skolan

Den 22 februari anordnade Folkpartiet liberalerna Bland prinsar och prinsessor – roller i Barnlitteraturen; kunskapsseminarium om medvetenhet om litteratur och läromedel för barn och ungdomar i Riksdagen. Vid seminariet diskuterades bland annat följande frågor:

Vilka bilder vill vi förmedla till barnen och vad leder de till?
Hur ser utbudet av litteratur i förskolan/skolan/biblioteken för barn ut?
Hur stor är medvetenheten på förlagen, lärarutbildningarna, förskolorna, skolorna och biblioteken kring frågor som rör jämställdhet, hbt, funktionshinder och styvfamiljer?
Hur stort är intresset för litteratur som belyser dessa frågeställningar?

Panelen bestod av chefen för Svenska Barnboksinstitutet Jan Hansson, professor emeritus i svenska Lena Kåreland (forskar om barnlitteratur), docenten i svenska med didaktisk inriktning vid SU Gunilla Molloy, koordinatorn för barn- och ungdomskulturfrågor vid Kulturrådet Lotta Brilioth Björnstad och VD:n för Olika förlag Karin Salmson.

Gruppledaren i utbildningsutskottet Tina Acketoft och vice ordföranden i kulturutskottet Christer Nylander inledde och de fem paneldeltagarna fick vardera tio minuter för sina anföranden. Därefter vidtog frågor och diskussion mellan panel och inbjuden publik från förlag, skolor, bibliotek med mera.

Det kollektiva samtalets betydelse betonades. Det spelar ingen roll om barnen får läsa hur många böcker som helst i skola och förskola om det inte följs av givande samtal kring det man läst. Detta kräver mycket av samtalsledaren, alltså läraren, varav följer att lärarutbildningen på området är oerhört viktig. Att öka lärarens kompetens att föra konstruktiva diskussioner kring begrepp som feminism och dylikt.

Den knepiga frågan om att inte bara välja vad som ska läsas utan också påverka det som skrivs togs upp. Huruvida den konstnärliga kvaliteten blir lidande om skrivandet inte sker fritt och dynamiskt utan dessutom ska vara pedagogiskt nyttigt. Det fanns olika uppfattningar kring betydelsen av värderingar kontra konstnärlig kvalitet. De flesta verkade dock överens om att värderingsbiten kan läggas till utan att behöva minska på kvaliteten.

Hur kan man arbeta medvetet med till exempel medieplanering? Ett problem är bland annat att flickor läser mycket mer än pojkar. Och hur ska man få pojkar att läsa mer? Traditionellt har pojkar haft huvudrollen i de flesta böcker men detta faktum har minskat under senare tid. Vill pojkar läsa böcker som handlar om flickor? Och hur kan man ge enskilda barn möjligheter, gruppen i sig kan verka cementerande. Hur hjälpa till att överskrida gränser? Även på strukturell nivå, till exempel konstruktion av genus.

Skolan har förutom utbildningsuppdraget ett demokratiuppdrag. Litteraturen kan vara ett verktyg för att förmedla värderingar och påverka attityder. Man bör arbeta konkret och aktivt för att öka medvetenheten kring jämställdhet, tolerans och mångfald. I litteraturen kan barnen få möjlighet att ta del av andra sätt att vara än det egna och att kunna acceptera detta.

Sammanfattningsvis framhölls vikten av tillgång till bra skol- och övriga bibliotek, förbättrad lärarutbildning och att reflektera mycket kring barn- och ungdomsbokslitteraturen.

Den som är intresserad av statistik kring barnlitteraturen kan gå in på SBI:s hemsida.

Text: Vivian Gustin

Foto: Melker Dahlstrand

Läs även andra bloggares åsikter om Barnböcker, barnlitteratur