Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Cullbergbaletten

Cullbergbaletten säsongen 2018/2019: koreografi och musik för 2000-talet

by

Säsongen 2018/2019 fortsätter Cullbergbaletten att bidra till utvecklingen av dans som konstform. Kompaniet följer upp de senaste årens unika inriktning av nära samarbeten mellan koreografer och kompositörer i två nya produktioner för stora scener. I augusti har danskonserten NEAR med koreografi av Eleanor Bauer och musik av Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean premiär på Way Out West i Göteborg i en samproduktion med Luger. I januari presenterar kompaniet det nya verket ON THE CUSP av koreografen Ian Kaler med musik av Planningtorock i en samproduktion med Tanzquartier, Wien, Norrlandsoperan, Umeå och PACT Zollverein, Essen. Premiär på Tanzquartier i Wien i januari och Sverigepremiär på Norrlandsoperan i Umeå senare samma månad.

Ett pressmeddelande berättar:

NEAR
Koreografen Eleanor Bauer och kompositören Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean arbetar för första gången tillsammans och skapar ett nytt koncept, danskonsert, tillsammans. NEAR är en gemensam fantasivärld där de undersöker konceptet tillsammans. De två artisterna delar intresset för poesi vilket utgör en stor del av det unika samarbetet.

Bauer kommer ursprungligen från USA och är doktorand i koreografi vid Stockholms konstnärliga högskola. Musiken till NEAR skapas av Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean i samarbete med ambientmusikern, multi-instrumentalisten och videokonstnären Frederik Valentin. Dansarna i Cullbergbaletten skapar en tillfällig autonom zon där de navigerar bland improviserad praktik och scores och skapar spontana tolkningar av ett musikaliskt och poetiskt strukturerat universum. Bräckliga former och stark magi driver NEAR i ett snyggt och ärligt utforskande av vad som krävs för att vara vaken i världen och i en kropp tillsammans med andra.

– Vi letar alltid efter nya spännande samarbeten, vi tror att mötet mellan Luger, Eleanor Bauer och Cullbergbalettens olika universum kan skapa någonting väldigt unikt och spännande. I fallet Jonatan Leandoer /Yung Lean och Cullbergbaletten har båda en hög relevans inom samtida svensk populärkultur. Det ska bli superkul att se vad som kommer ur detta och vi är så klart väldigt stolta över att premiären sker hos oss, säger Peter Björklund på Luger.

Eleanor Bauer
Eleanor Bauer är artist och koreograf och arbetar i korsningen mellan dans, text och musik. Hennes mångsidiga verk rör sig från talkshows till helaftonsverk, olika i storlek, media, metoder och kategori. Bauer kommer ursprungligen från Santa Fe, New Mexico och studerade vid Idyllwild Arts Academy i Kalifornien. Hon har en BFA i dans från New York University Tisch School of the Arts, avslutade forskningsstudier vid P.A.R.T.S. i Bryssel och är doktorand i koreografi vid Stockholms Konstnärliga Högskola. Hon har producerat egna verk genom GoodMove vzw sedan 2007 och har turnerat internationellt. 2013-2016 var hon residenskoreograf vid Kaaitheater i Bryssel och grundade open source-formatet för utbyte av praktik inom scenkonst, Nobody’s Business 2015, (www.nobodysbusiness.info). Bauer har samarbetat och arbetat som dansare med bl.a. koreograferna Xavier Le Roy, Anne Teresa De Keersmaeker/Rosas, Boris Charmatz, Trisha Brown, Mette Ingvartsen och David Zambrano, med visuella konstnärer som Matthew Barney och Emily Roysdon och med musikerna Ictus Ensemble och The Knife. Bauer har haft ett nära samarbete med musikern och kompositören Chris Peck sedan 2003 och har skapat flera originalverk under åren.

Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean
På kort tid har Jonatan Leandoer Håstad – Yung Lean – gått från undergroundsuccé till att bli en regelrätt stjärna. Tillsammans med Sad Boys har han ritat om kartan för den moderna hiphopen och samtidigt etablerat en stark och hängiven fanskara som passionerat följer varje kreativt steg han tar. Förra hösten skrev Yung Lean nästa kapitel av sin framgångssaga genom att släppa sitt tredje studioalbum Stranger som bland annat belönades med en Grammis för Årets hiphop. Trots sin ringa ålder har Yung Lean varit med längre än de flesta och den senaste tiden har han visat att samtiden tillhör honom. Bland annat har han turnerat för utsålda hus världen över, medverkat på Frank Oceans omåttligt hyllade Blonde och frontat en Calvin Klein-kampanj – detta på mycket kort tid. Därtill har han sedan dess även gett ut musik med diverse olika soloprojektom alla visat nya sidor av hans mångfacetterade konstnärskap. Samarbetet med Eleanor Bauer och Cullbergbaletten är hans första beställningsverk.

NEAR – en danskonsert av Eleanor Bauer och Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean
Medverkande: Cullbergbaletten
Idé och koncept: Eleanor Bauer och Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean
Koreografi: Eleanor Bauer
Musik: Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean i samarbete med Frederik Valentin
Scenografi: Josefin Hinders
Ljusdesign: Jonatan Winbo
Kostymdesign: Pontus Pettersson
Med 12 dansare i Cullbergbaletten
Samproducenter: Luger, Way Out West Festival, Southbank Centre, London
Världspremiär på Way Out West, Göteborg, augusti 2018

ON THE CUSP
Säsongens andra premiär är ett nytt verk av den österrikiske koreografen Ian Kaler. ON THE CUSP är en blandning av praktikbaserat material och synkroniserade rörelser. Verket är ett kombinerat live- och videoverk, en samling porträtt av de enskilda dansarna och av gruppen. Dansarna i Cullbergbaletten har sin egen historia och kompaniet håller ihop dem. Vilka är människorna i gruppen och hur bygger de upp den? Vilka är de privat och hur formar det scenkaraktärerna? Planningtorock skapar elektronisk brassmusik till lekfulla, djupt rörande, modiga och dramatiska dansverk.

Ian Kaler
Ian Kaler, ursprungligen från Österrike, studerade Transmedial Art vid University of Applied Arts i Wien och har en examen från pilotprogrammet inom samtida dans, kontext och koreografi vid Center for Dance vid, Konsthögskolan i Berlin. Sedan 2010 har han utvecklat sin fysiska och kreativa praktik i en rad koreografiska serier tillsammans med olika konstnärer och genom olika (visuella) media. Han arbetar bland annat tillsammans med dansaren och modedesignern Stephane Peeps Moun, Jam Rostron/Planningtorock och trummisen Joy Leah Joseph. Ett speciellt format inom den koreografiska serien o.T. är RAW PRACTICE som presenterades på LABO-festivalen Stockholm i april 2018, arrangerad av Cullbergbaletten. I en strukturerad och improviserad jamsession visar Kaler och Planningtorock sin gemensamma praktik och vidareutvecklar den i en intim dialog som kommunicerar mellan olika medier och språk. I augusti 2017 hade verket LIVFE premiär, det första i en ny serie verk som kombinerar rörelse med (talat) språk, llivemusik och livevideo, inom ramen för ImPulsTanz Wien International Dance Festival. Ian Kaler arbetar även med workshops som forskningsformat bland annat för DOCH, Dans- och Cirkushögskolan i Stockholm, ImPulsTanz Wien International Dance Festival, Tanzquartier Wien och för Escuela Profesional de Danza i Mazatlán och University of Sonora i Mexiko.

ON THE CUSP
Koncept och koreografisk inramning: Ian Kaler
Musikalisk score: Planningtorock
Scenografi: Stephanie Rauch
Ljusdesign och video: Imogen Heath
Kostymdesign och koreografisk input/koreografassistent: Stephane Peeps Moun
Med 14 dansare i Cullbergbaletten
Samproducenter: Tanzquartier Wien, Norrlandsoperan Umeå, PACT Zollverein Essen. Ian Kaler verkar med stöd av Wien Kultur.
Världspremiär 10 januari 2019 Tanzquartier, Wien, Sverigepremiär 30 januari på Norrlandsoperan, Umeå.

