Rörelsen. Den andra platsen
Författare: John Ajvide Lindqvist
Förlag: Ordfront 2015
Omslag: Alexander Jansson
ISBN: 978-91-7037-838-6
Magisk realism och skräck i Rörelsen. Den andra platsen
Jag har inte läst någon av John Ajvide Lindqvists tidigare böcker, så det är med spänning jag griper mig an denna. Den är så bra, kan inte lägga ifrån mig boken. Jag tycker det är som en blandning mellan Karl-Ove Knausgård och Haruki Murakami, som jag gillar båda! Men allt eftersom blir det mer krypande, hotfulla stämningar a la Stephen King i berättelsen, Ajvide har t o m gjort en referens till The Shining i boken.
Det är en magisk självbiografi, huvudperson i berättelsen är författaren själv, John Lindqvist. Det är 1980-tal, han är 19 år och har just flyttat in i sin första egna lägenhet, en ruffig enrummare i ett gårdshus på Luntmakargatan, nära Brunkebergstunneln. Han är intresserad av trolleri och han tänker försöka försörja sig som trollkarl.
Tvättstugan och duschen ligger på gården och där sker märkliga saker. Ajvide skriver en berättelse i berättelsen, en hallucinatorisk skräckupplevelse han haft som barn, där han refererar till sig själv som Pojken. Den magiska realismen blir allt tydligare, den tar sig in i verkligheten genom en svart, kompakt massa i duschrummets badkar och knyter ihop det som hände då med det som händer nu. Huvudpersonen har blivit mobbad som barn och är nu ganska ensam och utanför. Han flyr in i tillstånd av gränslös skräck tillsammans med en del konstiga grannar, som han får en stark, sektliknande gemenskap med. Jag kommer att tänka på en annan bok jag nyligen läst, Den omättliga vägen av den nigerianska författaren Ben Okri, där parallella liv gestaltas.
Åttiotalet var en tid när den kollektiva tanken alltmer övergick i individualismens egoistiska idé. I boken står Olof Palme för vår längtan efter gemenskap och samhörighet och symboliskt nog blir han också mördad i slutet av boken. John Ajvide Lindqvist ger en makaber redovisning av hur han menar att det gick till.
Rörelsen. Den andra platsen är nominerad till Augustpriset 2015.