• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Enlightenment ger nytt ljus över Vivaldis årstider

4 september, 2025 by Redaktionen


Foto: Fever

Vivaldis årstider i nytt ljus när Enlightenment har Sverigepremiär i Malmö – följt av Stockholm 2026, skriver ett pressmeddelande:

Fredagen den 3 oktober 2025 är det premiär för Enlightenment by EONARIUM i Spegelsalen i Malmö. För första gången får en svensk publik uppleva den audiovisuella showen, där Vivaldis De fyra årstiderna möter ljud- och ljuskonst i en kulturhistorisk miljö. Föreställningen har gjort succé runtom i Europa och får nu sin Sverigepremiär i Malmö, följt av Stockholm i början av 2026.

Enlightenment förvandlas den anrika och förtrollande Spegelsalen i Malmö till ett audiovisuellt konstverk. Här får Vivaldis De fyra årstiderna nytt liv genom det Zürich-baserade konstkollektivet PROJEKTILS specialskrivna arrangemang och nyinspelningar som förstärker den immersiva upplevelsen. Under produktionen har de kartlagt hela Spegelsalen i detalj med hjälp av avancerad videomapping, för att skapa en precist iscensatt miljö där ljus, ljud och bild smälter samman.

Föreställningen, skapad av PROJEKTIL i samarbete med den ledande globala liveunderhållningsplattformen Fever, pågår i 30 minuter och tar publiken genom de fyra årstiderna – vår, sommar, höst och vinter – följt av ytterligare två, av PROJEKTIL, specialkomponerade partier inspirerade av österländsk tradition: Samsara, som beskriver den eviga cykeln av födelse, död och återfödelse, och Nirvana, som symboliserar upplysning och befrielse från samsara. Resultatet är ett poetiskt, spirituellt och visuellt upplyftande verk för alla åldrar. Publiken sitter bekvämt på stolar eller i saccosäckar och kan luta sig tillbaka medan projektioner fyller väggar och tak i 360 grader.

– Våra föreställningar är en inbjudan till att lämna vardagen en stund. Genom audiovisuell poesi och lekfulla illusioner skapar vi en plats där folk kan slappna av och låta sig svepas med i en immersiv resa. Det handlar inte om all teknologi bakom, utan om att försvinna in i ljuset, ljudet och berättelsen, säger Roman Beranek, creative director på PROJEKTIL.
Enlightenment är en del av den audiovisuella EONARIUM-serien och produceras i samarbete med Fever. Fever, som varje månad når över 300 miljoner människor världen över, arbetar för att demokratisera tillgången till kultur och göra upplevelser som Enlightenment – där klassisk musik och miljö möter en samtida inramning – tillgängliga för en bred publik.

Plats: Spegelsalen, Malmö
Premiär: 3 oktober 2025
Spelperiod: 3 oktober 2025 – januari 2026
Längd: 30 minuter

Arkiverad under: Musik, Scen, Toppnytt Taggad som: Malmö, Spegelsalen, Vivaldi

Tony Kushner gästar Sverige

3 september, 2025 by Rosemari Södergren


Dramagiganten bakom Angels in America gästar Stockholm och Göteborg. Fotograf: Chris Pizzello/Invison/AP

För allra första gången besöker den Pulitzerpris-belönade dramatikern Tony Kushner Sverige. I september möter han den svenska publiken i två unika samtal om skrivprocess och teatern som plats för politisk debatt. Kushner förändrade teaterhistorien med det kultförklarade dramat Angels in America (1991).

Ett pressmeddelande berättar:
För allra första gången besöker den Pulitzer-prisbelönade dramatikern Tony Kushner Sverige. I september 2025 möter han den svenska publiken i två unika samtal om skrivprocess och teatern som plats för politisk debatt. Kushner förändrade teaterhistorien med det kultförklarade dramat Angels in America (1991).

