Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Litteratur och konst

Att träffas och prata böcker

by

Att läsa en bok är synnerligen en subjektiv och ganska ensam sysselsättning. Att bokblogga och skriva ner sina upplevelser från en särskild bok och över nätet kunna diskutera med andra som läst samma bok ger en social tillhörighet och samvaro men att diskutera i realtid är något speciellt.

Efter några taffliga försök att starta bokcirkel i Google Wave föddes en lust att faktiskt träffas fysiskt och diskutera med andra. Men kunde jag addera mer till mitt redan överfulla småbarnsliv. Det kändes som livspusslet var lagt och det fanns inte plats för fler bitar. Då föddes idén om en frukostbokklubb!
Att stiga upp en timma tidigare för att äta frukost i sällskap med andra litteraturintresserade kändes som en helt okej uppoffring.

Efter en snabb marknadsundersökning på Twitter om intresset startade Breakfast Book Club. Namnet anspelar på 80-talets ungdomsfilm Breakfast Club där fem ungdomar får kvarsittning en hel lördag i skolans bibliotek. Annars inga likheter förutom att sammansättningen människor som dykt upp på träffarna ibland varit lika olika som ungdomarnas karaktärer i filmen.

Nu träffas Breakfast Book Club en gång i månaden och äter frukost och diskuterar en bok vi gemensamt läst. Klubbens bas är en Facebookgrupp (www.facebook.com/breakfastbookclub) där man anmäler sig till träffarna (osa är obligatoriskt fem dagar innan träff) och en litteraturblogg (www.breakfastbookclub.se).

Behövs verkligen ytterligare en bokblogg?
Inte alla böcker vi läst har känts fängslande under läsning men har efter diskussioner fått ett annat värde. Man hör andras upplevelser, upptäcker nya nyanser. En bokupplevelse blir så mycket mer när man diskuterar med andra. Genom att starta litteraturbloggen Breakfast Book Club hoppas vi kunna fortsätta diskussionerna på nätet.

Bloggen skrivs av skrivs av undertecknad och Johanna Broman, skribent och bosatt i Buenos Aires, vill vi ta med oss frukostdiskussionerna in på nätet. Tillsammans försöker vi bevaka ett brett spektra av litteratur, dramatik och lyrik samt nyheter från bokbranschen.

Välkommen!

Petra Jankov Picha

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

De tio bäst betalda författarna

by


Stieg Larsson, Jan Guillou, Liza Marklundnsäljer stort ut svensk synvinkel. Men internationellt sett ligger de inte ens bland de i topp tio-listan på bestsellerförfattare.

Tidningen Forbes har listar de tio bäst betalda författarna mellan juni 2009 och juni 2010 och några svenska deckarförfattare finns inte med bland världstoppen.

Harry Potter-författaren JK Rowling är faktiskt bara den tionde bäst betalda med 75 miljoner kronor.

Från Forbes:

James Patterson earned the most money of any writer in the world last year, according Forbes’ latest list of highest-paid authors.

Författaren bakom vampyrromantiska böckerna i Twilight-serien, Stephenie Meyer, är nummer två på listan. Stephen King är nummer tre.

Här finns hela listan.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Mina tankar om Paulo Coelhos nya bok: Valkyriorna

by

Paulo Coelho har släppt en ny bok: ”Valkyriorna”
Den ligger i linje med Alkemisten och Pilgrimsresan och handlar om sökande efter något bortom den vanliga verkligheten.
Men egentligen är den skriven för ganska många år sedan.

På baksidan av boken står det:

Varför lyckas vi alltid förstöra det vackraste i tillvaron? Det är frågan som Paulo Coelho ställs inför i den här romanen som handlar om att konfronteras med sitt förflutna. I Valkyriorna ger sig Paulo och hans fru Cristina ut på en fyrtiodagars resa i den otroligt fascinerande och stundtals farliga Mojaveöknen, där möter de Valkyriorna, besynnerliga krigarkvinnor som färdas genom öknen på motorcyklar. En mästerlig blandning av exotiska platser, dramatiska äventyr och utelämnande berättelser vilka Paulo Coelhos böcker är välkända för. Den här verklighetsbaserade berättelsen är både en modern äventyrshistoria och ett tydligt budskap om hur viktigt det är att släppa taget om det förflutna och att våga tro på framtiden.

Jag noterar att ingen av gammelmedierna ens recenserar boken. Men Paulo Coelhos böcker behöver knappast något stöd i marknadsföringen genom kultursidor, han är trots allt en av världens mest lästa författare. Mest känd är han för Alkemisten, som har sålt i mer än 30 miljoner exemplar i mer än 156 länder och har översatts till 56 språk.

