• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Serier

Johannasviten, serien om en ung arg feminist, släpps som bok

10 augusti, 2014 by Redaktionen

johannasviten

”Johannasviten” är ett ovanligt serieprojekt som började i fanzineformat på nätet redan i början av 2000-talet, med korta berättelser om en ung arg feminist. Projektet har under åren vuxit och Johannas brokiga väg genom livet har gått att följa på nätet och i andra tryckta forum. Nu finns serierna att skåda i ett stort litterärt verk som går under namnet ”Johannasviten”.

Ett pressmeddelande berättar:
– Det tog mig tio år att samla ihop alla fem album om Johanna, utgivna på olika småförlag. När jag läste dem ihop kände jag direkt att detta var ett litterärt verk som måste finnas samlat, säger Rolf Classon, förläggare på Kartago Förlag.

I de tidigaste berättelserna är Johanna tonåring. I takt med att historien växer och serieskaparna åldras blir även Johanna äldre, i den senaste är hon i 30-årsåldern. Serieprojektet har från början varit ett nära samarbete mellan manusförfattaren Patrik Rochling och tecknaren Li Österberg. Förutom sin fascination för serieformen delar de också diagnosen autism. Serieskapandet är för dem att sätt att hantera vardagen.

– Det är serierna som bär upp mig, det skulle inte gå utan dem. Serierna blir ett sätt för mig att skapa en slags förståelse för omvärlden, säger Patrik.

Sveriges Televison visade 2013 en uppmärksammad dokumentärfilm, “Patrik och Johanna”, som handlar om arbetet med ”Johannasviten” och om att leva med autism.

”Johannasviten” innehåller de fem böckerna ”Johanna” (2003), ”Hjärtat Brinner” (2005),
”Skaparens Folk” (2006), ”Pusselbitar” (2008) och ”Vänd dig om” (2010). Att de nu finns samlade i en och samma bok är för Patrik Rochling en önskedröm som blivit sann.

– Det känns väldigt bra! Det är så de ska läsas, de här böckerna har en väldigt tydlig början och ett slut, säger han.

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Johannasviten, Kartago, Serier

Arne Anka del 2 – en skarp, satirisk och träffande bild av 2000-talets första decennium

19 juli, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: JAG ARNE del 2
Av Charlie Christensen
ISBN: 9789186003975
Förlag: Kartago Förlag

Mänskligheten kommer aldrig att komma nån vart eftersom dom nya generationerna står i vägen.
Ett av oändligt många tänkvärda citat av Arne Anka och hans kompanjon krokodilen Krille i helt underbara samlingen av Arne Ankas samlade skrifter från åren 2003-2010.

Det är en tjock bok på nästan 500 sidor och värd varenda krona. Den är fullsmäckad med skarp ironi och analyser av samhället och mänskligheten. Den tar många timmar att läsa ut, ett fantastiskt sällskap under sommarledighet och för den delen också under höstkvällar och under vintermörkret. En ypperlig bok att ge bort som födelsedagspresent eller julklapp.

Kungen och hans uttalande om jakt och Nordkorea och svenska valet … Inget slipper undan Charlige Christensens skarpsyn. Att läsa och bläddra igenom de skarpa serierna är en satirisk och träffande resa genom 2000-talets första decennium.

Bilderna är också så genomtänkta och fyllda av detaljer som gör att det är omöjligt att stressa igenom sidorna.

I princip ett måste för den politiskt intresserade, en underbar skarp analys av samhället under 2000-talet.

Från bokförlagets information om boken, värt att förmedla vidare också:

