• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Dans

Fredrik Benke Rydman sätter upp ”Nötknäpparen” i höst

5 april, 2016 by Redaktionen

notknapparen

”En usel historia med fantastisk musik”. Tidigare Bounce-dansaren och koreografen bakom den internationella succén Svansjön, Fredrik Benke Rydman, sätter upp ”Nötknäpparen” i höst. I hans händer förvandlas balettklassikern från 1800-talet till en spektakulär scenshow med streetdans och angeläget tema. Ett pressmeddelande berättar:
Tjajkovskijs musik möter nyskrivet av bland andra Danny Saucedo och Anna Ternheim. Premiären äger rum 8 september på Dansens Hus i Stockholm.

fredrikrydman‒ Det som lockar mig med ”Nötknäpparen” är den fantastiska musiken. Storyn är usel, så för att den ska bli något måste den utvecklas. Det ger mig en ingång att berätta om hemlösa barn i dagens Europa men på ett fantasifullt, skrämmande, kul och galet sätt. En modern saga!, berättar Fredrik Benke Rydman.

I september får Stockholmarna se en helt ny version av ”Nötknäpparen”. Den är mest känd som en balett baserad på E T A Hoffmanns skräckromantiska berättelse från 1816 med musik av Pjotr Tjajkovskij. I stället för tåspetsbalett möter publiken bland andra en sibirisk europamästare i breakdance. Originalsagans julfirande hemma hos en välbärgad familj byts i Rydmans version ut till en betydligt ruffigare miljö när handlingen uppgraderas till nutid. Publiken får följa den lilla flickan Clara som har lämnats ensam att bo på en soptipp, medan hennes föräldrar tigger på gatorna i ett rikt främmande land. I förhoppning om att återförenas med sina föräldrar, luras Clara att följa med en organhandlare på jakt efter ett ungt hjärta att sälja till en sjuk man. Nötknäpparen, prinsen, har gått sönder och förlorat sin stjärnglans. Samtidigt berättar en bloggare allt vi vill och inte vill veta om föreställningen. Alla jagar trygghet och ett sammanhang i en saga som är skrämmande lik verkligheten vi lever i.

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dans, Fredrik Benke Rydman, Nötknäpparen

Tre – dansföreställning av Kenneth Kvarnström: Otroligt stark

14 februari, 2016 by Lotta Altner

"TRE" av Kenneth Kvarnström

”Tre”
Koreograf: Kenneth Kvarnström
Kostym: Astrid Olsson och Lee Cotter
Ljus: Maria Ros Palmklint
Musik: bla Raime och Forest Swords
Premiär den 13 februari 2016 på Stadsteatern, Klarascenen

Att dans på något vis inte i sig själv skulle kunna vara bärare av ett budskap utan konkret handling, är naturligtvis en myt som de flesta av oss är medvetna om. Däremot är dansens språk inte alltid lika tydlig, enbart i sig själv om inte ett kraftigt kroppsspråk läggs till rörelsemönstren. Kvällens föreställning gör det de här faktumet väldigt tydligt.

"TRE" av Kenneth KvarnströmTre, är en mycket spännande föreställning som inte flörtar mycket med det tydligt klassiskt teatraliska, men tar igen det tillsammans med det mest dramatiska man kan tänka sig. Hela föreställningen är dock lika mycket ett krigståg i samuraj estetik, som i fascinerande design och kostym.

Treenigheten mellan tre män, som rör sig med liknande uttryck med skilda styrkor, ger en otroligt stark sammanslagning som lager på lager tyg. De blir var och en delar i en större mekanism, så vid olika och skilda tillfällen väljer att bryta sig loss. Det finns en kraftig råstyrka som strävar uppåt, en som plöjer sidledes och en som med lätthet flyger över problemen. Tillsammans ger de möjligheten att växa och tyna tillsammans i växelverkan.

Det är mycket avkopplande för ögonen at se tre människor ta i varandra så sensuellt och lätt, men utan någon form av erotisk laddning. Dansarnas ansiktsuttryck förblir också genom hela föreställningen helt neutrala och det är kropparna som formar rörelserna och bilderna. Utmanande och ovanligt med mänskligt fysiologiska mekanisker utan behov av att meddela ett verbalt budskap.

De tre, möter gång på gång en fyrkantighet i olika färger. Något de medvetet byter av varandra, med att hålla fast vid. Jag upplever att fyrkantigheten bryter ned dem och ingen orkar med att vara kvar för länge i den. Fyrkantigheten består av tejpade mattor i svart och rött. Vid ett tillfälle känns det som en av dansarna ger med sig och gömmer sig under fyrkantigheten. Han orkar helt enkelt inte motstå längre.

Den enda fyrkantighet som upplevs frivilligt bejakande för en av dansarna är den vita hängande fyrkant. I den finner han en dramatisk tillflykt till en ekivok pansarutrustning med insektskänsla. Han förkläder sig i den. Jag upplever att dansen både får näring, skräms och går över i olika former med hjälp av just den utstyrseln.
Mest slås jag av hur vackert det är, samtidigt som det är bedövande otäckt. Det är fantastiskt vackert hur kropparna rör sig exakt så som de bör för att visa klädernas fulla kraft och strukturer. En vackrare catwalk hade inte varit möjlig. Samtidigt är inte rörelserna helt mänskliga utan ger en känsla av djurisk besatthet på insektsnivå. Det sista jag fylls med är känslan av att avståndet mellan att äta eller ätas inte är så långt.

