Fyra män på ett kontor ska resa iväg ut i bushen i ett varmt land för att spåna kring en omorganisation på företaget. De fyra männen spelas av Tommy Körberg, Johan Ulveson, Erik Johansson och Johan Rheborg.
Fyra sinseemellan mycket olika män som befinner sig i olika åldrar och olika faser i livet åker iväg för att umgås. Max (Johan Rheborg) som aldrig klarar att behålla en relation när barnen kommer och därför har hur många spruckna relationer som helst med barn att betala underhåll till. Göran (Johan Ulveson) som stannar kvar i ett dött förhållande, Ulf (Erik Johansson): ung, snygg och vackrast, vilket han är väl medveten om är iskall skulle aldrig fastna i något förhållande, om han inte tjänade grymt mycket på det förstås. Ovanpå alltihop: chefen Ture (Tommy Körberg) som är 60 plus och lurig.
Män och deras förhållande till varandra och sina mansroller – det har gjorts både teater och komedier om det förr. ”Riktiga män” är skriven 1999 av den australiske musikern och komikern Glynn Nicholas. När den nu sätts upp på en svensk scen, på svenska, är det första gången den spelas på någon annat än originalspråket, engelska. Den svenska översättningen är gjort av författaren Bengt Ohlsson, som gjort ett genomarbetat arbete med lyhördhet. Pjäsen känns som skriven på svenska.
Föreställningen har en ren och enkel scenografi: i stort sett bara tre sluttande plan som med hjälp av olika ljussättning får olika färger och ett piano till vänster med pianospelare. Istället är det skådespelarna som med mim ger scenen form. Stundtals helt underbart och Johan Ulveson briljerar. Han är en komedispelare av högst klass.
Musik ingår också, även om det inte tar största platsen och Tommy Körberg visar än en gång att han är en av de främsta sångarna i Sverige.
Det var premiär och jag gissar att minst en tredjedel av publiken var kändisar. Jag såg David Batra, Bosse Parnevik, Monica Nielsen, Felix Herngren, Mia Skäringer och Bosse Parnevik, bland många kända ansikten. Publiken tjöt av skratt allt som oftast, applåderade och gav skådespelarna stående ovationer i slutet. Det kan absolut inte bero på att alla dessa kändisar är kompisar och därför applåderar och skrattar. Tvärtom tror jag att kändisarna är en mer svårflirtat grupp, eftersom de själva sysslar med samma jobb: att underhålla på scen.
Riktiga män är riktigt, riktigt rolig och jag bryr mig inte om ifall de fina teaterkritikerna kommer att analysera föreställningen och tycka annorlunda. Jag fick många goda skratt, kände igen mycket från män jag träffat i livet. Föreställningen är välspelad och har som alla bra komedier samtidigt som den är underhållande också ett budskap. Visst kan någon scen kännas överspelad och visst kan det kännas som lite högstadiet att spela överförfriskade medelålders män, men det är ju trots allt så det går till många gånger i livet när män reser bort i jobbet. Livet är ju sådant.
Mer om Riktiga män på Maximteaterns hemsida.
Läs även andra bloggares åsikter om Maximteatern, komedi, Johan Ulveson, Johan Rheborg, Tommy Körberg, Erik Johansson