• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Kronjuvelerna, recension

25 juni, 2011 by Rosemari Södergren

Titel: Kronjuvelerna
Betyg: 3
Premiär: 29 juni 2011

Sträva inte efter pengar utan sträva efter att vara lycklig en sekund någon gång då och då. De rika är bara olyckliga och även om den du älskar bara har tid att hälsa på dig en dag vart tionde år, eller om du ska dö i cancer i övermorgon eftersom du inte har råd med medicin: var nöjd och lycklig den lilla stund du kan.
Det är sensmoralen i Ella Lemhagens film Kronjuvelerna.

Filmbolaget satsar stenhårt och det visas trailrar för Kronjuvelerna på bio hela tiden och stan är överöst av affischer för filmen.

Förmodligen blir det en publiksuccé. Ja, filmen är rent fotomässigt snygg. Jättesnygg. Mörk och dov, som i en sagovärld. Med en rollista med en mängd svenska kändisar och skådespelare lär den locka en stor publik: Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson Alexandra Rapaport, Loa Falkman, Michael Segerström, Nour El Refai, Tomas Von Brömsen, Michalis Koutsogiannakis, Sara Lindh och Jason Diakaté (Timbuktu).

Med dess blandning av absurd fantasi är film nog det närmaste en svensk Tim Burton-film man kan komma.

Alicia Vikander spelar Fragancia, som växer upp i ett mycket fattigt hem. Hennes pappa ville ha en son men fick Fragancia, som föddes samtidigt som rikemanssonen Richard Persson, spelad av Bill Skarsgård. Richard blir skadad som nyfödd och får problem. Dessutom blir han psykiskt misshandlad av en far som har omöjliga förväntningar och krav på att hans talanglöse son ska bli ishockeystjärna.

Istället dyker den nyinflyttad Pettersson-Jonsson upp och får både Fragancias kärlek och blir ishockeystjärna.

Allt berättat i en absurd Tim Burton-tradition.

Filmen har absolut sina poänger, men regissören Ella Lemhagen  tycks inte kunna bestämma sig vilket slut filmen ska ha utan radar i princip upp fem olika slut. Minst. Sådant gör att jag som publik börjar gäspa i slutet.

Det skulle vara intressant att få diskutera med filmens regissör Ella Lemhagen om budskapet som filmen förmedlar. Filmen är påkostad, har många duktiga skådespelare, flera fina scener, bra foto, skön mystisk stämning emellanåt. Ändå tröttnar jag som tittare och jag köper inte heller budskapet.

Filmbolagets beskrivning av filmen:

KRONJUVELERNA är ett triangeldrama som tar sin början när den unga Fragancia anhålls för mordförsök på direktörssonen Richard Persson. Under polisförhöret rullas hela hennes fantastiska och märkliga livshistoria upp.
Vi följer henne igenom den fattiga uppväxten, via mötet med den stora kärleken, ishockeystjärnan Pettersson-Jonsson, fram till den ödesdigra natten där historien tar sin början. Regi: Ella Lemhagen. I rollerna: Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson Alexandra Rapaport, Loa Falkman, Michael Segerström, Nour El Refai, Tomas Von Brömsen, Michalis Koutsogiannakis, Sara Lindh och Jason Diakaté (Timbuktu).


 

Relaterat: Expressen

Läs även andra bloggares åsikter om film, recension, Ella Lemhagen, Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Alicia Vikander, Bill Skarsgård, Björn Gustafsson, Ella Lemhagen, Recension, Scen

The Japanese Popstars – Controlling Your Allegiance

24 juni, 2011 by Jonatan Södergren

Artist: The Japanese Popstars
Titel: Controlling Your Allegiance
Betyg: 4
Utgivningsdatum: 22 juni 2011

The Japanese Popstars ligger bakom ett av årets mest eklektiska elektroniska album. På sin andra fullängdare Controlling Your Allegiance har den nordirländska trion samarbetat med ett flertal olika sångare. Kanske är det just därför låtarna tenderar att kännas spretiga och oenhetliga. Snarare som en samling låtar som går i något olika riktningar än en skiva med en röd tråd. Men det är samtidigt ett lika innovativt som intressant koncept och tillvägagångssätt nu när musikkonsumtionen tycks bli allt mer digital.

Öppningsspåret Let Go där basgången tillsammans med den återkommande frasen ”You’re trying so hard to keep control, just relax and let go” som upprepas likt ett mantra bidrar till en härligt sinnesrubbad surrealistisk stämning som är precis så medryckande som en öppningslåt ska vara.

Den första singeln från skivan är Song for Lisa. En självklar hit som förhoppningsvis kommer höras på många dansgolv i sommar.

På Take Forever samarbetar de med Robert Smith och lyckas nästan få till den där storslaget romantiska känslan som annars bara återfinns i ett fåtal The Cure-låtar.

Produktionen känns fräsch, färgsprakande och finslipad utan att för den sakens skull kännas steril men det är framförallt deras osannolika känsla för melodier som skiljer dem från andra elektroniska akter.

Du kan läsa vår intervju med The Japanese Popstars här.

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: Controlling Your Allegiance, The Japanese Popstars

Recension: Owl City – All Things Bright And Beautiful

24 juni, 2011 by Redaktionen

Artist: Owl City
Titel: All Things Bright And Beautiful
Betyg: 3
Utgivningsdatum: 14 juni 2011

Om man frågar någon om de någonsin hört talas om Owl City, kommer de flesta troligtvis svara att de inte vet vem han är. Om man däremot spelar upp hans förra hit Fireflies, kommer säkerligen de flesta känna igen låten, och få en ”aha-upplevelse!”. Mannen bakom musiken är Adam Young, som också är den enda medlemmen i Owl City. Han är en multi-intrumentalist från Minnesota som hittat sitt sound i källaren i hans föräldrarhem där han, på grund av svåra sömnproblem, ständigt komponerade nätterna igenom. Resultatet från Youngs egna ljudfabrik är idag det så karaktäristiska soundet för Owl City. Soundet är en kompott av elektroniska och digitala ljud, med inslag av vanligare instrument som cello och trummor, allt inspelat av Young själv.