Turné säsongen 2018/2019
Figure a Sea av Deborah Hay, musik av Laurie Andersson
Protagonist av Jefta van Dinther, musik av ELIAS och David Kiers
The Mental States of Sweden in Dance av Mattias Andersson
NEAR av Eleanor Bauer, musik av Jonatan Leandoer Håstad/Yung Lean
ON THE CUSP av Ian Kaler, musik av Planningtorock

Cullbergbaletten
Cullbergbaletten är Sveriges ledande repertoarkompani inom samtida dans. Genom sina turnéer över hela världen bidrar kompaniet till den internationella presentationen av samtida dans och koreografi. Cullbergbaletten arbetar med en rad internationella koreografer och konstnärer. För närvarande har kompaniet 16 dansare från nästan lika många länder och flera gästdansare engageras regelbundet i olika projekt. Sedan starten har de unika kvaliteterna hos varje enskild dansare varit Cullbergbalettens kännetecken. Genom att bjuda in koreografer och regissörer som tydligt är rotade i samtiden bidrar Cullbergbaletten till utvecklingen av scenkonst och dans som konstform. Cullbergbalettens verksamhet omfattar olika projekt och produktioner, inklusive workshops, konferenser, seminarier och föreläsningar. Gabriel Smeets är konstnärlig ledare och Stina Dahlström är verksamhetsledare för kompaniet. Cullbergbaletten grundades 1967 av Birgit Cullberg under Riksteaterns huvudmannaskap.


Jonatan Leandoer Håstad Yung Lean


Eleanor Bauer


Jonatan Leandoer Håstad och Eleanor Bauer

Urpremiärer med Cullbergbaletten på Weld

by

weld_cullberg

Cullbergbaletten presenterar fyra solon skapade av den brasilianske koreografen Cristian Duarte, till ny musik på theremin och syntar av kompositören och musikern Tom Monteiro. Verket Against the Current, Glow är skapat som fyra unika soloprojekt för kompaniets dansare Anna Pehrsson, Samuel Draper, Agnieszka Sjökvist Dlugoszewska och Daniel Sjökvist. Urpremiär, med två solon per kväll, på Weld i Stockholm 20-21 november.

Ett pressmeddelande berättar:
Cristian Duarte har varit verksam som dansare och koreograf sedan 1994 och har sin bas i São Paulo, Brasilien. Han tog examen från PARTS i Bryssel under ledning av Anne Teresa De Keersmaker 2002. 2013 var Cristian Duarte knuten till DOCH i Stockholm som en del i hans magisterexamen i koreografi.

weld_againstUtgångspunkten för Against the Current, Glow är idén om en slags resa in i djupet av en dansare sensoriska arkiv. I sitt arbete fokuserar Cristian Duarte på dansarnas träningshistorik och rörelser från tidigare verk som de har medverkat i. Duarte har arbetat med idén om en mashup mellan tidigare och nya verk, mellan vad som hänt och vad som ska hända och hur denna samexistens påverkar dansarnas rörelseval och koreografi.

– För att skapa solot har jag försökt stimulera dansarnas minnen genom att blanda tidigare och nuvarande rörelsemönster och låta en ny känsla komma fram. När sinnet är muskler borde det finnas en möjlighet att göra tankeprocesser mer elastiska för att trotsa det linjära, ungefär på samma sätt som en organism som plötsligt kan simma mot strömmen. Andra livsformer kan glöda i den tidigare så bekanta omgivningen, säger Cristian Duarte om sitt nya verk för Cullbergbaletten.

Weld på Norrtullsgatan 7 i Stockholm är en konstnärsdriven plattform för dans och konst. Organisationens mål är att vara undersökande, kritisk och experimentell. Plattformen verkar främst för att utveckla och stärka konstformen och begreppet dans och arbetar för nationella, internationella utbyten och samarbeten. Verksamheten grundades 2006 av koreografen och dansaren Anna Koch. Det är första gången som Cullbergbaletten presenterar verk på Weld.

Against the Current, Glow
Koreografi Cristian Duarte
Musik Tom Monteiro
Ljusdesign Niklas Jurander
Kostym Marita Tjärnström
Varje solo är cirka 30 minuter.

Urpremiär på Weld i Stockholm, 20-21 november 2015 kl. 19.00, två solon per kväll, total föreställningstid 80 minuter inklusive paus.