År 2003 blev Kushners succépjäs Angels in America till en lika prisbelönt TV-serie med bland andra Meryl Streep, Al Pacino och Emma Thompson i rollerna. Kushner har också skapat pjäserna A Bright Room Called Day, Slavs! och Homebody/Kabul samt musikalen Caroline, or Change. Kushner skrev också manuset till Steven Spielbergs Lincoln om det amerikanska inbördeskriget och avskaffandet av slaveriet. Skildringar av historiska världshändelser, samhällsförändring och konflikt med mänskligt djup är genomgående i Kushners rika dramakatalog.

22 september kl. 19:30 samtalar Tony Kushner med journalisten och programledaren Anna Hedenmo på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, där ämnen som skrivprocess, 1980-talets teatermagi och det politiska dramat i dagens USA står i centrum.

Den 26 september klockan 15:00 möter han Jonas Gardell på Bokmässan i Göteborg för ett samtal om politik, historia och berättandets kraft, med årets tema Dramatik som ram. Under mässan håller Tony Kushner även en masterclass på Göteborgs Stadsteater.

Samtalen hålls på engelska.

Evenemangen arrangeras i samarbete med Göteborgs Stadsteater, Colombine Teaterförlag, Teater & Musik, Sveriges ambassad i Washington, D.C. och Bokmässan i Göteborg.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Dramatik, Tony Kushner

Filmrecension: Tre väninnor – Det komiska och samtidigt allvarliga balanseras på ett känsligt sätt

3 september, 2025 by Ulf Olsson

Tre väninnor
Betyg 5
Svensk biopremiär 5 september 2025
Regi Emmanuel Mouret
Rollerna Camille Cottin som Joan, Sara Forestier som Alice och India Hair som Rebecca.

Filmens huvudperson Joan arbetar som lärare. När termin startar träffar hon Thomas som är nyanställd på den tjänst som Joans nyligen avlidne man Victor hade innan sin död. Det får vi veta genom en berättarröst som visar sig tillhöra hennes döde man, som alltså för några ögonblick återvänder från det döda. Han återkommer sedan vid flera tillfällen under filmens gång som observatör och kärleksfull rådgivare kring Joans komplicerade möten med andra män. Den egoistiska kärlek som han kände för Joan när han levde har efter hans död omvandlats till en icke-egoistisk kärlek. Men för att vi skall förstå vad som utspelar sig i nuet återvänder vi med berättarens hjälp till det som hände ungefär ett år tidigare.
Vid ett tillfälle då Joan och hennes två väninnor Alice och Rebecca träffas berättar de för varandra om de senaste turerna i kärlekslivet. Rebecca säger inte så mycket, hon är snarare tyst och hemlighetsfull. Varför hon drar sig undan förstår vi senare när det visar sig vem hennes älskare mister X är. När Rebecca har gått och Joan och Alice blir ensamma säger Joan plötsligt att hon har slutat älska sin man och att hon har så dåligt samvete för det. Hon vågar inte berätta för Viktor eftersom hon inte vill göra honom illa. Hon tycker om honom men det är allt. Det är ingenting som Alice tycker är konstigt, hon har aldrig har älskat sin man Eric. Hon tycker nämligen att det är skönt med lite svalare förhållanden. Innan hon mötte Eric hade hon varit tillsammans med en man som hon var djupt förälskad. Eftersom hon var rädd för att mista honom led hon ständigt av svartsjuka, känslor som hon slipper i det svalare förhållandet med Eric.

Det hjälper inte Joan det minsta. Till slut berättar hon för Victor att kärleken är slut. Efter många turer är uppbrottet definitivt. Victor super sig full vilket göra att han kör av vägen och dör. Joans skuldkänslor blir ännu värre. Hon tycker att olyckan är hennes fel och att det är hennes fel att deras dotter Nina har förlorat sin pappa.

