pettersen bygger upp i romanerna. Den första boken släpptes på svenska förra året, Odinsbarn. Nu i höst har den andra boken kommit, Röta.

Korpringarna har en unik värld som författaren lyckas beskriva så det känns som jag som läsare är där. Dessutom har den visst djup i karaktärerna, ingen är enbart god hjälte och ingen är alltigenom ond och det går att förstå varför de olika personerna agerar som de gör.

Huvudpersonen Hirka är svanslös, vilket är annorlunda i den värld, Ymslanden, där hon lever. Varelserna som dominerar i den världen kallar sig ättlingar och de föraktar henne för att hon är svanslös. Hon har en bästa vän, Rime, som är en av den förnämsta ättlingsläkten. Tillsammans avslöjar de hemligheten med den världens gud, siaren.

Av olika skäl måste Hirka fly från en världen och i nästa del i serien, Röta, har hon kommit till människornas värld. Det är intressant att se vår värld och nutidens samhälle med hennes ögon. Det är inte lätt att komma hit och inte kunna språket, inte ha någon personnummer eller socialförsäkringsnummer. Ingen kan förstå hennes språk och immigrationsmyndigheterna kan inte placera in hennes språk i något de känner till. Hirka är en papperslös flyktig i människornas värld. Hon hade hoppats att hon skulle känna sig hemma när hon kom till människorna, till sina likar, men tvärtom känner hon sig utstött.

Hon lämnade Yslanden och sin älskade Rime bland annat för hon var sedan barnsben indoktrinerad att ättlingarna kan få den dödliga sjukdomen Röta genom att kyssa sådana som henne. När hon nu kommit till människornas värld upptäcker hon att det inte stämmer. Människor sprider inte rötan till ättlingar.

Efter ett tag märker hon att det finns varelser som är ute efter henne, som jagar henne, förföljer henne. Hon upptäcker också att några av de fruktade varelserna som i hennes värld kallas de likfödda finns i människornas värld, förklädda till människor.

De likfödda är ännu mer föraktade i Ymslanden än svanslösa som Hirka. De likfödda är inte bara föraktade, de är fruktade. De är mäktiga, starka och nästan odödliga för de lever i tusentals år. De är blinda och känslokalla, brukar det säga. Hirka upptäcker att det inte riktigt är sant. De likfödda är varelser som kan se och förnimma minst lika mycket som ättlingar och människor. De likfödda är också varelser med rätt att finnas till.

Den första delen av serien läste jag i ett, det gick inte att slita sig. Första halvan av den andra delen var också en sträckläsningsbok, andra halvan blev delvis lite trög att läsa men det visade sig bara var en grund för vad som sedan utvecklar sig i slutkapitlen. Världen vidgas helt enkelt och vi som läsare förstår att det finns mycket mer än Ymslanden och människornas förgängliga värld. Jag kan inte avslöja för mycket, men den har ett bra slut som gör att jag absolut vill läsa den tredje och avslutande delen.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 77
  • Sida 78
  • Sida 79
  • Sida 80
  • Sida 81
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 203
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in