Cullbergbaletten har dansat över hela världen och är ett viktigt inslag i den internationella presentationen av svenskt kulturliv. Genom sina turnéer inom landet når Cullbergbaletten också ut nationellt med modern dans. Kompaniet samarbetar med en mängd nationella och internationella koreografer och scenkonstnärer som skapar föreställningar för stora scener såväl som för de mindre. Cullbergbalettens verksamhet omfattar idag också projekt och produktioner för andra platser än de traditionella scenrummen och samverkan med dansutbildningar. Birgit Cullberg grundade Cullbergbaletten 1967 under Riksteaterns huvudmannaskap. Kompaniet har idag 16 dansare från nästan lika många länder. Sedan starten har dansarnas scenpersonligheter och tekniska styrka varit Cullbergbalettens kännetecken. Konstnärlig ledare är Gabriel Smeets. Cullbergbaletten är en del av Riksteatern.

weld_annapehrson

Cullbergbaletten gör dansföreställning till musik av Laurie Anderson

by

laurieanddeborah

Cullbergbaletten fortsätter att utmana publikens upplevelse av dans och genom sina nyfikna och internationella samarbeten ritar kompaniet om danskartan. I den nya föreställningen medverkar 21 dansare i ett konstnärligt kultmöte mellan några av scenkonstens allra största: koreografen Deborah Hay och kompositören Laurie Anderson. Världspremiär för verket Figure a Sea på Dansens Hus i Stockholm 24 september.

Ett pressmeddelande berättar mer:
Amerikanska Deborah Hay (född 1941 i Brooklyn) har uppnått ikonstatus bland koreografer. Rotad i 1960-talets experimentella Judson Dance Theatre i New York har hon samarbetat med Merce Cunningham, John Cage och Robert Rauschenberg. Hay prövar alltid synen på dans och hon var en av de första att använda vardagliga rörelser som en del i arbetet vilket blev en milstople i danshistorien. Deborah Hay räknas till en av de mest radikala och tongivande postmoderna konströrelserna. Hon kom senare att fokusera på soloverk och har skapat verk för artister som bland andra Mikhail Baryshnikov. Koreografen William Forsythe gav Hay en extra skjuts i den internationella karriären efter premiären på den duett hon skapade för sig själv och Baryshnikov år 2000. Hon har under sin långa karriär tilldelats flera stipendier och priser. I den ordinarie samlingen på Moderna Museet i Stockholm finns en film av Merce Cunningham där Deborah Hay medverkar.

– Figure a Sea är som en meditation över seendet. Att se musik, flytande händelser, synkroniseringar, kollektiv och överraskningar. Det är en plats för självreflektion, att se sig själv se, säger Deborah Hay om sitt nya verk för Cullbergbaletten.

Laurie Anderson (född 1947 i Glen Ellyn, Illinois) började sin karriär som skulptör och performanceartist i slutet av 1960-talet. Tidigt i sin karriär var hon verksam som illustratör och konstkritiker. Hon är banbrytande inom den elektroniska musiken och har skrivit både populär- och konstmusik och samarbetat med bland andra William Burroughs, Peter Gabriel och Lou Reed. Sedan 1975 har hon gett ut sju album. Anderson spelar flera instrument, bland hennes främsta är olika varianter av fiol. O Superman från 1981 är en av hennes mest kända sånger som också nådde så högt som till en andraplats på den brittiska topplistan. Laurie Anderson besökte Sverige senast den 14 september 2012 med en konsert på Uppsala Konsert och Kongress.

I Figure a Sea betraktas dansaren och scenen som ett hav av oändliga möjligheter. Koreografin rör sig mellan att vara tekniskt skicklig och minimalistisk i sitt uttryck. Inget händer av en slump. Hay utmanar, utan att förminska, dansarens intelligens, skönhet och snabbhet. Lätthet, exakthet, synlighet, mångtydighet och jämnhet är verkets ledord.

Deborah Hay frågar alltid sina dansare ”What if?”, ”Vad händer om?”. Hur skulle det till exempel vara ifall alla celler i en kropp kan skapa en dialog med allt som de ser. Med andra ord: ”Jag tittar inte på världen. Jag deltar i den.” Inte bara ögonen ser, utan hela kroppen.

Figure a Sea kommer att turnera i Nordamerika 2016 vilket blir Cullbergbalettens första turné i USA och Kanada på flera år.

