• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Poetiskt konkret om havandeskapets förväntningar i Hysteros

12 augusti, 2013 by Redaktionen

hysteros

Titel: Hysteros
Författare: Helena Granström
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: 2013-02
ISBN: 978-91-27-13473-7

I Helena Granströms ”Hysteros” samsas två berättelser om kvinnan och graviditeten. Den första och kortaste handlar om smärta och sjukdom i livets slutskede. Här berättar ”hon” för huvudpersonens ”jag” om sina minnen av födandet: det blir en symbolisk berättelse som för tankarna till de grekiska myterna.

Den andra berättelsen får mer utrymme och beskriver hur huvudpersonens liv gestaltar sig under graviditeten på ett konkret och psykologiskt plan. Det är poetiska dagboksanteckningar av ett tillstånd som obönhörligt rör sig framåt. Vardaglig stillhet blandas med osäkerhet och oförklarliga humörsvängningar. Mannen – den framtida fadern – är en del, men samtidigt alltid utanför det liv som alltmer domineras av den havande kroppen. Han försöker förstå, men det är svårt för honom att säga och göra rätt, när inte ens jaget självt har full insikt i vad som händer och varför.

De typiska fysiska kännetecknen finns där, såsom illamåendet med ”en kärv bismak av hunger”, men också tankar och förväntningar kring nuet och framtiden. Precis i början, när allt är stor osäkerhet, vet jaget inte om det är henne han rör vid, eller om han letar efter den som finns under huden. Själv vet hon inte om det är på riktigt, eller om det som finns där är dött, men snart anas en hård kärna.

Perspektivet riktas inåt, från ”sten och vatten och solen som stiger” till ”mina bröst och knän och vader, armar, höfter, lår”. Samtidigt har naturen och det yttre genomgående en stor roll i texten. Jaget badar regelbundet, kissar ibland i gräset utanför huset, går promenader. Mörker och ljus får med hjälp av språket ofta en fysisk gestalt, ibland mjukt som oljigt vatten, ibland sprött och uppsprickande.

Liknande skiftningar finns i jagets inre, ibland följsamt men oftare med ett motstånd mot det som sker och ska ske; rädslan för att förlora sig själv finns där, rädslan över att aldrig mer vara ensam och att inte räcka till. Enda sättet att ha kontroll över sin kropp, som nu blivit till någon annans, är att vägra. Detta sker inte, men rädslan finns kvar. Inuti magen läggs en liten hand mot jagets större, och det skrämmer. Fragment av scener läggs ihop, liksom objektivt beskrivande och utan inbördes kopplingar men samtidigt djupt inifrån och framåtriktade.

Plötslig och oförklarlig lust blir till samlag, eller senare, förnedring när han inte vill. Det är en privat skildring av dessa två personers relation. Att de inte har några namn ger en allmängiltighet, men gör dem också anonyma inför läsaren. Man lär känna karaktärerna på djupet, i denna avgränsade del av deras gemensamma liv. Huvudpersonen framstår som isolerad i sitt tillstånd när textens två berättelser fokuseras till några få platser och personer: huset, naturen och sjukhuset; jag, han och hon.

För mig som läsare blir trovärdigheten en icke-fråga. Huvudpersonerna lever, pratar och berättar för varandra eller för sig själva snarare än att kommunicera med en läsare. Trots detta råder full öppenhet i alla tankar, känslor och handlingar kring havandeskapet. Jagets och mannens relation är tydligast, den döende kvinnan i sjukhussängen är svårare att förstå. Kanske är hon en mor eller syster, kanske är hon huvudpersonen själv som gammal. Hennes berättelse om mannen som slukar de nyfödda är grym och står i skarp kontrast mot den andra berättelsens ömsinthet. Hon kommer på ett sätt att lura mannen, men det betyder också att hon måste lämna bort sitt barn – ett barn vars öde blir att döda sin far.

Kanske ska dessa två berättelser illustrera skilda sidor av bokens tema: den ena en myt om kvinnan, mannen och moderskapet; den andra en modern gestaltning av förväntningarna kring moderskapet, med mannen som kamrat och medhjälpare snarare än antagonist. Men det stannar vid förväntningar. Eftersom texten upphör vid födelsens ögonblick får läsaren aldrig reda på om dessa infrias eller inte. Ett nytt tillstånd tar sin början.

Text: Frida Niblaeus

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Bokrecension – en fartfylld och magisk resa till tidens slut

12 augusti, 2013 by Redaktionen

Resan-till-tidens-slut
Titel: Resan till tidens slut

Författare: Erika Vallin
Illustrationer: Jonna Björnstjerna
Förlag: B. Wahlströms Bokförlag
Utgivningsår: 2013
ISBN: 978-91-32-16144-5
Andra delen i trilogin ”Speglarnas hemlighet”

Handlingen i Erika Vallins ungdomsroman ”Resan till tidens slut” tar vid där äventyret slutade i den första boken, ”Flickan vid glastornet”. Denna gång börjar det i England, där de tre vännerna Asrin, Lima och Max ska tillbringa sommarlovet. De tror sig vara förvisade till det lugna Cornwall för att inget ska hända dem, men har också fått en uppmaning från professor Styregaard att söka upp någon som kallas för ”Spindelkvinnan”. En läskig spökhistoria om ansiktslösa flickor visar sig sedan vara mer verklig än de trott, och plötsligt måste de resa till London för att söka upp någon som kan hjälpa dem vidare.

