• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Filmrecension: Let The Sunshine In – ger mig bara ett stort obehag

11 december, 2017 by Rosemari Södergren

Let The Sunshine In
Betyg 1
Svensk biopremiär 25 december 2017

En film som kunde blivit väldigt bra med underbara franska skådespelerskan Juliette Binoche. Men filmen lämnar mig bara med en massa obehagliga känslor. Den är halvfärdig, känns det som. Men smaken är som bakom, ”Let The Sunshine In” vann SACD Award i Cannes 2017.

Isabelle (Juliette Binoche) är en frånskild konstnär i 50-års åldern, som försöker sålla bland alla självcentrerade män i hopp om att åter finna kärleken. Sålla och sålla, är kanske fel beskrivning. Hon jagar febrilt män och får hon inte hoppa i säng med dem direkt blir hon helt förstörd. Den har beskrivit som: En elegant romantisk komedi av kritikerrosade Claire Denis om vad som är viktigt i livet och om vad man vill ha i en mogen relation. Nja. Innerst inne är det väl det som Isabelle vill. Men hon är ruggigt vilsen. Hon kan aldrig säga vad hon tänker och känner heller.

Vissa scener är fascinerande. När en av de många män hon har relation med vill ta det lite lugnt och inte vill att de hoppar i säng direkt blir hon helt panikslagen och gör allt för att försöka övertala honom att ändå följa med henne in, givetvis för att hon vill ha honom i säng. Om hon inte får en man i säng direkt blir hon alldeles stissing. När en av männen känner sig lite tveksam till deras relation tjatar hon som en igel för att få honom i säng en gång till. De flesta män hon träffar är gifta och är tydliga med att de inte vill skilja sig. Om hon verkligen ville hitta en stadig relation är det obegripligt att hon fortsätter hänga på dessa gifta män.

Den franska skådespelerskan Juliette Binoche, född 9 mars 1964 i Paris, belönades med en Oscar 1997 för Bästa kvinnliga biroll i Den engelske patienten (1996) och var 2001 nominerad till en för Bästa kvinnliga huvudroll i Chocolat (2000). Därutöver har hon vunnit och nominerats till ett stort antal priser. Hon gör en bra roll här. Det är inte hon som sänker filmen. Det är regin som haltar. Vad vill filmen visa? Söker hon verkligen ett seriöst förhållande? Det är inte vad hennes agerande sänder ut. Vad vill hon? Vad vill regissören säga med filmen?

Gérard Depardieu dyker upp i en scen också. Han var länge en av de stora franska skådespelarna men han har tappat sin glans för länge sedan. Jag läste en väldigt sorglig artikel om honom i Göteborgsposten för några år sedan:
Den franske skådespelaren Gérard Depardieu har svårt att stå emot alkohol. Han dricker 14 flaskor vin om dagen. – Jag blir aldrig full, bara lullig, säger han.

Kanska han tagit itu med sitt uppenbara missbruksproblem sedan artikeln spreds. Artikeln förklarar dock en del av vad som gjort att han inte gjort bra roller ifrån sig på senare år. Rollen i denna film gör han dock bra, den är riktigt bra och säger en hel del ”mellan raderna”.

Trots duktiga skådespelare kan jag inte ge filmen något bra betyg. Den spretar för mycket och det är helt omöjligt att känna sympati för Isabelle. Hon beter sig så puckat. Det känns som att det inte finns någon analys bakom hur filmen klippts ihop. Vill hon ha en mogen relation? Knappast. Jo det finns människor som är så vilsna i livet som Isabelle, så vilsna att de slänger pengar på att gå till medier som ska ge dem råd i deras kärleksrelationer. Precis som Isabelle också gör. Det kan vara intressant att skildra men det görs inte på något sätt som får mig att känna något annat är ett djupt obehag för hela röran.

Arkiverad under: Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, fransk film, Recension, Scen

Storslam på EFA för The Square – blev både bästa europeiska film och bästa komedi

10 december, 2017 by Redaktionen

Den svenska regissören Ruben Östlund tog hem storslam på den europeiska filmgalan EFA i Berlin 9 december 2017. The Square vann både som bästa film och bästa komedi och dessutom fick den ett flertal fler priser. Ruben Östlund fick regipriset och Claes Bang fick pris som bästa manliga huvudroll för sin roll i The Square.
The Square belönades med statyetter för Bästa film, Bästa komedi, Bästa regi, Bästa manus, Bästa produktionsdesign samt Bästa manligaskådespelare. Därmed skrevs det filmhistoria. Inte någon gång har en svensk film belönats med Bästa film under trettio år. Ej heller vunnit så många priser som i kväll.

Juryn för EFA, European Film Academy, består av mer än 3.000 filmskapare runt om i Europa.