Figure a Sea
Koreografi Deborah Hay
Kompositör Laurie Anderson
Scenografi och ljusdesign Minna Tiikkainen
Med 21 dansare, Cullbergbalettens 16 dansare tillsammans med fem frilansare från USA, Finland, Italien och Sverige.
Längd 60 minuter

Works med Cullbergbaletten – imponerande, skickligt, inspirerande

by

tones_bones

Works:
11th Floor av Edouard Lock, Tones & Bones av Stina Nyberg
Cullbergsbaletten
Premiär på Dansens Hus, Stockholm 17 oktober 2014

Hur förhåller sig toner och rörelser till varandra? Den svenska koreografen Stina Nyberg har forskat kring detta i sitt nya verk “Tones & Bones”. Sex artister står på scen och spelar på slagverk och några digitala instrument, ljuden som kommer är inte traditionell synkroniserad njutbar musik utan bygger mer på rytm och ljudeffekter. Sakta lämnar en av artisterna sitt musikinstrument och börjar röra sig till ljuden. En efter en lämnar de medverkande dansarna musikavdelningen och rör sig till ljud.
Det är fascinerande och som kroppsrörelser talar det till känslor precis som ljud gör.

I programbladet till föreställningen berättas att “Tones & Bones” är skapat genom ett arbete där de dansat halva dagarna och spelat musik den andra halvan.

Vad gruppen visar upp är inte ett synkroniserat samspel utan ett fritt flöde av fria, individuella kroppar. Att syftet inte är att det ska vara synkroniserat är uppenbart. Alla har på sig olika kläder med olika starka färger. En har en neongul t-shirt, en annan går i lila och någon i grönt. Ingen är likadan som den andra.

I programbladet skriver koreografen Stina Nyberg:
I en gemensam takt rör sig dans och musik genom de värdesystem, illustrationer och relationer de representerar på teatern och i världen. I denna professionella lek med konventioner tillåter vi oss att sjunga till vår egen dans.

Som alltid när det handlar om projekt med Cullbergbaletten är det oerhört skickliga dansare som utför momenten. Det är imponerande och det är starkt, jag liksom dras mot scenen och vill upp där också, vara med och röra mig.

Det är jätteintressant att detta dansverk visas tillsammans med den kanadensiske stjärnkoreografen Edouard Locks “11th Floor” som är ett annat sätt att forska kring musik och rörelse/dans i samspel. Edouard Lock har skapa ett klassiskt passionsdrama inspirerat av 1950-talets jazz och film noir med specialskriven musik av kompositören Gavin Bryars. Fyra musiker spelar live på scenen; piano, bas, saxofon och dragspel.

Här får vi se något helt annat än Stina Nybergs vilda färger. Här är allt stramt, de manliga dansarna är iklädda svart kostym och de kvinnliga åtsittande svart klänning. Musiken är inspirerad och vuxen ur 1950-talets experimentella jazz.

Det är gediget och snyggt framfört med skickliga dansare och stark musik, en berättelse på flera plan om män och kvinnor och deras relationer.

11thfloorPå hemsidan för Dansens hus står det om 11th Floor:
Kostymören Ulrika van Gelder skapar kostymen till 11th Floor som blir ett elegant och sofistikerat kostymdrama med tio av Cullbergbalettens dansare. Kompositören, jazzmusikern och basisten Gavin Bryars har skrivit musik till ett flertal operor, stråkkvartetter, konserter, körer och skapat ett flertal instrumentella verk. Han har samarbetat med flera koreografer och regissörer, vid sidan av Edouard Lock, även Merce Cunningham och Robert Wilson.

Edouard Lock koreograferade redan vid 20 års ålder verk för flera kompanier i hemlandet Kanada. Lock grundade sitt eget kompani La La La Human Steps 1980 i Montréal och kompaniet fick internationella framgångar med storslagna helaftonsverk. Den flerfaldigt prisbelönade Lock fick sitt internationella genombrott 1985 med verket Human Sex och han har vid sidan av verk för andra kompanier också samarbetat med bland andra Louise Lecavalier, David Bowie och Frank Zappa. Han har skapat ett flertal filmer och överfört koreografiska verk till film, bland annat den mycket uppmärksammade och prisade Amelia , 2004. Lock räknas som en av de banbrytande superstjärnorna inom den moderna dansen.

