• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

folkrock

Villagers på Berns

28 oktober, 2012 by Rosemari Södergren

Villagers, Berns
27 oktober 2012
Betyg 4

Villagers, som var förband åt Grizzly Bear på Berns, var en trevlig bekantskap.

Villagers har turnerat med både Tracy Chapman och Elbow och har varit förband åt Neil Young. Det irländska Villagers står för mjuk indiepop och leds av frontmannen och sångaren Conor J. O’Brien som kliver in på scen med en liten halvakustisk gitarr, flankerad av en trummis, en basist, en gitarrist och en man på keyboard.

De bjöd på 40 minuter skön folkrock med höstvemodig touch. Trots att bandet inte släppt mer än en EP (Hollow Kind) och en fullängdare (Becoming a Jackal) har de hunnit turnera med flera mer kända band som Tracy Chapman, Bell X1, Tindersticks och Elbow. Debutalbumet var nominerat till både Mercury Prize och Choice Music Prize.

Det var första gången Villagers spelade i Stockholm men bandet är redan bokat för en ny spelning i den svenska huvudstaden i mars 2013.

Jag är säker på att det här är ett band med stor potential. Vi kommer att höra mycket mer från Villagers – och jag tror att de kan utvecklas till ett arenaband om några år.

Läs även andra bloggares åsikter om Berns, folkrock, indie, Villagers, musik, konserter, recension

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Berns, folkrock, indie, Konserter, Musik, Recension, Villagers

Band Of Horses kommer till Annexet i Stockholm i november

9 juli, 2012 by Redaktionen

Något att se fram emot i höst: Band of Horses kommer tillbaka till Sverige, den här gången för att spela i Annexet i Stockholm den 9 november.

Ett pressmeddelande berättar:

Hösten kommer med mörker, kyla och ett nytt album från de skäggiga herrarna i Band of Horses. Det kommer bli svårt att njuta av sommaren och värmen istället för att längta till album nummer fyra. Att de dessutom förärar oss med ett Sverigebesök gör inte saken enklare.
Band of Horses spelade sig rätt in i våra svenska hjärtan redan från början. Rak och ärlig skäggindie går utan tvivel hem i de svenska stugorna. Det är aldrig några problem att hänga utsålt-skylten på dörren när bandet står på scenen. Skogshuggarindierock passar sällan så bra in som i Sveriges skogsbeklädda landskap.

Det är svårt att inte använda ord som ”skägg”, ”flanellskjorta” och ”slita jeans” när man pratar om Band of Horses. De starka låtarna bärs helt enkelt upp av gitarriff från männen som recyclat grungestilen från 90-talet. Säcken knyts ihop med Ben Bridwells känslosamma röst som är len och mjuk. En kombination som är total.

På bandets hemsida finns redan nu en förhandsvisning av vad vi kommer att bli bjudna på i höst. Helt klart håller de stilen och det vinnande soundet finns kvar. Band of Horses kommer definitivt att leverera fler klassiker.

Hösten är räddad!

I september släpps nya plattan ”Mirage Rock”

Läs även andra bloggares åsikter om Band of Horses, musik, folkrock, Annexet, Stockholm

Arkiverad under: Musik Taggad som: Annexet, Band of Horses, folkrock, Musik, Stockholm

Opener Festival: Mumford & Sons – video och recension

8 juli, 2012 by Rosemari Södergren

Mumford & Sons
Opener Festival: Main Stage
7 juli 2012
Betyg 4

Det engelska folkrockbandet Mumford & Sons har gjort en raketkarriär. Bandet bildades vid slutet av 2007 och blev snabbt kända i Londons folkmusikvärld tillsammans med andra artister såsom Laura Marling, Johnny Flynn, Jay Jay Pistolet och Noah and the Whale. Debutalbumet ”Sigh No More” som släpptes i oktober 2009 innebar deras genombrott. Låten ”Little Lion Man” slog igenom stort.

När de nu stod på stora scenen på den polska festivalen Opener Festival var det dramatiskt: regnet som hade öst ner hade lugnat ner sig men på himlen syntes blixtar då och då medan de engelska folkrockarna började mjukt med sina akustiska gitarrer och banjo.