Här är vinnarna: The 30th European Film Awards: WINNERS
EUROPEAN FILM 2017
THE SQUARE
WRITTEN & DIRECTED BY Ruben Östlund
PRODUCED BY Erik Hemmendorff & Philippe Bober

EUROPEAN COMEDY 2017
THE SQUARE
WRITTEN & DIRECTED BY Ruben Östlund
PRODUCED BY Erik Hemmendorff & Philippe Bober

EUROPEAN DISCOVERY 2017 – Prix FIPRESCI
LADY MACBETH
DIRECTED BY William Oldroyd
WRITTEN BY Alice Birch
PRODUCED BY Fodhla Cronin O’Reilly

EUROPEAN DOCUMENTARY 2017
COMMUNION
WRITTEN & DIRECTED BY Anna Zamecka
PRODUCED BY Anna Wydra, Anna Zamecka, Zuzanna Krol, Izabela Lopuch & Hanka Kastelicová

EUROPEAN ANIMATED FEATURE FILM 2017
LOVING VINCENT
DIRECTED BY Dorota Kobiela & Hugh Welchman
WRITTEN BY Dorota Kobiela, Hugh Welchman & Jacek Dehnel
PRODUCED BY Hugh Welchman, Ivan Mactaggart & Sean Bobbitt
ANIMATION: Dorota Kobiela & Łukasz Mackiewicz

EUROPEAN SHORT FILM 2017
TIMECODE
by Juanjo Giménez

EUROPEAN DIRECTOR 2017
Ruben Östlund for THE SQUARE

EUROPEAN ACTRESS 2017
Alexandra Borbély in ON BODY AND SOUL

EUROPEAN ACTOR 2017
Claes Bang in THE SQUARE

EUROPEAN SCREENWRITER 2017
Ruben Östlund for THE SQUARE

EUROPEAN CINEMATOGRAPHER 2017 – Prix CARLO DI PALMA
Michail Krichman 
for LOVELESS

Erik Hemmendorff, Ruben Östlund, Philippe Bober, Josefin Åsberg, Kalle Boman och
Claes Bang. Foto: Jan Göransson/SFI
EUROPEAN EDITOR 2017
Robin Campillo 
for BPM (BEATS PER MINUTE)

EUROPEAN PRODUCTION DESIGNER 2017
Josefin Åsberg 
for THE SQUARE

EUROPEAN COSTUME DESIGNER 2017
Katarzyna Lewińska 
for SPOOR

EUROPEAN HAIR & MAKE-UP ARTIST 2017
Leendert van Nimwegen 
for BRIMSTONE

EUROPEAN COMPOSER 2017
Evgueni & Sacha Galperine 
for LOVELESS

EUROPEAN SOUND DESIGNER 2017
Oriol Tarragó 
for A MONSTER CALLS 

EUROPEAN FILM ACADEMY LIFETIME ACHIEVEMENT AWARD
Aleksandr Sokurov

EUROPEAN ACHIEVEMENT IN WORLD CINEMA
Julie Delpy 

EUROPEAN CO-PRODUCTION AWARD 2017 – Prix EURIMAGES
Cedomir Kolar

PEOPLE’S CHOICE AWARD 2017 for Best European Film
STEFAN ZWEIG – FAREWELL TO EUROPE (VOR DER MORGENRÖTE)
DIRECTED BY Maria Schrader
WRITTEN BY Maria Schrader & Jan Schomburg
PRODUCED BY Stefan Arndt, Uwe Schott, Pierre-Olivier Bardet, Denis Poncet, Danny Krausz & Kurt Stocker

Arkiverad under: Film, Scen Taggad som: Scen, The Square

Filmrecension: Little Wing – en film som välförtjänst vann Nordiska rådets filmpris

9 december, 2017 by Rosemari Södergren

Little Wing
Betyg 4
Regi Selma Vilhunen
Svensk biopremiär 8 december 2017

En film som skakar om mig, en fom som gör mig både sorgsen och hoppfull, när jag tänker på de barn som liksom filmens huvudperson tolvåriga Varpu måste vara föräldrar åt sina föräldrar. Little Wing vann Nordiska rådets filmpris 2017. Mycket välförtjänt. Den vann priset i stark konkurrens av bland andra den svenska Sameblod.

Regissören och manusförfattaren Selma Vilhunen hyllades nyligen av svenska kritiker för dokumentärfilmen Hobbyhorse revolution som baseras på ett finskt fenomen som på senare tid även nått Sverige. Hobbyhorse revolution handlar om flickor som springer omkring med käpphästar och också tävlar med dessa låtsashästar. I Little Wing har Selma Vilhunen lämnat det dokumentära berättandet för ett drama och den här gången är det flickor som vistas bland riktiga hästar.

Varpu är tolv år och bor med sin mamma som är som ett barn själv och inte klarar av att vara vuxen särskilt bra. Mamman har bara tillfälliga arbeten så den lilla familjens ekonomi är inte så trygg och mamman försöker och misslyckas ständigt att ta körkort. Mamman kan vakna på natten och ha mardrömmar och då krypa in till dottern och be att få sova hos henne. Varpu tvingas på alla möjliga sätt att vara mamma åt sin mamma.