”Valkyriorna” är väl flummig, det ska ingen sticka under stol med. Fast förstås, egentligen borde jag definiera ordet flummig. Det används ofta som ett skällsord. För mig är inte allt som kallas flum negativt. Jag tror på att se in i sig själv, hitta sina egna känslor och tankar. Jag tror på ”flummiga” ideal som medkänsla och sanning. Jag föredrar en samhällsvision som bygger på att vi mår bra, är rädda om miljön och varandra och att så många människor som möjligt kan utveckla sig. Jag tror mer på kulturella framsteg och att ha tid att tänka än att världen delas upp i ekonomiska storvinnare och en mängd slavar, ursäkta lönearbetare, som sliter till alldeles för låg lön i alldeles för usla arbetsmiljöer.

Jag minns när jag första gången läste något av Paulo Coelho, det var just ”Alkemisten” och det var en stor läsupplevelse, en aha-upplevelse. Det var underbart att hitta en författare som också sökte meningar med livet. Nu vet jag inte om den boken var mer genomarbetad, om Coelho inte var så megastor så han redaktör på bokförlaget kunde stuva om och förbättra boken till skillnad från ”Valkyriorna” som verkar ganska oklar. Som ett manus som kan förbättras en hel del till innan det blir mer än en form av dagsboksanteckningar. Eller är det jag som gått vidare sedan jag läst ”Alkemisten” och inte får ut så mycket mer av Coelhos filosofi?

Den skildrar hur Paulo Coelho och hans fru åker till öknen för att Paulo på uppdrag av sin mästare ska leta reda på och möte sin skyddsängel.
Han är anhängare till en särskild kristen kyrka, eller kanske ska den till och kan den kallas sekt. Det står om detta i Wikipedia:

Senare träffade han i Nederländerna en person som han kallar för ”J” och som kom att förändra hans liv. Coelho närmade sig kristendomen och blev medlem i den fiktiva katolska gruppen Regnus Agnus Mundi med ”J” som sin ”Mästare”. 1986 vandrade han längs den populära pilgrimsrutten till Santiago de Compostela och genomgick sin slutgiltiga inträdesrit.

Paulo Coelho är utan tvekan en fascinerande person och han har delat ut sina böcker gratis till nedladdning och är aktiv på Internet:

Bokförlaget berättar om honom i ett pressutskick:

PAULO COELHO HAR EN TUFF och krokig resa bakom sig. Hans liv började med en svår förlossning i Rio de Janeiro i augusti 1947 och han blev snabbt känd som ”pojken som föddes död”. I tonåren tvingade hans föräldrar in honom på mentalsjukhus där han behandlades med elchocker. Han led i många år av ett tungt drog- och sexmissbruk. På sina föräldrars inrådan började han att utbilda sig till jurist men avbröt studierna för att ge sig ut och resa. Han debuterade med Pilgrimsresan 1987 som följdes upp av Alkemisten, som är en av världens mest sålda böcker. Coelho har mottagit flera prestigefulla litterära priser och rosats världen över för sina insiktsfulla böcker. Paulos blogg har en halv miljon besökare i månaden och han räknas till en av de 140 mest inflytelserika på Twitter.

Han har till och med en Iphoneapp: www.paulocoelhoapp.com

Jag märker att jag går som katten kring het gröt. Jag kanske inte helt definiera mina känslor för boken ”Valkyroriorna” .
Den var lättläst och jag behövde inte tvinga mig själv att läsa klart den, men jag gick inte och längtade till att få läsa och läsa. Ni vet, vissa böcker kan man inte slita sig ifrån. Vad jag stör mig på? Delar ur boken är skriven ur hans frus synvinkel, hennes tankar fångas. Det känns inte helt äkta. Det är ett exempel.

Om det då beror på att jag inte längre är intresserad på samma sätt av Coelhos sätt att berätta om sitt sökande eller om det beror på att boken inte är lika välgjord som ”Alkemisten” – det kan jag inte svara på.

Relaterade länkar:
Paulo Coelhos hemsida
Hans blogg

Valkyriorna
Författare Paulo Coelho
Översättare Ulla Gabrielsson
Originaltitel: As Valkírias
ISBN 917028234X
ISBN-13 9789170282348

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kristina Ohlsson, författaren till "Askungar", följer upp med ny deckare: "Tusenskönor"

by


För alla som fastnade för den civila utredaren Fredrika Bergman hos polisväsentet i deckaren ”Askungar” har säkert sett fram emot lanseringen av Kristina Ohlssons uppföljare, ”Tusenskönor”. I den första boken handlade det mycket om barn som far illa. Bok nummer två tar upp flyktingfrågor och dubbelmoral.

Lite kort kan handlingen beskrivas om bokförlaget gör:

Ett äldre prästpar hittas skjutna i sin lägenhet vid Odenplan. Mannen verkar ha tagit livet av sin hustru och därefter sig själv. Ett avskedsbrev förklarar att han inte kunde fortsätta leva efter att hans dotter begått självmord.
Inlåst i en lägenhet väntar Ali på besked. Han har flytt från ett brinnande Irak och hoppas på en ny framtid i Sverige. Det enda hans välgörare kräver är en enkel byteshandel. Och att han tiger om deras uppgörelse.
I Bangkok håller en ung svensk kvinna på att bli avskuren från omvärlden. Någon monterar ner hennes liv, bit för bit. Efterlyst av thailändsk polis tar hon upp jakten på den som försöker ödelägga hennes tillvaro.

