XXL
Betyg 2
Svensk biopremiär 1 november 2024
Regi och manus Kim Ekberg & Sawandi Groskind
Originalmusik Johannes Hagman & Michael Cedlind
Medverkande Astrid Drettner, Georgios Giokotos, Marianne Carlsson, Enkete Mungbaba, Ken Mai, John Holm, Farah Muse, Teri-Anne Brink, Marianne Lehtimäki, Katja Kiuru, Hilperi, Elsie Andersson, Leila Aissat-Isung
En film som spretar åt väldigt många håll men som inte känns riktigt färdig. Det känns som att är det högaktuellt med det gamla rådet till alla som skapar något: ”kill your darlings”, är en uppmaning att våga klippa bort också scener man själv är vansinnigt förälskad i men som som ändå inte stöder berättelsen. Handlingen kretsar kring två syskon, Enzo och Magda, som har en trasig relation som de försöker lappa ihop genom en gemensam resa till Helsingfors.
Vi får följa dem köpa vodka och annan starksprit och se när de häller i sig drycken i den lilla hytten på båten, vi får höra deras tankar och vad de läser. De är en rörig handling som ofta stannar till med närbilder alldeles för länge på allt möjligt. Det är segt och tungt att tvinga sig att se klart filmen.
Under ett samtal de två syskonen har när de promenerar säger Magda att hon kommit fram till att personer som kan känna mycket i sina hjärtan inte är bra på att förmedla konst eller kultur av något slag. Det som går någon till en bra konstnär är att han eller hon inte har stort hjälpta, att han/hon/hen inte kan ta till sig allt vackert i livet i sitt hjärta. Därmed menar hon att Enzo inte kan vara konstnärlig. Tja, vad ska man säga? Filmen är fylld av reflektioner av det slaget som kan känna igen från samtal då jag var tio-elva år. Kanske är filmens mest lämpad för tio-elva-åringar?
Det som gör filmen ännu mer rörig är att dåtid och nutid, fantasier och drömmar, vävs samman på ett ganska ostrukturerat sätt. Jag ser ändå ett embryo till något som skulle kunna bli en unik och fascinerande film, men då behöver den klippas om en hel del och en del scener skulle behöva spelas in på annat sätt. För mig känns det som att filmen inte är klar ännu.
I ett pressmeddelande berättas:
XXL hade premiär på Göteborgs Filmfestival 2024 med fyra fullsatta visningar. Det var den enda filmen som visades på 35 mm av uppemot 250 filmer från hela världen vilket gav filmen stor uppmärksamhet, bland annat i Dagens Nyheter. Svenska Dagbladet skrev om en “varm hybriddramakomedi inspelad under lågbudgetflagg”, som lämnade publiken “positivt överraskad”. XXL har därefter antagits till flertalet internationella filmfestivaler, bland annat FiD Marseille och Warsaw International Film Festival.
Den som tycker om film som går sin egen väg och struntar i sedvanliga dramaturgiska metoder kan säkert uppskatta XXL mer än jag gjorde. Men jag ser två filmskapare, Kim Ekberg & Sawandi Groskind som skrivit manus och regisserat, som har utvecklingsmöjligheter och kan slå till med något mer genomarbetat som kan bli mästerligt i framtiden.
De bestämmer vilken dag de skall gifta sig och börjar så smått planera för bröllopet. Men samtidigt dyker något nytt upp, Almut blir inbjuden till att deltat i en mycket prestigefylld internationell matlagningstävling. Hon bestämmer för att tacka ja trots att det försvårar behandlingen och dessutom gör att bröllopsdagen måste ställas in. Hon och hennes kollega vinner den nationella tävlingen och avancerar till finalen som går i Italien. Tobias och Elsa följer med till Italien eftersom Almut vill att Elsa skall minnas henne som en skicklig kockmamma och inte en som en sjukmamma. Under finalen blir Almut dock allt svagare vilket gör att hennes kollega måste överta huvudansvaret för att genomföra tävlingen. När Tobias och Elsa kommer hem ensamma, får Elsa den hund som Tobias under en tid har övervägt att skaffa för att om möjligt lindra för Elsa om mamma Almut skulle dö.
