Meditationens sång
Författare: Dhyan Giten Swami
Förlag: Solrosens förlag
ISBN10: 918836223X
ISBN13: 9789188362230
Att det är bra för både kropp och själ att meditera, det har forskare visat i flera rapporter. Det finns många olika sätt att meditera på – från mindfullness till kristen djupmeditation och heliga danser.
Swami Dhyan Giten har undervisat i meditation och andlig utveckling i flera decennier. Hans bok om meditation, ”Meditationens Sång” har nu kommit ut på svenska.
Om du är intresserad av meditation eller överhuvudtaget av andlig eller personlig utveckling är jag säker på att du får ut en hel del av boken. Det är dock en bok som är bäst att läsa ett kapitel i taget.
Swami Dhyan Giten tar upp olika saker om hur vi agerar som människor och hur vi kan utvecklas och i slutet av varje kapitel finns övningar, tankar som du kan meditera över.
Jag håller inte med Swami Dhyan Giten i alla hans slutsatser. Det tror jag inte heller är meningen. Hans tankar är till för att den som läser det själv ska meditera över det och hitta sin väg, sitt förhållningssätt, tänker jag.
Ord kan ju betyda så mycket och vi kan tolka saker på så många olika sätt.
I kapitel 4 skriver han om att säga ja eller nej till livet. Nej-positionen i livet grundas på vårt separata ege, våra separata idéer, attityder, drömmar, illusioner, ambitioner och föreställningar om hur oss själva, om andra människor och om hur livet ska vara.
När vi blir besvikna och livet inte ger oss vad vi menar att vi behöver, stänger vi vårt inre fönster och blir besvikna och desillusionerade. Han skriver:
Det gör vi utan att vara öppna för möjligheten att livet kanske inte ger oss vad vi tror att vi behöver utan vad vi verkligen behöver.
Swami Dhyan Giten menar att vi ska sträva mot ett ha en Ja-position till livet, vilket innebär att överlämna sig till helheten i kärlek, glädje, tillit och accepterande, precis som vattendroppen överlämnar sig till havet. Vi ska helt enkelt acceptera livet som det är.
För min del inser jag att det visserligen blir mindre smärtsamt att leva med en Ja-position, men det är omöjligt att ha det jämnt och det kan bli en illusion i sig själv. Jag har ju till exempel förlorat min älskade yngste son för sex månader sedan. Ska jag inte acceptera den smärta den förlusten ger? Ska jag låtsar som att saknaden inte är outhärdlig emellanåt?
Jag läser boken så att den ger mig tankar som jag sedan mediterar över, funderar kring och bearbetar. Swami Dhyan Giten tar upp så mycket i boken kring att vara människa.