Jämfört med den första boken i trilogin, har ”Resan till tidens slut” också ett tydligt driv framåt, och som läsare väntar man hela tiden spänt på vad som ska hända härnäst. Fortfarande finns många uttalade referenser och beskrivningar som förankrar Vallins text dels i en nutida verklighet, dels i den litterära värld där det magiska samsas med realismen. Som exempel på det förstnämnda, så finns fortfarande många frestande skildringar av den mat som huvudpersonerna äter. Dessa personer är också i högsta grad medvetna, och tar själva upp referenser till Harry Potter-böckerna och C. S. Lewis serie om landet Narnia. Gränsen mellan verklighet och magi är fortsatt oklar; till exempel verkar trion aldrig ha några språk- eller pengaproblem under sina resor, det bara flyter på. Något som jag ibland kan ha lite svårt att acceptera.

Det man skulle kunna förvänta sig av den andra boken i en trilogi, förutom att handlingen fortsätter, är ett större fokus på karaktärerna. De personer som var med i förra boken har det fortfarande relativt lätt för sig, med undantag för Asrin, vars motstridiga känslor och tankar läsaren faktiskt får tillgång till. Istället för att fördjupa det inre livet hos de karaktärer som redan finns, har författaren lagt till nya. Hos Rhoda Papen, som de möter i London, skymtas en annan typ av liv än det privilegierade som Asrin och Luna lever. Kanske är det för att kunna framhålla Rhodas problem som Max får sälla sig till Fiona som bifigur. Överlag blir det ibland väl många bifigurer, och det kan vara svårt att komma ihåg vem som är släkt med vem och vad de har för uppgift. Kanske kan det vara en idé att införa någon sorts släktträd eller förteckning?

Ibland var det också svårt att hänga med när nya nycklar och väktare presenterades, trots det myckna återberättandet för bland andra professor Styregaard. Detta skulle visserligen kunna bero på att jag läste alltför fort, eller har glömt detaljer från den första boken, men kan också ha att göra med att det händer saker mest hela tiden och att det är ont om lugna stunder.

Sammanfattningsvis vill jag beskriva ”Resan till tidens slut” som en spännande och lättläst roman för unga läsare. Jag tyckte om att det fanns så många berättelser i berättelsen, och längtade efter att sätta mig framför en öppen spis med något gott att äta. Jonna Björnstjernas illustrationer förstärker teman och sammanfattar det som är viktigt. Snart är det äntligen dags att få se hur världen ser ut på andra sidan spegeln!

Text: Frida Niblaeus

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Barnböcker

Inget allvarligt – Justine Lévy om att falla djupt och resa sig igen

2 augusti, 2013 by Redaktionen

inget_allvarligt
Titel: Inget allvarligt
Författare: Justine Lévy
Förlag: [sekwa]
ISBN: 978-91-86480-60-8
Utgiven: 2013-04

Louise och Adrien har varit ett par sedan tonåren och är gifta, men så en dag träffar Adrien en annan kvinna, Paula, och lämnar Louise. Boken är självbiografisk och kvinnan som karaktären Adrien träffar fanns på riktigt i form av modellen Carla Bruni som gifte sig med Frankrikes förre president Sarkozy.

Louise trodde att deras kärlek måste vara oförstörbar efter allt de överlevt tillsammans, men fick lära sig att vara vuxen är att vara utbytbar, en läxa som gör ont, väldigt ont. Hon gråter och faller, börjar missbruka och blir nästan apatisk. Som läsare kan jag bli frustrerad över hur stort utrymme Adrien får ta i hennes liv och hur sårbar hon är utan honom.

Mitt i röran träffar hon Pablo. Det är enkelt. Sakta börjar hon sudda ut Adrien och pussla ihop bitarna av sig själv, inte med hjälp av en man som man först skulle kunna tro, utan av de beslut som hon kommer att fatta efter vad hon varit med om. Det börjar sakta vända.