Mitt i sorgen och skuldkänslorna träffar hon den nya läraren Thomas igen. Han har fått en lägenhet i samma hus som Joan. Efter ett tag börjar de umgås med varandra. Deras två döttrar blir bästa vänner och vill till och med bli systrar. Thomas vill mer än bara vara vän men Joan säger att hon inte är mogen för att nytt förhållande. Plötsligt återvänder Victor som säger att han ser henne och Nina hela tiden och att hon inte behöver ha dåligt samvetet, allt är bra nu.

Men när Thomas vän Martin dyker upp blir hon plötsligt förälskad i honom och börjar fantisera om att flytta ihop.

Alice och Rebeccas lika trassliga kärleksliv pågår parallellt med Joans. I en dröm ser Alice ett telefonnummer som visar sig vara till en man. Vad betyder det? Ska hon ringa? Gör det säger Rebecca på ett sätt som gör att man börjar undra. Till slut ringer Alice upp mannen som visar sig vare en känd konstnär och som gärna vill träffa Alice. Åk, åk, åk säger Rebecca som dessutom villigt deltar i mörkläggningen av Alice dejt med konstnären. Men när Eric förstår att Alice dejtar någon annan blir han svartsjuk vilket inte Rebecca gillar. Och Alice börjar samtidigt bli tveksam till konstnären, Eric kanske inte är så dum ändå. Det gör att Rebecca, utan Alice vetskap, tar chansen att söka upp konstnären. Kan han vara något för henne.

Filmen slutar med en fest hos Alice och Eric. Till festen kommer plötsligt en galet förälskad Rebecca med sin lika förälskade helt nya bekantskap. Joan och Thomas är också där och Joan tänker kanske ändå. Eller kanske inte. Mannen som hon aldrig sett förut och som bjuder henne på en tårtbit, kan det vara han som ska fylla hennes liv med kärlek.
Regissören Emmanuel Mouret kallas ibland för de franska kärleksförvecklingarnas mästare. Här har han verklige lyckats trassla in väninnorna en massa förvecklingar som de på något sätt verkar vara mer eller mindre omedvetna om själva. En omedvetenhet som gör att vänskapen trots allt består. Det komiska och samtidigt allvarliga balanseras på ett känsligt sätt både genom aktörernas kroppsspråk och dialoger. Nästan som Woody Allen när han är som bäst.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Film om Siw – en brist filmen igenom att så få andra röster kommer till tals

2 september, 2025 by Britta Lundh Svensson

Filmen om Siw
Betyg 3
Svensk biopremiär 3 september 2025
Regi Stina Gardell

Regissören Stina Gardell tycks ha fått idén att göra en film om Siw Malmkvist när hon fick tillgång till artistens lådor med Super 8-filmer. Det är därför filmen börjar med gamla filmklipp på olika insekter (!).

Sen får Siw Malmkvist svara på om hon är rädd för att dö.
Men det är inte den privata Siw, eller hennes hemmainspelningar som är det intressanta med henne, upptäcker man när filmen segat sig fram ett tag.

Plötsligt får bilder och filmklipp på henne som sångerska och skådespelare filmduken att glöda. Surprise: Det är artisten som är grejen!

Stina Gardell, född 30 år efter den hon ska skildra, verkar inte riktigt ha koll. I en intervju säger hon att hon hade ”förutfattade meningar” om Siw Malmkvist och andra sångerskor i hennes generation, som ”borgarnas fruar” och ”de fina kvinnorna”.
Märkligt. Det är väl allmän kunskap att både Lill-Babs och Siw Malmkvist kom från enkla förhållanden. När barndomen i Borstahusen i Landskrona ska skildras får miljöerna inte riktigt liv. Inga syskon eller jämnåriga från den tiden kommer till tals.
Siw Malmkvists egen ganska glättiga syn på sin uppväxt får råda.
Det är en brist filmen igenom att så få andra röster kommer till tals. Det saknas också obekväma frågor.
Till exempel metoo-relaterade. Hur var det att vara ung kvinnlig artist i den manligt styrda nöjesvärlden på 50- och 60-talen?
Det är Siw Malmkvist som väljer vad hon ska berätta. Och visst har filmen sina poänger som en skildring av en både fysiskt och mentalt spänstig 88-åring. Men det är inte jätteintressant att följa hur hon flyttar från en lägenhet till en annan.
De privata filmerna som används ymnigt lägger sällan till något av intresse, utan gör att två timmar känns för långt.

