Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Filmmusik

Filmrecension: Ennio: The Maestro – ett måste att se för alla filmintresserade

by

Ennio: The Maestro
Betyg 4
Svensk biopremiär 4 mars 2022
Regi Giuseppe Tornatore

En helt underbar resa genom Ennio Morricones filmmusik och en kärleksförklaring till film och konsten att berätta med musik. Om någon inte förstått hur mycket musik tillför till en film kommer han/hon/hen att vara övertygad om musikens kraft efter att ha avnjutit denna två timmar och trettio minuter korta hyllning av Morricone och filmmusik.

Att en film hyllar någon behöver inte nödvändigtvis betyda kvalitet, men i denna film är det befogat och oemotståndligt. Ennio Morricone var en fantastiskt skicklig musiker och kompositör. Han var klassiskt skolad och skapade också musik utanför filmens värld. Men då de etablerade kompositörerna vid den tiden såg med förakt på filmmusik sågs Morricone inte riktigt som äkta kompositör.

Frågan är var filmmusik hade varit idag utan att Ennio Morricone hade gått före och brutit mark? Han var nyskapande, fantasifull och oändligt kreativ i hur han kunde skapa musik. Han var ett geni.

Ennio Morricone är mästaren bakom några av världens mest välkända och älskade filmsountrack. Han har skapat musik till hundratals filmer. Sin ikonstatus uppnådde han nog först för musiken till filmer som Sergio Leones Den onde den gode och den fule och För en handfull av dollar. År 2010 tilldelades Morricone Polarpriset. För musiken i Quentin Tarantinos The Hateful Eight (2015) belönades han med en Oscar för bästa filmmusik, men han var nominerad till en Oscar för musiken till flera filmer.

Han födde 1928 i Rom och gick ur tiden i juli 2020. Nu, drygt ett år efter hans bortgång kommer denna mästerliga dokumentär om hans musikaliska karriär. Ennio Mooricone medverkar mycket i filmen, både i intervjuer och som dirigent. Vi får höra honom och andra filmskapare och musiker berätta om hur musiken skapades och hur samarbetet gick till mellan Morricone och olika regissörer. En sak är säker: han måste ha varit otroligt charmig och ärlig och ständigt fokuserad på sitt skapande. Det är en fantastisk resa genom några av filmhistoriens milstolpar. En film som är ett måste för varenda en som är intresserad av film.

Längd: 2h 30 minuter

Musiktips: Krater av Christian Gabel, synthbaserad filmmusik och ett dataspel

by

Krater är ett intressant projekt som påbörjades för många år sedan. Resultatet är en skiva och ett dataspel. Det började med att musikern Christian Gabel i början av 1990-talet hittade en massa bilder och målnigar på en loppmarknad i Karlstad. Dessa bilder verkar ha utgjort arbetsmaterial för en planerad science-fiction film, vars handling skulle ha utspelat sig i ett framtida postapokalyptiskt Karlstad. Bilderna var signerade med årtalet 1982 men verkar av allt att döma aldrig ha realiserats i form av någon film. Trots efterforskningar så har ingen annan info om detta filmprojekt kunnat hittas.

DN berättar:
De dystopiska konstverken föreställer välkända platser i den värmländska residensstaden: Pappersmassefabriken i Skoghall. Det vidsträckta Stora torget med dess fredsmonument. Järnvägsstationen som ritades av Hjalmar Kumlien och stod färdig för Nordvästra stambanan 1869. Och Sandgrund, det modernistiska nöjesetablissemanget intill Klarälvens flöde där både lokalbor och långväga dansare roat sig sedan 1960. Dessutom stadsparken Mariebergsskogen i vars spelhall Gabel flipprade som liten.

Utifrån detta arbetsmaterial började Christian skriva på ett synth-baserat soundtrack till denna film som aldrig blev gjord, där tanken var att musiken skulle låta som den kunde ha låtit om den gjorts till en sci-fi film från tidigt 80-tal.

Projektet tog en ny vändning när Christian 2011 kom i kontakt med en producent från spelbolaget Fatshark som just då börjat arbeta med utvecklingen av ett postapokalyptiskt dataspel. Fatshark ville använda musiken i sitt spel, samtidigt som de ville ge ut musiken tillsammans med reproduktioner av de hittade bilderna. Bilderna inspirerade även dem i utvecklandet av spelet, som fick titeln Krater. Förhoppningen är att genom utgivningen av skivan, uppmärksamma bilderna och komma i kontakt med personer som kan ha mer information om det filmprojekt som aldrig blev av.

Spelet + soundtracket släpps även som en fysisk dubbeldisc-utgåva med ett slipcase och en 8-sidig DVD-digipak. På ena skivan finns soundtracket och på den andra själva spelet. I utgåvan ingår även en 24-sidig booklet.