I detta 480-sidiga praktverk möter vi den pånyttfödda Arne Anka, poet och filosofisk torped, som föddes i ett badkar 1983 och under de trettio år som gått sedan dess blivit en av de mest kända tecknade seriefigurerna i Sverige. Att han har ¿åldrats och utvecklats under denna tid är inte konstigt. En ¿märklig detalj som han delar med änglar och profeter är att han har dött och återuppstått oräkneliga gånger likt en “Misslyckandets ¿Messias”. Arne Ankas fader Charlie Christensen skriver i för¿ordet till dessa samlade serier av honom:
“Första gången han dog var våren 1985. Jag hade tröttnat på att inte få betalt av tidningen den då publicerades i. Klart de hade taskig ekonomi, men min var ännu sämre. Sen kom Metallarbetaren med ett erbjudande jag inte kunde motstå. Ankan återuppstod och blommade i yster oskuld tills Walt Disneys svenska advokater vred sitt legala anlete i Arnes riktning. Det blev plastik¿operation och en givande del av en utvecklingshistoria, eftersom detta skedde samtidigt som Salman Rushdie fick sin dödsfattwa av mullorna i Iran och parallellerna kunde dras till en närmast poetisk spets. Detta löstes när jag i januari 1990 gick till Buttericks och köpte den anknäbb av plast som Arne alltjämt bär, och som fortfarande kan lyftas i händelse av rättegång. Idag kan näbben betraktas på Lasse Åbergs museum i Bålsta. Nu har det gått nästan tio år sedan Arnes senaste återkomst, och hela tiden har han bara fått mer material att näbba om.”

2006 utkom boken Återuppståndelsen, som inleddes med utrikes¿korrespondenten Konrad K. Han överlevde i sammanlagt tolv sidor innan Arne Anka plötsligt dök upp på en barstol bredvid honom och visade sig vara en betydligt mer slipad tolkare av världspolitiken.
Återuppståndelsen följdes av Manövrer i mörkret (2007), Ner med monarkin (2008) och Rapport från kriget (2010), dessa fyra album samlar vi nu i denna Jag Arne del två, som dessutom innehåller en del extramaterial och utförliga kommentarer över seriernas tillkomst.

Läs även andra bloggares åsikter om Charlie Christensen, Arne Anka, bokblogg, bokrecension, serier

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Arne Anka, Bokblogg, Bokrecension, Charlie Christensen, Serier

Neels Lou-böcker – en glad serie med äkta djup

11 maj, 2012 by Eva Gustin

Titel: Lou – Dagboksdagar och Sommarblues
Författare/illustratör: Julien Neel
Förlag: Wibom Books
ISBN10: 9197821306 / 9197821314
ISBN13: 9789197821308 / 9789197821315

Julien Neel är designern som fick en dotter och insåg att det fanns en lucka i serieutbudet. Jag har läst del ett och två i serien om Lou. Åtta delar är planerade och de första fem finns översatta till svenska. Böckerna har blivit en megasuccé, särskilt i hemlandet Frankrike, och finns även som animerade filmer som gått på SVT.

Lou är 12 år och böckerna vänder sig till barn i hennes egen ålder, populärt kallade tweenies. Tack vare de tecknade filmerna har hon dock fans i alla åldrar från tre och uppåt vilket egentligen är märkligt med tanke på att historierna är så tydligt kopplade till den prepubertala livssituationen.

Lou bor ensam med sin mamma och vi får följa deras vardag med allehanda viktiga problem och händelser. Lou blir kär i grannpojken, mamman ska ta körkort och de måste tillbringa sommaren på tråkiga landet. Mormor och mamma bråkar och komplexa förhållanden mellan barn och föräldrar skildras på ett snyggt sätt. Detta skänker läsvärde även för den vuxne och skapar bra samtalsunderlag mellan den läsande ungen och mig som förälder.

Tyvärr beskrivs böckerna med utropet ”äntligen en serie för tjejer!” på nätbokhandelns hemsida. Att man fortfarande vill dela upp läsning i kön gör mig matt. Tjejer har i alla tider läst böcker med killar i nyckelroller. Det har gått alldeles utmärkt. Det finns något som kallas allmänmänskligt. Hit hör mycket av det Lou är med om. Vi har alla varit olyckligt kära. De flesta minns långa somrar då vi tvingats med till ett tråkigt lantställe där absolut ingenting händer. Varför göra detta till något som har med tjejer att göra?

Ännu en del av förklaringen (förutom det faktum att huvudpersonen är en flicka) är den grafiska formen. Färgerna är starka med mycket rosa Bildspråket är tämligen ”tjejigt” vilket småpojkar i min närhet snabbt läser in. Det är synd att det ser ut så här. Men om du ändå kan få dina tweenies, oavsett kön, att läsa om Lou kommer de att få ta del av en glad serie med äkta djup. Något som inte är alltför vanligt förekommande.

