Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

Finlands kulturminister till Riksteaterns gatukonstkonvent Art of The Streets

by

 

Stockholms stad tillåter inte Riksteatern att annonsera för gatukonstfestivalen Art of The Streets. Däremot kommer Finlands kulturminister Paavo Arhinmäki till Riksteaterns gatukonstkonvent Art of The Streets. Paavo Arhinmäki ska delta i den debatt om gatukonst.

Ett pressmeddelande berättar:

Finlands nytillträdde kulturminister Paavo Arhinmäki har tackat ja till att medverka i en debatt om Stockholms klotterpolicy på Riksteaterns internationella gatukonstkonvent Art of The Streets. Med sig har han erfarenheter från Helsingfors, som under tio år hade nolltolerans mot all form av gatukonst, en hållning som stadens politiker sedan valde att slopa 2008. Det publika gatukonstevenemanget Art of the Streets äger rum på Södra Teatern i Stockholm 13-14 augusti.

– Vi på Riksteatern är jätteglada för beskedet att Paavo Arhinmäki har tackat ja till vår inbjudan. Politiker och nolltoleransförespråkare i Stockholm talar gärna om situationen i våra grannländer när de försöker försvara stadens odemokratiska klotterpolicy, därför är det oerhört kul att Finlands kulturminister kommer för att berätta om erfarenheterna från Helsingfors. Det ska bli intressant att höra Arhinmäki själv berätta om de faktiska finska erfarenheterna, säger Ceylan Holago, producent och projektledare för Art of The Streets.

Paavo Arhinmäki utsågs tidigare i somras till Finlands nya kultur- och idrottsminister i Jyrki Katainens koalitionsregering. Arhinmäki kommer från Vänsterförbundet har suttit i riksdagen sedan 2007. Han är född 1976 i Helsingfors och har bott i Sverige en tid.

Debatt: Klotterpolicyn – ett hot mot yttrandefriheten?
Som sista huvudstad i Europa håller Stockholm fast vi en nolltolerans mot gatukonst och graffiti. Detta har lett till en klotterpolicy som förbjuder alla kommunala verksamheter att ha graffitimotiv i utställningar, på beställningskonst eller att på något sätt inkludera graffitins estetik i sin verksamhet. Klotterpolicyn är så sträng att anställda, tjänstemän och politiker inte fritt får diskutera graffiti i sammanhang som inte klart fördömer konstriktningen. Klotterpolicyn har ansetts vara den första konstcensuren i Sverige på många år.
Medverkande: Bland andra Christoffer Järkeborn (m) ledamot i kommunfullmäktige i Stockholm, Tomas Rudin (s) oppositionsborgarråd i Stockholm, Finlands kulturminister Paavo Arhinmäki
Moderator: Ülkü Holago
Dag: lördag 13 augusti
Tid: kl 18-20
Plats: Södra Teatern, Stockholm

Art of the Streets 2011
Den 13-14 augusti arrangerar Riksteatern för andra året i rad det internationella gatukonstkonventet Art of the Streets. Under två dagar ges publiken en unik möjlighet att möta och inspireras av några av världens mest intressanta konstnärer inom graffiti och gatukonst. Klara konstnärer är: Mad C (Tyskland), känd för sina enorma muralmålningar, världsstjärnan Ikaroz (Sverige) och ständigt högaktuella Carolina Falkholt/Blue från Göteborg. Det blir också visning av graffitifilmen ”Wholetrain” som prisats vid Berlins internationella filmfestival, filmens regissör Florian Gaag besöker konventet. Den stora nyheten för i år är Art of the Streets on tour. I september tar Riksteatern delar av det uppmärksammade gatukonstkonventet på turné.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Konsten som försvinner – eller ska vårdpersonal bli konst-registratorer?

by

Konst är bra för människan. Så visst är det bra att det finns konst på allmänna inrättningar och hos myndigheter och på sjukhus.
Men ett problem är att en del av konsten försvinner. Stockholms läns landsting äger minst 72.000 konstverk, uppger Dagens Nyheter. Men en hel del av konsten försvinner. En del läggs in i förråd och försvinner så småningom därifrån, andra flyttar till andra arbetsplatser när den som haft ett konstverk på sitt rum byter arbetsplats. Han eller hon har kanske blivit så van vid konstverket och vill ha det med sig på nya kontoret.

DN berättar också:
Av de 31.000 posterna i Stockholms stads konstregister är det bara 21.000 verk som hänger i skolor, äldreboenden och olika förvaltningar. 5?000 står i magasin för att renoveras och 5.000 är borta.

Vad kan göras? Bättre register med nya, fräscha databaser är väl en väg att gå.

Men det får inte innebära att vårdpersonal får ännu fler arbetsuppgifter.

–?Kan vårdavdelningarna inventera mediciner måste de väl kunna räkna sina konstverk, säger Gizela Sladic (S), vice ordförande i kulturnämnden, till DN.

Det tycker jag dock är ett rätt ogenomtänkt yttrande. Vårdpersonalen har hög arbetsbelastning redan och deras uppgifter ska trots allt vara att ta hand om och hjälpa sjuka och skadade människor och deras anhöriga. Att dessutom ansvara för och ta hand om konstverk tycker jag absolut inte ska ingå i deras arbetsuppgifter.
Vårdpersonalen är utbildad i att ta hand om människor och vårda dem, göra dem friska eller lindra deras plågor.
Att registrera och räkna konstverk bör åligga andra yrkesgrupper.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kulturdepartementets stöd till digitalisering kan ta död på 200 biografer

by

Kritiker menar att Kulturdepartementets förslag till digitaliseringsstöd till biografer kan innebära slutet för kring 200 biografer, skriver Kulturnyheterna:
Det är bara biografer med minst 50 visningar om året som ska ha rätt till stödet enligt förslaget, rapporterar Sveriges Radio Kulturnytt. Många mindre biografer runt om i landet skulle därför gå miste om stödet.