De började mjukt med en eftertänksam vemodig sång, som passar sångaren Marcus Mumford så bra och i nästa sång lät de banjon flöda och det blev full fart och publiken dansade.

Mumford & Sons skulle ju ha spelat i Hultsfred men sångaren Marcus Mumford skadade handen och de fick ställa in, men istället kom de till Peace & Love-festivalen i Borlänge. Det syntes att han fortfarande var skadad i handen och han använde bara ena handen. Det räcker dock långt, med sångrösten och rytminstrument i ena handen.

Här på Opener spelade de både låtar från nya kommande albumet och det mesta från debutalbumet.
När de kända låtarna kom höjdes förstås konserten ett steg och många sjöng med. Jag tror inte många kunde stå stilla när de satte fart i ”Little Lion Man”.

Och vackert blev det i sista extranumret ”The Cave”.

Folkrock med existentiella funderingar är deras styrka. Visst kan de jämföras med band som Fleet Foxes men Mumford & Sons har ändå en egen inriktning i folkrocken – de känns som uråldrig folklig rock som kommer att hålla i många år.

Här är Kulturbloggens recension av Mumford & Sons spelning i Borlänge.

 

 

Mer från Opener festival:
Opener Festival: Public Enemy – årets tyngsta hiphopspelning
Opener Festival: Franz Ferdinand – fullt ös – bilder, recension, filmklipp
Opener Festival: Cardigans spelar Gran Turismo – Moto Boy höjer soundet
Opener Festival: Bloc Party
New Order – bilder, recension och filmklipp
Opener Festival: Justice
Opener Festival: Wiz Khalifa – recension och filmklipp
Opener Festival: Intryck från Björk

Relaterat: Aftonbladet

Läs även andra bloggares åsikter om Mumford & Sons, Opener Festival, musik, folkrock

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: folkrock, Mumford & Sons, Musik, Opener festival

Lynyrd Skynyrd på Sweden Rock, från spelningen på stora Festivalscenen

9 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Lynyrd Skynyrd
Sweden Rock, Festivalscenen
Betyg 3
9 juni 2012

Sjumannabandet Lynyrd Skynyrd är ute på världsturné och i höst släpper bandet ett nytt album och spelade på största scenen på Sweden Rock som nästsista bandet. En ära som bara föräras de stora banden. Bandet är oerhört rutinerat även om det bara är Gary Rossington som är kvar från allra första originaluppsättningen.
Frågan är om inte scenen var lite för stor för bandet, de bjöd på ett stabilt hantverk – men riktigt tände det bara till på de lugna ballader som är deras största hits. Självklart var Free Bird sista numret och jo, då var det många som sjöng med. Förstås.

Annars var väl den mest känslofyllda stunden när de spelade en hyllning till änglarna, bandets avlidna medlemmar. Gary Rossington är bandets enda medlem som är med från första originaluppsättnigen.

Ronnie Van Zant, sångaren som startade bandet, och Steve Gaines avled i en flygolycka i McComb, Mississippi 1977. Ronnie Van Zant, Steve Gaines, Steves syster Cassie Gaines och bandets manager Dean Kilpatrick omkom. De överlevande medlemmarna beslutade att lägga ned bandet.

Lynyrd Skynyrd återförenades 1987 med Ronnie Van Zants yngste bror Johnny Van Zant som sångare.

2006 valdes bandet in i Rock and Roll Hall of Fame. De bandmedlemmar som inkluderades i intagningen var Ronnie Van Zant, Rickey Medlocke, Gary Rossington, Allen Collins, Ed King, Steve Gaines, Leon Wilkeson, Billy Powell, Bob Burns och Artimus Pyle.