Text: Elin Lucassi

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Barnböcker, Serier, tweenies

Falling skies, vår recension av serien

18 augusti, 2011 by Redaktionen

Falling skies
Premiär 24 augusti, Canal+
Betyg: 4

Canal+ brukar vara snabba med att plocka upp och sända amerikanska serier strax efter att de haft premiär i hemlandet. Under sommaren har man kunnat följa den 10 avsnitt långa första säsongen av Falling Skies i USA, och i höst är det Sveriges tur.

Falling Skies produceras av bl a allas vår alien-fantast Steven Spielberg och utspelar sig i USA, sex månader efter att fientliga utomjordingar attackerat jorden. De flesta vuxna människor har utplånats och flera barn och ungdomar har förts bort av de spindelliknande reptilvarelserna. Att hoppa över själva invasionen känns som ett smart drag, det intressanta för tittarna blir istället att följa de överlevande som nu har nu hunnit organisera sig och tvingas att ständigt förflytta sig, i jakt på matbutiker att plundra, mellan de provisoriskt uppbyggda baser där de sätter upp både undervisning och vårdinrättningar.

Efter att ha matats med katastrof- och postapocalyptiska berättelser från Hollywood i ett decennium nu har vi lärt oss att man bör söka skydd hos militären. Så gör även den grupp vi får följa i Falling skies. Några soldater har överlevt, de flesta för att de turligt nog inte var inkallade i tjänst just när attacken skedde, och gruppen styrs nu enligt militär disciplin och hierarki. I centrum för serien står Tom Mason, spelad av Noah Wyle från Cityakuten. Han är professor och ensamstående förälder till tre söner: den äldsta en sportig hunk, den mellersta något av en nörd och den yngsta som ännu inte hunnit utveckla en personlighet att placera i ett fack. Mellanbrodern har, när vi kommer in i historien, blivit bortförd.

Jag är glad att jag inte följde Cityakuten, (inte ett avsnitt på alla år serien sändes mellan 1994 – 2009), då jag säkert inte skulle kunna bortse från den renrakade doktorn jag hela tiden skulle skymta bakom Tom Masons skäggstubb. Nu köper jag prestationen att gestalta en roll som precis följer mönstret: den motvillige hjälten till pappa som blir ledaren och tryggheten för hela gruppen.

Jag kan inte undvika att jämföra Falling Skies med den nyligen aktuella zombie-serien Walking dead. Inte minst följer vi där samma manliga karaktär med son/söner som ideligen lämnar sin familj för att uträtta hjältedåd och sätta gruppen först. De överlevande sluter sig samman i samma typ av grupperingar, vandrar samma vägar och plundrar samma butiker. Men liksom i Walking Dead vågar man i Falling skies ta livet av karaktärer man fått tittarna att lära känna – vilket gör även den här serien härligt oförutsägbar.

Betygsmässigt kändes första halvan av säsong 1 som en trea. Jag borde älska den här typen av serier: postapocalyps, sci-fi, likheterna med Walking Dead.. Men trots att Falling skies är välgjord på alla sätt saknade den känsla. Det märktes också på olika nätforum efter premiären att publiken var besviken. Men andra halvan av säsongen hämtar upp starkt. Den stora behållningen är de överraskningar och vändningar som serien tar längs vägen. Det blir till slut en fyra i betyg. Och jag kommer helt klart att bänka mig framför säsong två när den kommer.

Information om serien på hemsidan för Canal+

Läs även andra bloggares åsikter om tv, serier, tv-serier, Canal+, Falling Skies

Arkiverad under: Recension Taggad som: Canal+, Falling Skies, Serier, tv, tv-serier

Nina Hemmingson: Mina vackra ögon – när serier säger mer än ord

8 maj, 2011 by Rosemari Södergren


Två kvinnor möts, de

Mina vackra ögon är en seriebok av Nina Hemmingsson som handlar om livet, kvinnors situation, relationer och mycket, mycket mer.
Hennes sätt att teckna är starkt – och boken består av fyra avdelningar varav en heter “Teckningar” och “bara” är just teckningar. Hennes bilder är enkla och fångar ändå så exakt människor och deras uttryck. Vi ser på deras hållning hur de mår.

Nina Hemmingsson återkommer här med en ny samling så kallade enrutingar och teckningar. Hennes humor är ovanlig i sina skarpa analyser av företeelser som manligt och kvinnligt, och hennes bilder är omisskännligt starka och vackra.