Dansare: Matthew Branham, Erik Nyberg och Paul Pui Wo Lee

Foto: Bent Wanselius

"TRE" av Kenneth Kvarnström

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dans, Scenkonst

Urpremiärer med Cullbergbaletten på Weld

3 november, 2015 by Redaktionen

weld_cullberg

Cullbergbaletten presenterar fyra solon skapade av den brasilianske koreografen Cristian Duarte, till ny musik på theremin och syntar av kompositören och musikern Tom Monteiro. Verket Against the Current, Glow är skapat som fyra unika soloprojekt för kompaniets dansare Anna Pehrsson, Samuel Draper, Agnieszka Sjökvist Dlugoszewska och Daniel Sjökvist. Urpremiär, med två solon per kväll, på Weld i Stockholm 20-21 november.

Ett pressmeddelande berättar:
Cristian Duarte har varit verksam som dansare och koreograf sedan 1994 och har sin bas i São Paulo, Brasilien. Han tog examen från PARTS i Bryssel under ledning av Anne Teresa De Keersmaker 2002. 2013 var Cristian Duarte knuten till DOCH i Stockholm som en del i hans magisterexamen i koreografi.

weld_againstUtgångspunkten för Against the Current, Glow är idén om en slags resa in i djupet av en dansare sensoriska arkiv. I sitt arbete fokuserar Cristian Duarte på dansarnas träningshistorik och rörelser från tidigare verk som de har medverkat i. Duarte har arbetat med idén om en mashup mellan tidigare och nya verk, mellan vad som hänt och vad som ska hända och hur denna samexistens påverkar dansarnas rörelseval och koreografi.

– För att skapa solot har jag försökt stimulera dansarnas minnen genom att blanda tidigare och nuvarande rörelsemönster och låta en ny känsla komma fram. När sinnet är muskler borde det finnas en möjlighet att göra tankeprocesser mer elastiska för att trotsa det linjära, ungefär på samma sätt som en organism som plötsligt kan simma mot strömmen. Andra livsformer kan glöda i den tidigare så bekanta omgivningen, säger Cristian Duarte om sitt nya verk för Cullbergbaletten.

Weld på Norrtullsgatan 7 i Stockholm är en konstnärsdriven plattform för dans och konst. Organisationens mål är att vara undersökande, kritisk och experimentell. Plattformen verkar främst för att utveckla och stärka konstformen och begreppet dans och arbetar för nationella, internationella utbyten och samarbeten. Verksamheten grundades 2006 av koreografen och dansaren Anna Koch. Det är första gången som Cullbergbaletten presenterar verk på Weld.

Against the Current, Glow
Koreografi Cristian Duarte
Musik Tom Monteiro
Ljusdesign Niklas Jurander
Kostym Marita Tjärnström
Varje solo är cirka 30 minuter.

Urpremiär på Weld i Stockholm, 20-21 november 2015 kl. 19.00, två solon per kväll, total föreställningstid 80 minuter inklusive paus.

Cullbergbaletten har dansat över hela världen och är ett viktigt inslag i den internationella presentationen av svenskt kulturliv. Genom sina turnéer inom landet når Cullbergbaletten också ut nationellt med modern dans. Kompaniet samarbetar med en mängd nationella och internationella koreografer och scenkonstnärer som skapar föreställningar för stora scener såväl som för de mindre. Cullbergbalettens verksamhet omfattar idag också projekt och produktioner för andra platser än de traditionella scenrummen och samverkan med dansutbildningar. Birgit Cullberg grundade Cullbergbaletten 1967 under Riksteaterns huvudmannaskap. Kompaniet har idag 16 dansare från nästan lika många länder. Sedan starten har dansarnas scenpersonligheter och tekniska styrka varit Cullbergbalettens kännetecken. Konstnärlig ledare är Gabriel Smeets. Cullbergbaletten är en del av Riksteatern.

weld_annapehrson

Arkiverad under: Scen Taggad som: Cristian Duarte, Cullbergbaletten, Dans, urpremiär, Weld

Out of Reach – dans som fysisk poesi

18 oktober, 2015 by Hans Södergren

outofreach

Out of Reach
Gästspel av Helena Franzén
Koreografi: Helena Franzén
Musik: Jukka Rintamäki
Scenografi: Karin Lind
Kostym: Tove Berglund
Ljus: Markus Granqvist
Kulturhuset stadsteater 15 oktober 2015

Helena Franzén är en av Sveriges främsta koreografer inom modern dans med över 70 verk på 20 år. Hon är en av de mest intressanta svenska koreograferna i nutidsn. Helena Franzén utbildade sig på Balettakademin i Stockholm 1986-89 och i koreografi på Danshögskolans i Stockholm 1995-98. 2007 tilldelades hon ett tioårigt långtidsstipendium av Konstnärsnämnden. År 2011 fick hon Svenska teaterkritikers förenings danspris och 2014 Per Ganneviks stipendium.