Det är när vi får se och höra Siw Malmkvist sjunga i historiska filmklipp som det griper tag. Så snygg hon var, så bra hon sjöng, vilken livslust hon utstrålade!

En höjdpunkt är ett nummer som jag antar är från musikalen ”Nine”, där Ernst-Hugo Järegård hjälpte henne till ”det bästa jag gjort”.

Men analysen av hennes karriär saknas.
Vem var hon i den svenska musikhistorien? Hur bra sjöng hon egentligen?
Helt fantastiskt, tyckte de i Tyskland, och då dyker faktiskt en utomstående röst upp, en man som säger att en så glad och feminin gestalt hade man inte sett i Tyskland, fortfarande tyngt av efterkrigstiden, och så kommer ett magiskt klipp där Siw Malmkvist sjunger på tyska, helt självlysande på scen.

Tack och lov kommer Ann-Louise Hanson in i bilden, lyssnar på Siws tolkning av Quincy Jones ”The midnight sun will never set”, gråter och säger ”så jävla bra du sjöng”.
Det är när Siw Malmkvists unika gärning speglas av andra som filmen får liv och berättar om en banbrytande artist som den blygsamma huvudpersonen själv inte riktigt tycks kunna greppa.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Dokumentär, Filmkritik, Filmrecension, Siw Malmkvist, Stina Gardell

Filmrecension: Vår gröna dröm – mer en film om en relation som skavde

2 september, 2025 by Rosemari Södergren

Vår gröna dröm
Betyg 2
Svensk biopremiär 25 augusti 2024
Regi Mikael Wiström
I rollerna Thorbjörn Ställborn, Susanne Ställborn, Nikolina Ställborn, Emma Ställborn, Susanne Kössler, Lo Högberg m.fl.

Under 1970-talet var det många som bodde i olika former av kollektiv. I den här dokumentären får vi följa två numera äldre personer, Toba och Sussi, som drömde om att bygga ett nytt och friskare och sundare liv på landet. På 1970-talet, mitt i Gröna Vågens ideal, sökte de ett liv i harmoni med naturen och flyttar från storstan till landsbygden.

Decennier senare återvänder de med sin dotter Mimi till sina minnen och erfarenheter i denna dokumentär.

Toba berättar att han vill flytta ut på landet för komma ifrån det anonyma opersonliga livet i storstaden där droger tog över mer och mer. Tyvärr tycker jag att filmen mer är en berättelse om ett förhållande, om sprickor och missförstånd, svek och skilsmässa.

Denna dokumentär blev en besvikelse eftersom jag förväntade mig att huvudspåret för filmen skulle handla om att bo kollektivt på landsbygden och söka närhet till det naturliga. Utmaningar, framgångar, missförstånd, olika grupperingar, olika viljor, olika drömmar med mera kring att försöka leva nära naturen och bort från droger och stadens stress. Det finns så många olika försök som gjordes kring detta med alla möjliga olika inriktningar såväl politiska som religiösa och mer obundna. Det finns fortfarande idag många olika former av kollektivboende både på landsbygd och i stad, så det finns en hel del som skulle kunna vara spännande att nysta i.

Jo, något berördes svårigheterna med att bo kollektivt på landsbygden, framför allt får vi höra om hur fysiskt tungt det kunde vara men med tanke på filmens titel blev jag besviken. Det är mycket mer en film om en relation som ofta skavde och ett sätt för de två att tillsammans med en dotter bearbeta vad som hände. För min del känns det som att dokumentären på det sättet blir för privat för att vara riktigt engagerande.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 108
  • Sida 109
  • Sida 110
  • Sida 111
  • Sida 112
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 2141
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in