Hon har själv förklarat sina böcker med orden:
“Enrutingarna och teckningarna handlar rätt mycket om mina tillkortakommanden, en slags kompensation för när jag sviker mig själv. Jag vill visa vad jag egentligen menade, om jag hade kunnat. Ett sätt att be mig själv om ursäkt. Det är även en del ilska över att man förväntas vara på ett visst sätt för att man är kvinna, man, barn, gammal och så vidare. Och en frustation över att vi människor prioriterar fel så ofta och inte säger vad vi egentligen menar. Jag tycker inte illa om att leva, men jag tycker att det är svårt. Jag tror att det är det jag tänker på när jag tecknar och skriver och sen väljer att publicera det – att få möta andra på riktigt.”

Nina Hemmingsson debuterade 2004 med boken »Hjälp«, där hon och Sara Olausson ritade halva boken var. Sedan dess har hon utkommit med två hyllade album: »Jag är din flickvän nu« och »Så jävla normal«. Hennes lika poetiska som satiriska enbildsteckningar har publicerats på Aftonbladets kultursidor, i andra dagstidningar och i Amelia, Bang och Ordfront Magasin.

Ur en intervju med Nina Hemmingsson på bokförlaget Kartagos hemsida:

Du har en speciell tecknarstil. Kan du beskriva den?
Jag tecknar som jag har lust bara. Jag försöker att inte bli snitsig utan hela tiden behålla något slags motstånd. Om det blir för enkelt byter jag redskap (pensel istället för penna till exempel) så att jag hamnar lite på hal is igen. Jag vill inte bli för bekväm.

Vad inspirerar dig?
Livet. Viljan att ta sig igenom svårigheter, att gå vidare.

Hur mycket är självbiografiskt?
Allt, men det är inte så ofta sant i den mening att det har hänt just så. Det är mer känslan än det verkliga skeendet.

Är det viktigt att vara rolig?
Nej, det tycker jag inte, men det är bra när det råkar bli så.

När boken hamnade i mina händer blev det en riktig högtidsstund att sjunka ner i en fåtölj och läsa boken och njuta av hennes serier och med den kärleksfulla ironi hon fångar våra mänskliga relationer.
Som:
– Men det behöver inte vara tråkigt att bli gammal om man har barnasinnet kvar! Dy har väl inte glömt bort hur man leker?
– Nej. Ett-två-tre-fyr-fem-sex-sju-tysta-leken-börjar nu!

Hennes specialitet eller tema i just boken “Mina vackra ögon” är väl annars hur hon vrider på könsrollerna och låter en kvinna säga till några lättklädda unga pojkar att de inte ska låtsas att de inte vill bli uppraggade.

Titel: Mina vackra ögon
Författare och tecknare: Nina Hemmingsson
ISBN: 9789186003760
Förlag: Kartago Förlag

Läs även andra bloggares åsikter om Nina Hemmingson, serier, recension, böcker, relationer

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Nina Hemmingson, Recension, relationer, Serier

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Vandring från mänsklig stad till ruinerna av densamma

I dessa, kan man lugnt säga, mycket … Läs mer om Vandring från mänsklig stad till ruinerna av densamma

Efterlängtad stark solodebut från norrländsk proggikon – Ung och stark av Björn Sjöö

Björn Sjöö Ung och … Läs mer om Efterlängtad stark solodebut från norrländsk proggikon – Ung och stark av Björn Sjöö

Gratis film till alla över 70 år från 9 april till och med 31 maj

Mellan den 9 april till och med 31 maj, … Läs mer om Gratis film till alla över 70 år från 9 april till och med 31 maj

Lyssna: Andreas Moe – Hey Lulu

Andreas Moe har släppt sin andra låt för … Läs mer om Lyssna: Andreas Moe – Hey Lulu

Rumänska filmdagar i Sverige visas online och erbjuder gratis biljettbokning

Rumänska filmdagar i Sverige 15-18 april … Läs mer om Rumänska filmdagar i Sverige visas online och erbjuder gratis biljettbokning

Titta: Texas – Mr Haze

Texas har nu släppt videon till senaste … Läs mer om Titta: Texas – Mr Haze

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in