I stallet med ponnyn Svante trivs Varpu, fast hon får stå ut med en del gliringar av de andra mer välbärgade flickorna. Regissören har bra fingertoppskänsla för att skildra denna miljö och det är äkta och regissören navigerar elegant förbi alla förväntade klichéer.

Varpu är en tuff tjej med skinn på näsan och en dag ger hon sig av för att leta reda på sin pappa. Det blir en spännande resa med många oväntade vändningar. Berättelsen är sorglig, förstås. Det är tragiskt att det finns barn som liksom Varpu är så övergivna av vuxenvärlden. Samtidigt är filmen, mitt i det finska vemodet, varm och hoppfull. Det finns så mycket energi och vilja i Varpu, hon är som maskrosor som kan växa sig starka i vilken miljö som helst.

Arkiverad under: Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, Recension, Scen

Titta: Jurassic World: Fallen Kingdom – den första trailern

8 december, 2017 by Redaktionen

Nu har den första trailern för Jurassic World: Fallen Kingdom släppts.

Ett pressmail berättar:
Det är dags att återvända till dinosauriernas värld, med all magi, alla äventyr och den spänning som hör en av filmhistoriens mest populära och framgångsrika filmserier till. I Jurassic World: Fallen Kingdom får vi återse bekanta karaktärer och dinosaurier, men även helt nya dinosauriearter – den ena mer imponerande och skräckinjagande än den andra. Välkommen tillbaka till Jurassic World redan imorgon fredag den 8 december då första trailern släpps!

Om Filmen:
Jurassic World: Fallen Kingdom är uppföljaren till Jurassic World (2015) och blir den femte filmen i Jurassic Park-serien. Filmen utspelar sig flera år efter händelserna i Jurassic World. Ett vulkanutbrott riskerar att döda alla dinosaurier på Isla Nublar och Claire Dearing och Owen Grady återvänder i ett försök att rädda dem.

Filmen regisseras även denna gång av J.A. Bayona och i huvudrollerna ser vi återigen Chris Pratt och Bryce Dallas Howard. I övriga roller ser vi bland andra James Cromwell, Ted Levine, Justice Smith samt BD Wong och Jeff Goldblum.
Producenterna Frank Marshall och Pat Crowley samarbetar återigen med Steven Spielberg och Trevorrow för att leda filmteamet. Belén Atienza ansluter sig som producent.

Jurassic World: Fallen Kingdom har biopremiär 8 juni i hela landet.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Jurassic World, Scen, trailer

Filmrecension: Rodin – betyg 2

1 december, 2017 by Birgitta Komaki

Premiär 1 december
Betyg 2
Regissör Jacques Doillon

En film om skulptören Auguste Rodin som levde 1840 – 1917. Rodins konst var nyskapande och bland hans mest berömda verk är Tänkaren, Kyssen, Helvetets portar och skulpturen av Balzac. Som med allt nytt mötte han motstånd från samhälle och kännare och fick utstå kritik för sitt skapande. Filmen är en berättelse om skapandets villkor och hur konsten upptar hans liv. Filmen handlar också om hans relationer. Han levde med sin livsledsagarinna Rose men hade också en passionerad historia med sin elev Camille Claudel.
Deras förhållande varade över tio år och från att ha varit hans beundrande elev utvecklades även hon till skulptris. Deras förhållande var starkt men Rodin lämnade aldrig Rose.

Camille förblev hela tiden i Rodins skugga och fick aldrig riktigt erkännande för sitt arbete vilket också påverkade relationen. Kanske hennes verk inte var lika bra men också att hon var kvinna i en mansdominerad värld påverkade bedömningen.

Av historien ovan kunde man tro att det skulle vara en spännande film men trots regissörens intentioner att belysa Rodins skapande och liv har det blivit en lång ointressant film. Filmen är Rodin är inspelad i konstnärens hus och ateljé. Det mörka fotot skapar ingen glädje eller intresse. Historien består mest av bilder från ateljén där personerna står och beundrar något verk eller sexscener med älskarinnan. Den franska kända skådespelaren Vincent Lindon porträtterar Rodin och Izîa Higelin gör Camille Claudel.

De kan tyvärr inte göra mycket åt historien som är alltför ytlig och stereotyp. Vi får ingen förklaring hur Rodin tänker eller vad som driver honom i hans konstnärskap. Man förstår Inte heller hur den mustige och skäggige Rodin kan locka någon kvinna. Eller varför den smarta och vackra Camille stannar så länge som elev och älskarinna.

Jag tycker att det är en film vars främsta förtjänst är att man blir påmind om Rodins berömda verk och om de målare och författare som rörde sig i Paris.

Arkiverad under: Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, Filmrecension: Rodin, Konst, Recension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 58
  • Sida 59
  • Sida 60
  • Sida 61
  • Sida 62
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 243
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in