Men nu är Kristina Ohlsson inte en författare som gör det enkelt för sig utan hon skildrar karaktärerna på djupet. Kristina Ohlsson är en spännande författarpersonlighet. Hennes böcker skildrar livet och människor på ett moget sätt, som en livserfaren människa kan göra. Men, Kristina Ohlsson är bara cirka 30 år. Jag vet inte exakt, men jag tyckte jag hörde att hon är 30. Någon som vet bättre får rätta mig.
Dessutom kunde jag inte hitta några uppgifter om henne i Wikipedia. Det borde åtgärdas. Snarast. Av någon som har bra relationer med grindvakterna i Wikipedia.
Jag kan knappast vara ensam om att vilja läsa mer om Kristina Ohlsson i Wikipedia.

Utgivningen av hennes andra bok firades på ett extra trevligt sätt häromkvällen då bokförlaget bjudit in ett gäng bokbloggare till att träffa författaren.
Jessica Björkäng från Bokhora intervjuade författaren bland annat.

Hon fick förstås en del frågor om hur hon tycker det går att kombinera sitt yrkesliv med att vara författare. Kristina Ohlsson är till vardags anställd som säkerhetspolitisk analytiker på Säpo.
Hon berättade att hennes kollegor och chefer bara tyckte det var roligt att hon skriver deckare. Däremot är det en oskriven regel att hon inte skriver om arbetet på Säpo eller de fall hon träffar på i sitt jobb.
För tillfället har hon inga planer på att vara författare på heltid.
– Att författa är min fritid. Vad skulle jag göra på fritiden om jag författare på heltid? Skulle jag jobba på Säpo som fritidsintresse? sade hon.

Jag frågade henne hur mycket hon vet hur en bok ska sluta när hon börjar skriva.
Hon berättade att det var viktigt att hon visste hur boken skulle sluta, däremot inte nödvändigt att ha allt klart för sig innan hon börjar skriva.

För dig som vill veta mer om hur det ska gå för Fredrika Bremer och hennes kollegor i Alex Rechts utredningsgrupp kan jag ge det glada beskedet att bok nummer tre redan är skriven. När den kommer ut i bokhandeln kunde vi inte få besked om. För tillfället diskuterar författaren bland annat omslag till den boken tillsammans med bokförlaget.

De bloggare som var med på bokreleasefesten är förresten:
Carina Pettersson

Gitte Olofsson från Pockethexorna
Petra Jankov Picha
Eva Boström på Boktokig
Karin Berg på Bokcirkel för alla
Pernilla Alm, Skrivarmamma

EvaEmma Andersson på Nyheter 24
Alexander Erwik
Niclas Ericsson
Maria Agrell
Emanuel Karlsten

Här ett coolt klipp där intervjuaren träffade Kristina hemma på besök från en utlandstjänstgöring på UD i Bagdad.

Smålandsposten

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Irene Huss är tillbaka i nya boken Den som vakar i mörkret

by

Irene Huss är en av mina favoritdeckare på tv. Lite beror det förstås på att hon tränar kampsport, hon tränar jujutsu medan jag är karatenörd och Tai Chi-elev.
Men en annat skäl att deckarserien med henne träffar så rätt hos mig är förstås att serien utspelar sig i mitt älskade Göteborg. Ett tredje skäl är givetvis att det är kul, intressant och givande att huvudpersonen är en kvinna i något så när samma ålder som mig och också har barn på väg att bli vuxna.
Ytterligare andra skäl är givetvis att de är bra upplagda, bra berättelser och rätt välgjorda.
Serien i tv bygger på böckerna av Helene Tursten.
I slutet av september kommer nästa bok i serien: Den som vakar i mörkret.

Jag har läst den och någon form av recension kommer när boken släppts och det är officiell recensionsdag.
Men nu tänker jag bara puffa lite för boken genom ett pressutskick som kommit från bokförlaget och ett klipp kring boken.

Den 25 augusti utkommer Den som vakar i mörkret, den nionde boken om Irene Huss, av Helene Tursten. Boken ligger också till grund för den första av ytterligare sex nya filmer som kommer att spelas in med början i oktober 2010. Övriga filmer är baserade på böckerna En man med litet ansikte och Det lömska nätet samt andra originalhistorier skrivna av Helene Tursten. Angela Kovács återkommer i huvudrollen som Irene Huss. Som tidigare spelar även Reuben Sallmander hennes make och Lasse Brandeby hennes chef. De sex första filmerna blev stora internationella succéer och visas på Kanal 5 med start på söndag. Kanal 5 är även med och finansierar de kommande filmerna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,