Gitarrisen Rickey Medlocke mötte pressen några timmar före spelningen och han berättade att bandet släpper ett nytt album i höst. Ett album som han beskriver som en återgång till Old School Rock, med både blues och soul, men också några tyngre låtar. Det var också ungefär vad bandet bjöd på under spelningen på Sweden Rock. De började med ett set låtar som hade en del soul i sig. Därefter lite mer blues och sedan kom flera av deras stora hits, där publiken sjöng med i bland annat ”Simple Man”, ”Sweet Home Alabama” och ”Gimme Back My Bullets”.

Bandet har mycket scenvana och använder sig av hela scenytan, de har coola kläder med stil från det amerikanska inbörderskriget och bär runt sydstaternas flagga. Lyndyrd Skynyrd bjöd på en gitarrbaserad folkrock, tre skickliga gitarrister med snygga gitarrer: Fender Stratocaster, Gibson Les Paul och Gibson Explorer. De är också väl medvetna om att fansen kommer för att höra deras stora hits, vilket de bjöd på. Men ändå var det lite slätstruket, lite för genomtänkt och lite för stelt för något högre betyg.

Eftersom det nya albumet är på gång kommer bandet att göra en stor världsturné och kommer troligen tillbaka relativt snart till Sverige. Då får de chansen att övertyga oss på nytt. För jag tror ändå att bandet har kapacitet att tända till mer.

På presskonferensen fick Rickey Medlocke frågor om flaggan och om varför de hyllar sydstaterna.
– Det har inget med politik att göra. Absolut inte. Vi vill inte göra skillnad på människor. Jag är själv av indiansk börd, så jag vore väl dum om jag vore rasist, sade han:
– Vi i bandet gillar traditionen, kulturen och maten i södra USA.

Läs även andra bloggares åsikter om Sweden Rock, Lynyrd Skynyrd, folkrock, sydstaterna, musik, konsert, recension,

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: folkrock, konsert, Lynyrd Skynyrd, Musik, Recension, Sweden Rock, sydstaterna

Richard Thompson på Göta Källare, recension

26 juli, 2011 by Rosemari Södergren

Artist: Richard Thompson
Scen: Göta Källare
Betyg: 4

Gitarristen, sångaren och låtskrivarenRichard Thompson är född 1949 i London. 1967 var Thompson med och startade folkrockgruppen Fairport Convention. 1970 hoppade han av från Fairport Convention och spelade i många i en duo tillsammans med sin dåvarande fru Linda Thompson. De släppte flera uppmärksammade skivor, bland annat Shoot Out the Lights som 1982 utsågs till årets album av musiktidskriften Rolling Stone.

Att Thompson därför är mer känd bland en vuxen publik än tjugoåriga indiekids var tydligt på måndagskvällens konsert på Göta Källare. En stor del av publiken var medelålders. Många har följt honom redan från Fairport Convention-tiden.

Han kom in på scen utan band, bara han själv och en akustisk gitarr. Men det räckte. Och det räckte långt. Hans gitarrspel och hans kraftfulla stämma fyller hela lokalen. Thompson måste helt enkelt vara en av de skickligaste gitarristerna på akustisk gitarr.

Thompson får högt betyg för sitt framförande, sin sköna stil där han satt avspänd, leende. Med mörk basker och grånat skägg såg han ut som bilden för en fransk trubadur. Varför hans management lät meddela några minuter innan han kom ut på scen att ingen i publiken fick ta någon bild eller spela in något på video förstår jag inte. Ibland säger artister och deras management nej till fotografering för att de vill ha kontroll på vilka slags bilder som finns på artisten. Men Richard Thompson har inget att skämmas över. Att han har fyllt 60 är väl inget att dölja och han ser ju cool ut på scen.

Richard Thompson är rutinerad och bjöd på en skickligt blandad spellista med lugnare ballader och mer fartfyllda folkrockiga låtar. På de fartfyllda låtarna var det många som vaggade i takt. Det gick inte att stå stilla, rytmen tog tag i oss. I en av sångerna började publiken att sjunga med i refrängen. Tyvärr vet jag inte vad den sången heter, jag hoppas någon som var med på konserten lämnar en kommentar med låtens namn. Refrängen innehöll orden ”Rolling Sea” (tror jag).