Till alla som någonsin älskat någon, blivit lämnade eller lämnat någon. Till alla som förlorat någon. Till alla som någonsin fallit. Till alla som varit med om den där resan som ett förhållande kan innebära. Till alla som fått lära sig att vara vuxen är att vara utbytbar. Justine Lévy kan konsten att förmedla även de saker som kan vara fruktansvärt smärtsamma, men som vi måste lära oss att hantera för att orka gå vidare i livet. Det är dags att sluta vara rädd för att leva. Inget allvarligt.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Bokrecension: Meditationens sång

2 augusti, 2013 by Rosemari Södergren

meditationenssang

Meditationens sång
Författare: Dhyan Giten Swami
Förlag: Solrosens förlag
ISBN10: 918836223X
ISBN13: 9789188362230

Att det är bra för både kropp och själ att meditera, det har forskare visat i flera rapporter. Det finns många olika sätt att meditera på – från mindfullness till kristen djupmeditation och heliga danser.

Swami Dhyan Giten har undervisat i meditation och andlig utveckling i flera decennier. Hans bok om meditation, ”Meditationens Sång” har nu kommit ut på svenska.

Om du är intresserad av meditation eller överhuvudtaget av andlig eller personlig utveckling är jag säker på att du får ut en hel del av boken. Det är dock en bok som är bäst att läsa ett kapitel i taget.

Swami Dhyan Giten tar upp olika saker om hur vi agerar som människor och hur vi kan utvecklas och i slutet av varje kapitel finns övningar, tankar som du kan meditera över.

Jag håller inte med Swami Dhyan Giten i alla hans slutsatser. Det tror jag inte heller är meningen. Hans tankar är till för att den som läser det själv ska meditera över det och hitta sin väg, sitt förhållningssätt, tänker jag.

Ord kan ju betyda så mycket och vi kan tolka saker på så många olika sätt.

I kapitel 4 skriver han om att säga ja eller nej till livet. Nej-positionen i livet grundas på vårt separata ege, våra separata idéer, attityder, drömmar, illusioner, ambitioner och föreställningar om hur oss själva, om andra människor och om hur livet ska vara.

När vi blir besvikna och livet inte ger oss vad vi menar att vi behöver, stänger vi vårt inre fönster och blir besvikna och desillusionerade. Han skriver:
Det gör vi utan att vara öppna för möjligheten att livet kanske inte ger oss vad vi tror att vi behöver utan vad vi verkligen behöver.

Swami Dhyan Giten menar att vi ska sträva mot ett ha en Ja-position till livet, vilket innebär att överlämna sig till helheten i kärlek, glädje, tillit och accepterande, precis som vattendroppen överlämnar sig till havet. Vi ska helt enkelt acceptera livet som det är.

För min del inser jag att det visserligen blir mindre smärtsamt att leva med en Ja-position, men det är omöjligt att ha det jämnt och det kan bli en illusion i sig själv. Jag har ju till exempel förlorat min älskade yngste son för sex månader sedan. Ska jag inte acceptera den smärta den förlusten ger? Ska jag låtsar som att saknaden inte är outhärdlig emellanåt?

Jag läser boken så att den ger mig tankar som jag sedan mediterar över, funderar kring och bearbetar. Swami Dhyan Giten tar upp så mycket i boken kring att vara människa.

Här har Swami Dhyan Giten en blogg.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: andligt, Böcker, Bok, Bokrecension, meditation

Verklighetens kvadratrötter – intressant om nyttan av matematik

30 juli, 2013 by Redaktionen

Kvadratrot

Titel: Verklighetens kvadratrötter – Vad den där matematiken faktiskt används till
Författare: Marcus Näslund
Förlag: Books on Demand 
Utgiven: 201211
ISBN13: 9789174630343

Med boken Verklighetens kvadratrötter vill Marcus Näsund, själv Matematikerstudent vid Uppsala Universitet,
återupprätta matematiken – ett ämne som många ser som onödigt och tråkigt, samtidigt som det har fascinerat människan i tusentals år.

Näslund riktar sig framför allt till gymnasieelever och mattelärare för att visa på matematikens många olika användningsområden. Han liknar det vid att man inom språkundervisningen inte bara lär ut ord och grammatik utan också låter eleverna få använda språket och prata med varandra. Visst kan det vara dags att se på matematiken på samma sätt?

Boken går på ett intresseväckande sätt igenom nyttan av matematik och matematikernas roll inom ett flertal områden såsom arkitektur, medicin, säkerhet, datorspel, sport, prognoser, energiförbrukning och rymdforskning. I slutet av boken tar Näslund upp några olösta matematiska problem som läsaren kan fundera vidare på.

Jag hoppas att skolorna får upp ögonen för denna bok, som nog kan ge extra inspiration på mattelektionerna och kanske bidra till ett ökat intresse för ämnet. Förkunskaper är enligt baksidestexten absolut inget krav. Dock tror jag att boken kommer att uppskattas mest av dem som har en viss kunskapsnivå i matematik och framför allt ett ganska stort intresse för ämnet. Även om språket flyter och författaren är mån om att ge förklaringar, så är det lätt att tappa tråden om man inte redan är lite mattefrälst.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: matematik, skolan

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 123
  • Sida 124
  • Sida 125
  • Sida 126
  • Sida 127
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 203
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in