Som sagt känner vi honom som mannen som totalt förtrollade miljoner hjärtan världen över, med sitt übersöta synthpopiga sound. Hans största hit ”Fireflies” såldes i över tre miljoner exemplar år 2009. Det första spåret från nya skivan heter ”The Real World” och är mycket tillbakadraget. Det låter praktiskt taget som någonting vi redan hört tidigare på förra albumet ”Ocean Eyes”. Men visst är det sött. Visst är det Owl City, men mer än så blir det inte.

Det andra spåret, som också är den första singeln från det nya albumet, heter ”Deer In The Headlights” och ger mig faktiskt ett leende på läpparna. Jag tror verkligen att det kommer bli det mest populära och mest igenkända spåret från ”All Things Bright And Beautiful”. Andra spår från skivan som ”Alligator sky” och ”Kamikaze” har samma intensitet och är ytterligare bevis på att albumet aldrig riktigt lyfter, vilket är tråkigt, eftersom låtarna är välskrivna och bra producerade.

Läs även andra bloggares åsikter om Owl City, recension, musik

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Musik, Owl City, Recension

Spelrecension: Duke Nukem Forever (Format: Windows, Playstation 3 och Xbox 360)

23 juni, 2011 by Redaktionen

Titel: Duke Nukem Forever
Format: Windows, Playstation 3 och Xbox 360
Betyg: 1
Sverigepremiär: 10 juni 2011

Nästan två veckor efter att spelet har släppts på marknaden låter man spelare pröva på spelet i en gratis demo-version, vilket kan te sig lite underligt eftersom man brukar göra testversioner tillgängliga innan spelet officiellt släpps. Men i det här fallet är det inte alls konstigt, eftersom det är så otroligt dåligt att man annars skulle ha skrämt iväg majoriteten utav alla köpare.

Efter nästan 14 års utvecklingstid är Duke Nukem Forever spelvärldens svar på Guns N’ Roses ”Chinese Democracy” – ett ständigt föresenat evighetsprojekt som ständigt skulle poleras och slipas till perfektion. Nu blev det istället precis tvärtom. Med ett flertal byten utav grafikmotorer har man inte bara försenat spelets släppdatum, utan också lämnat det grafiska hopplöst föråldrat. Fast det är ändå inte spelets enda problem, för spelbarheten har även den släpat efter något så enormt.

Det enda plustecken man kan hitta i spelet är dess varierande miljöer, vilket tyder på att man faktiskt försökt göra ett intressant spel. Problemet är bara att man har fyllt dem med dumma fiender, förlegade pussel som sällan (om någonsin) erbjuder något större tankemotstånd och saker som ska kännas häftiga. Lättklädda tjejer, stereotypiskt övervåld och fåniga skämt gör att det här känns som en otroligt dålig action-film från 80-talet snarare än ett modernt spel för en publik som börjar växa upp. Vilket man skulle ha tänkt på istället för att hela tiden göra ”snyggare” grafik och tveksamma kulturreferenser helt utan djup eller vidare mening.

Den så kallade handlingen i spelet utgår från en utomjordisk attack mot jorden, och flertalet lättklädda damer kidnappas. Vilket får bägaren att rinna över hos Duke Nukem och en räddningsaktion sätts igång. Och denna illasmakande soppa till manus är ändå något allmänt accepterat inom spelindustrin, som inte kommit mycket längre än spelversioner utav något som för tankarna till The Expendables; en våldsglorifierande hyllningsfilm till 80-talskalkoner med Arnold Schwarzenegger, Sylvester Stallone och Dolph Lundgren …

Läs även andra bloggares åsikter om Duke Nukem Forever, spel, recension, xbox

Arkiverad under: Recension Taggad som: Duke Nukem Forever, Recension, Spel, xbox

Washed Out – Within and Without

22 juni, 2011 by Jonatan Södergren

Artist: Washed Out
Titel: Within and Without
Betyg: 3
Utgivningsdatum: 11 juli 2011

Ernest Greene började 2009 göra musik i sitt sovrum i den lilla staden Perry i Georgia och gav sig själv scennamnet Washed Out. Han benämns ofta inom chillwave-kretsarna och har haft en stor framgång på internet. Hans första EP släpptes sensommaren 2009 och han har hitintills gjort tre liveshower. I sommar spelar han för första gången i Sverige, nämligen på Hultsfredsfestivalen. Within and Without är hans första album och släpps i samband med att han fått skivkontrakt med Sub Pop.

Within and Without är både helt fantastisk och tråkig vilket beror på att chillwave-genren har en tydligen tendens att bli för ”chill” i den här skivan. Medan de första tre låtarna är klockrena och rakt igenom bra så töms luften lite mot slutet då resterande låtar blir lite långtråkiga. Om man jämför med hans gamla låtar så saknas det lite power.

Eyes Be Closed som är skivans första singel och som redan hörts spelas på P3 ett antal gånger känns som en typisk Washed Out låt. Den har de mesta – fast jag måste säga att den också saknar lite av de äldre låtarnas charm vilket är synd.

Men skivan passar bra regniga sommardagar (eller avslappnade dagar i allmänhet) då man känner för att inte göra någonting mer än att lyssna på musik.

Text av Oda Carlsson

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Eyes Be Closed, Washed Out, Within and Without

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1346
  • Sida 1347
  • Sida 1348
  • Sida 1349
  • Sida 1350
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in