Många av hans sånger på måndagskvällens konsert handlar om relationer och kärlek och separationer. En sång presenterade han som en sång om sex. ör övrigt beskyllde han oss svenskar för att ha uppfunnit sex.

Jag talade med flera som var där, de hade någon kompis eller släkting som tagit med dem dit och de sade: ”Gud vad bra. Jag älskar den här musiken. Jag visste inte att han var så bra.”

Han spelade i nästan en och en halv timme och sedan bjöd han på en lång rad extranummer. Jag tror att han var lika nöjd med publiken som publiken med honom, eftersom han bjöd på fler extranummer än när ha spelade i Malmö den 21 juli.

Jag har inte fått tag på den fullständiga spellistan för måndagskvällens konsert, men han spelade till stor del samma sånger som när han var i Malmö för några dagar sedan:

Kulturbolaget, Malmö, Sweden:

Bathsheba Smiles
Walking on a Wire (Richard & Linda Thompson cover)
Turning of the Tide
Hope You Like the New Me
Johnny’s Far Away
Uninhabited Man
I Want to See the Bright Lights Tonight (Richard & Linda Thompson cover)
The Sunset Song
1952 Vincent Black Lightning
I Misunderstood
Waltzing’s for Dreamers
Crawl Back (Under My Stone)
Stumble On
Good Things Happen to Bad People [New Song]
Keep Your Distance
Genesis Hall (Fairport Convention song)
The Sun Never Shines on the Poor
I Feel So Good

Extranummer:
Beeswing

Extranummer:
Persuasion
Drinking Wine Spo-Dee-O-Dee

Här är Richard Thompsons officiella hemsida.

Han spelade nyligen i Göteborg och fick mycket bra kritik för den konserten i Göteborgsposten.

Rockfoto har bilder från spelningen på Göta Källare.

Läs även andra bloggares åsikter om Richard Thompson, folkrock, musik, Göta Källare

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: folkrock, Göta Källare, Musik, Richard Thompson

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

Ulla Fluur Katten … Läs mer om Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Aldrig tidigare har Cornelis Vreeswijks … Läs mer om En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Filmrecension: The Ugly Stepsister – blodet sprutar när skönhetsidealen attackeras

The Ugly Stepsister Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Ugly Stepsister – blodet sprutar när skönhetsidealen attackeras

Titta: Thomas Stenström – För Sverige i tiden

Thomas Stenström har släppt musikvideo … Läs mer om Titta: Thomas Stenström – För Sverige i tiden

Recension: Håkan Hellström på Ullevi – En känslosprakande triumf i Göteborgsnatten

Betyg, 4,5 av 5, Ullevi Göteborg, 6 juni … Läs mer om Recension: Håkan Hellström på Ullevi – En känslosprakande triumf i Göteborgsnatten

Filmrecension: Dansbandsveckan – en hyllning till dansfestivalen i Malung

Dansbandsveckan Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dansbandsveckan – en hyllning till dansfestivalen i Malung

Filmrecension: Mr Nobody Against Putin – unik, imponerande och modig dokumentär

Mr Nobody Against Putin Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Mr Nobody Against Putin – unik, imponerande och modig dokumentär

Lyssna: Adam Odelfelt – Sommarregn

Låtskrivaren och producenten Adam … Läs mer om Lyssna: Adam Odelfelt – Sommarregn

Filmrecension: From The World Of John Wick: Ballerina

From The World Of John Wick: … Läs mer om Filmrecension: From The World Of John Wick: Ballerina

Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

Foto Sam Taylor Saknad, aldrig glömd … Läs mer om Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

Mycket respekterade jazzmusiker hade behövt fler minnesvärda melodier – HELLO med Göran Strandberg trio

Göran Strandberg … Läs mer om Mycket respekterade jazzmusiker hade behövt fler minnesvärda melodier – HELLO med Göran Strandberg trio

Filmrecension: Efter sagolandet – en minnenas kavalkad som sätter igång många tankar och känslor

https://kulturbloggen.com/wp-content/uplo … Läs mer om Filmrecension: Efter sagolandet – en minnenas kavalkad som sätter igång många tankar och känslor

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in