Och jag håller med. Det är elegant och det sofistikerat och det är rent av mästerligt.

När jag sakta strövar hemåt efter att ha sett dessa två verk kan jag konstatera att jag helt hållet med om vad som arrangören själv skriver:
Samlingsprogrammet med titeln WORKS visar Cullbergbalettens bredd och briljans i två sinsemellan helt olika verk.

Foto i texten: Eduoard Lock
Foto överst: Carl Thunborg

Cullbergbaletten och The Strindberg Project – en annorlunda synvinkel på August

by

Cullbergbaletten – The Strindberg Project

Två delar:
August did not have what is commonly considered good taste as far as furniture is concerned
Idé, regi, kostym, scenografi: Tilman O’Donnell
Scenografi, ljusdesign, repetitionsledare: Thomas Zamolo
Ljuddesign: Mårten Ihre
Mask: Anna Olofson
Verket är skapat av Tilman O’Donnell och dansarna Agnieszka Dlugoszewska, Mirko Guido, Hanako Hoshimi-Caines, Gesine Moog, Luis Alberto Rodriguez, Adam Schütt, Daniel Sjökvist och Patricia Vázquez

Translations
Idé, regi, dramaturgi och scenbild: Melanie Mederlind
Koreografi i samarbete med dansarna
Kostym: Ulrika van Gelder
Ljuddesign: Mårten Ihre
Dramaturg: Marc Matthiesen
Dansare: Alexandra Campbell, Johanna Lindh, Åsa Lundvik Gustafson/Fem Rosa Has, Andrea Martini, Shumpei Nemoto, Victoria Roberts, Csongor Szabó och Kristóf Várnagy

Urpremiär 15 mars 2012
Dansens Hus, Stockholm

Koreografen Tilman O’Donnell och dansare ur Cullbergbaletten tolkar Strindberg på ett i allra högsta grad eget sätt. Föreställningen är uppdelat i två akter. Den första är en färgsprakande lustig skildring av det galna i Strindberg. Dansarna klädda i gympakläder i starka färger kryper på alla fyra som hundar och skäller – en bild för manligt revirpinkande kanske? Alla dansarna har skägg klistrat i ansiktet och de rör sig på olika delar av scenen, ofta i förvridna rörelser.

Koreografen Tilman O’Donnell berättar om när han läste Strindbergs brev till sin tredje fru, Harriet Bosse:
Medan jag läste växte känslan av att Strindberg i breven vände sig till någon annan än Harriet. Som om alla hans snabbt skiftande känslor och reflektioner, han påståenden och teorier, hela tiden riktades mot en slags osammanhängande och förvrängd bild som rörde sig runt och tillbaka till – och i slutänden endast angick – honom själv.

Det sammanfattar bra vad första akten sände ut för bild på Strindberg och på vilket sätt Tilman O’Donnell ser på Strindberg. Att jag inte håller med om den bilden, är en annan sak. Dansarna förmedlade skickligt och tydligt de bilder som var tanken. Tror jag.

Allra mest till sin rätt kom dansarna i den andra akten, efter paus, den delen med namnet Translations. Den utgår från att de sista åren av sitt liv övergav Strindberg i stort sett skönlitteraturen och ägnade sig åt att försöka bemästra det kinesiska språket.
– Nu kommer kineserna, det vore kanske på tiden att lära sig deras språk! utropar han i en av sina texter.

Strindberg hade en teori om att det funnits ett ursprungligt språk för människor, som Bibeln om tiden för Babels torn. Kinesiskan kan ha varit detta ursprungsspråk, enligt Strindberg.

Den andra akten skildrar språk och översättning och svårigheter med att kunna säga samma sak med ett annat språk.

Åtta dansare, klädda i svart, får verkligen visa upp sin skicklighet och sin bredd. Det är stilistiska rörelser, ibland på gränsen till mim – och det är också avsnitt med mer traditionell dans och det är sångnummer också.

Andra akten är den ur danshänseende mest imponerande, men så mycket om Strindberg berättar den förstås inte, det är mycket mer betoning på Cullbergbaletten. Men vad gör det? Det var imponerade skickligt och snygg koreografi och det gav en del tankar kring språk och svårigheterna att föra över en dikt från ett språk till ett annat.

Foto: Urban Jörén

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,