Christian Gabel, kort biografi:
Christian Gabel är musiker och producent, född i Karlstad men numera bosatt i Stockholm. Trummis i bob hund, har tidigare spelat med Thåström och släppt en soloskiva under namnet 1900. Christian driver Studio Cobra i Stockholm och har även klubben/bandet Music Box tillsammans med Calle Olsson.

Spelet recenserades i Aftonbladet

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Danger Mouse & Daniele Luppi: ROME – Soundtrack utan film

by

Artist: Danger Mouse & Daniele Luppi
Titel: ROME
Betyg: 3
Releasedatum: 17 maj

Danger Mouse är en kreativ hip-hopproducent och DJ som slog igenom med mash-upalbumet The Grey Album där han mixade ihop Jay-Z:s Black Album och The Beatles White Album och lyckades förena genialiteten från giganterna. Resultatet blev nyskapande och spännande. Han har också jobbat med
Gorillaz och Gnarls Barkley. Det fina samarbetet med Sparklehorse från 2010, Dark Night Of The Soul förtjänar också att lyftas upp.

Med ROME ger han sig in på ett annat spår. Tillsammans med den italienska kompositören Daniele Luppi söker han sig till de harmonier och ljudbilder som skapades som soundtrack till spaghettivästernfilmerna. Ennio Morricone är en uttalad förebild. Och visst känns det som ett soundtrack, med lite lösa kanter och en lätt svävande känsla på skivan är det som ett soundtrack utan film.

Norah Jones och Jack White står för sånginsatserna men det är de instrumentala partierna som är bäst. Jones låter som vanligt, vän och undanglidande utan att sätta ordentligt avtryck, och White har helt ärligt
aldrig varit någon speciellt bra sångare. Two Against One med akustisk gitarr som huvudinstrument och med White på sång sticker dock ut som en helt okej rockbagatell.

Men skivan är på intet sätt nyskapande, det har heller inte varit upphovsmännens mening, de har aktivt sökt sig tillbaka till instrument, inspelningsmetoder och tonsättning som den var för 40-50 år sedan. Och visst lyckas de ibland med sina föresatser, i de bästa instrumentala partierna får man den där lugna, avslappnade närmast hypnotiska känslan som Morricone var mästare på. Men de kör inte idén rakt igenom, många låtar känns mest som ordinära poplåtar och alla vet att Danger Mouse är mycket mer spännande än så. Jag hoppas att detta är ett hobbyprojekt i väntan på nåt nytt omvälvande.

Danger Mouse – Encore (från Grey Album)

Danger Mouse & Daniele Luppi – Rome Trailer

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Paraplyerna i Cherbourg som musikal på Stockholms stadsteater

by

Louise Peterhoff. Foto: Carl Thorborg.

För första gången sätts Jacques Demys kultförklarade film Paraplyerna i Cherbourg från 1964 upp på en svensk teaterscen. Den 25 mars var det premiär för den romantiska musikalen på Stockholms stadsteater. 17-åriga Geneviève, som blev Catherine Deneuves genombrottsroll, spelas nu av Louise Petershoff och Sverrir Foucher spelar hennes älskade Guy. Musikalen regisseras av Alexander Mørk-Eidem, som också stod för regin av Stadsteaterns stora publikframgång De tre musketörerna.

Paraplyerna i Cherbourg, som handlar om förälskelsen mellan 17-åriga Geneviève och bilmekanikern Guy, utspelar sig i Stadsteaterns version i en gymnastiksal. Det är genrepet för en amatörteatergrupp som vi bevittnar.

Läs mer om föreställningen i min recension i Teatermagasinet.

Se vidare på Stockholms stadsteaters hemsida.

Lennart Jähkel, Louise Peterhoff, Sverrir Gudnason och David Lenneman. Foto: Carl Thorborg.
Louise Peterhoff och Kajsa Reingardt. Foto: Carl Thorborg.
Sverrir Gudnason och Josefin Ljungman. Foto: Carl Thorborg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Filmkompositören John Barry avliden – John Barry R.I.P.

by

Kompositören John Barry har dött. Barry som skrev många ledmotiv till en rad filmer under sin långa karriär och
vann fem oscars. Barry är mest känd för att ha arrangerat James Bond temat som troligen är världens mest kända
ledmotiv.

Han slog igenom med sitt band John Barry Seven med en rad hittar innan han började med att komponera filmmusik. Det blev slutligen 11 bondfilmer och andra ledmotiv som ”Dansar med vargar”. Han skrev även ledmotiv för flera kända tv-serier som ”Snobbar som Jobbar”.

Med sina medryckande kompositioner förkroppsligade John Barry mycket av ”The British Cool” som blev till den bild vi har om 1960-talets Storbritannien. Han blev 77 år.

Relaterat: Göteborgsposten

Läs även andra bloggares åsikter om , ,