I ”Out of Reach” har hon koreograferat en föreställning som undersöker vad det är som definierar oss som människor. Existerar vi endast genom bekräftelse från andra?

Någonstans läste jag någon som skrev att hennes verk andas och utstrålar fysisk poesi. Det är precis de ord jag också vill använda. Hennes dansföreställningar talar till mig ett fysiskt och lyriskt sätt.

När vi kom in i salongen fick vi alla sätta på oss vita pocks och vita skoöverdrag, allt för att höja effekten av föreställningen – och på så sätt kommer vi som publik påtagligt nära det som sker på scen. De fem dansarna är visserligen placerade på scen, men som publik upplever jag starkt deras närhet. Tillsammans med Jukka Rintamäkis musik och ljussättningen av Markus Grnqvist, skapas en stämning av något övernaturligt som ena stunden är skir och genomskinligt skör men snabbt kan ändras till något som känns mörkt och tungt. Dansarna talade med sina kroppars rörelser men det såg ut som om de däremot var helt stela i sina ansikten, som om de hade samma ansiktsuttryck. Det är starkt och bryter hur vi annars uppfattar människor på scen, där ansiktsuttrycken ofta får vara det som styr vad som händer.

”Out of Reach” hade premiär i Kungsbacka den 17 september 2015 och är den sista delen i en trilogi som startade med ”Slipping Through My Fingers” (2012) och ”Before I Change My Mind” (2014)

Medverkande: Katarina Eriksson, Åsa Lundvik Gustafson, Annika Hyvärinen, Philip Berlin, David Norsworthy

Arkiverad under: Recension Taggad som: Dans, Helena Franzén, Kulturhuset stadsteater, Scenkonst

Dansföreställningen Tape: jag gick därifrån med ett leende på läpparna och harmoni i själen

11 september, 2015 by Lotta Altner

tape_dans

Tape
Koreografi Kenneth Kvarnström
Kostym Astrid Olsson
Scenografi och ljus Jens Sethzman
Premiär torsdag 10 september kl 19.30 i hörsalen, Kulturhuset i Stockholm

Det är alltid spännande, tycker jag när man låter dans få vara den drivande kraften i en berättelse. I den här föreställningen fick rörelsens kroppsspråk och musiken var det avgörande. Få ord sas emellan och sånger sjöngs, allt för att ändra energimönstret en kort stund, eller ge en annorlunda punschline, som enbart ord kanske kan göra enklare.

Kanske är det föreställningens indelningar som gör att svart tejp rycks fram och markerar rutor på scengolvet. Kanske är det inramningen som gör att deras kroppsspråk inte tar sig friheter utanför musikens riktlinjer. Fast det skulle också kunna vara så att musiken behöver trygga grunder att stå på. I vilket fall är det väldigt skönt för ögat när man nås av svart, vit, rutor och väldigt tydlig fyrkantigheter på scen.
Kroppsspråket i föreställningen är dock väldigt mjukt, harmoniskt och man luras att tro att det är mer än enkelt. Vilket man ju förstår med förnuftet, att det under inga omständigheter är. Dansarna är väldigt samspelata och homogena i dansen, trots att de utstrålar individualitet och egna villkor. Jag ser rörelser och positioner, som inte påminner om något jag sett förut. Ofta är det en rolig knorr på slutet av ett dansmönster, som gör att jag ler. Det är också yoga för mina ögon och mycket vilsamt, och utan att jag tänker på det går jag automatiskt in i djupare och lugnare andning.
Det tar en stund in i föreställningen där man vågar släppa det faktum att föreställningen saknar en självklar röd tråd. Man förstår inte dess början, mitt eller slut. Dock är det självklart att när slutorden levererats på franska, då är vi tillbaka till där vi började. Så på något sätt har vi rört oss framåt i en kvadrat.

Jag kände en väldigt stor befrielse av att det inte fanns några fasta könsroller i dansen. Precis som på ens första disco när man var 7 år, så dansade verkligen alla med alla. Trots det kändes det inte som att dansarna begränsades på något sätt. Snarare fick de välja roller som de kände för och ville ha. Koreografen hade sannerligen utnyttjas allas kapaciteter.

Barockmusiken i föreställningen spelas av en enda musiker. Hans insats är fantastisk och man har svårt att förstå hur han kan hålla sin energi så intakt.
Det var inte en lätt föreställning att förstå, men varför måste vi alltid förstå all njutning som ges. För mig var det ganska enkelt att bara slappna av och njuta. Jag upplevde att vi var många som gick ut från kvällens framträdande med ett leende på läpparna och harmoni i själen. Ingen ville förstöra det med att försöka förstå varför.

Dansare
Sophie Augot, Pär Andersson, Robert Malmborg, Cecilia Olsen, Matthew Branham, Erik Nyberg

Musiker
Jonas Nordberg

Foto: Matilda Rahm

Arkiverad under: Recension, Scen Taggad som: Dans, Danskritik, Scenkonst, Tape

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 22
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in