Gunno Sandahl, kulturchef på Folkets hus och parker, säger till Kulturnytt:
– Risken med det här förslaget är att över 200 biografer kommer att läggas ner.

Kulturdepartementet ställer som krav att en biograf ska ha minst 50 visningar per år för att en biograf ska få del av digitaliseringsstödet.

Kulturdepartementet har avsatt 60 miljoner kronor för att stödja biografer till att gå över till digitala visningar.

Erik Kristow, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet, säger till Kulturnytt att departementet måste göra en prioritering så att biografer med bäst potential får pengar.

50 visningar per år betyder en filmvisning i veckan. Det är i och för sig inte så mycket. Jag förstår att stödet trots allt ska gå till biografer som är aktiva. Å andra sidan är det tråkigt om små biografer på mindre orter inte har möjlighet att hänga på.

Gunno Sandahl från Folkets hus och parker jobbar för att biograferna inom deras organisation ska kunna genomföra digitalisering och bjuder bland annat in till gemensam upphandling:
Nu är det dags att skaffa digital visningsutrustning. I höst börjar SFI att fördela de 60 miljoner som regeringen anslagit till mindre orters biografer. Men för att pressa priserna på utrustningen så kan vi genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomföra en gemensam upphandling.

Också ett bra initiativ.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Vad har Aftonbladet emot satsningen på en festival i Hultsfred?

by


Frågan är rimlig att ställa: Vad har Aftonbladet emot Hultsfredsfestivalen? Och vad menar Aftonbladet att det är för fel att försöka anstränga sig för att göra den bra?

Arrangörerna av festivalen i Hultsfred ska, enligt Aftonbladet, bjuda invånare i Hultsfred på fri entré till festivalen på lördagskvällen.

Esbjörn Sandin och Christoffer Röstlund på Aftonbladet skriver:

Hultsfredsfestivalen griper efter halmstrån för att överleva.
Publiken – och vädret – sviker.
I dag ger arrangören kommunens invånare gratisinträde i ett desperat försök att höja besökssiffran.

Först och främst undrar jag vad det är för fel med att fylla på med publik, vilket kan höja stämningen och ge fler en positiv känsla av festivalen. Är det något fel att försöka få festivalen att lyckas tre år framåt?
Tycker herrarna på Aftonbladet att det är bättre att festivalarrangörerna sitter med armarna i kors och inte anstränger sig?

Vad är det för fel att göra något som gynnar traktens invånare, som gör dem positiva till festivalen?

Festivalarrangören har angett att festivalen sålt 10.000 biljetter. Det ger troligen inte någon vinst men är ett par steg framåt i förhållande till förra året när Hultsfredsfestivalen ställde in, på grund av för få sålda biljetter.

Det är mycket hård konkurrens kring festivaler. I de forna öststaterna arrangeras flera stora musikfestivaler. En rapport nyligen, som presenterades på Almedalen, visar att festivaler i hög grad gynnar regional utveckling. Att arrangera festivaler kan vara en bra affär, både för den som driver festivalen och för bygden runt om. Men alla kommer inte att lyckas. Självklart måste det ses som bra att ledningen för Hultsfredsfestivalen kämpar och försöker lyckas.

Visst, medier bör vara granskande och ifrågasätta. Men Aftonbladet tycks ha en medveten kampanj mot Hultsfred. Deras skribenter ifrågasätter publiksiffran och påpekar att det varit rätt folktomt ibland. Ja, det stämmer. När Oskar Linnros spelade inomhus var det inte så många kvar utomhus. Det var fortfarande eftermiddag och jag har varit på Hultsfred år när festivalen haft tre gånger så många besökare och spelningarna tidigare på dagarna har varit rätt folktomma då också.

När Johnossi spelade på fredagskvällen var det mycket folk. Såg Aftonbladets reportrar inte det då?

Visst, 10.000 sålda biljetter är inte någon stor succé. Men det är bättre än förra året och det är kul att festivalen ska få tre år på sig för att bli ekonomiskt lyckad.

Om det lyckas, vi får se. Men att bjuda in ortens invånare är definitivt inte någon dum idé.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Tiggare och poliser i Hultsfred – uppdrag för granskande journalister

by

Jag har länge undrat hur dessa tiggare lever, de som dyker upp på allt fler ställen i Sverige. Det är hemskt att se när de sitter på knän, håller händerna utsträckta och följer förbipasserande med en bedjande blick.
Andra varianter är att det står en man eller kvinna vid någon tunnelbanestation eller på något torg och spelar rätt dålig dragspelsmusik. Den variant som kom tidigast var väl de tiggare som har en inplastad lapp de lägger på säten på pendeltåg och tunnelbanetåg där det står något om att de har barn som fått cancer eller att de har en hungrande mamma som måste opereras. Det är så otroligt att en människa som är så fattig ska ha råd att göra dessa inplastade lappar.

Hur lever dessa människor? Bor de i husvagnar någonstans, är de inkvarterade hundra personer i en lägenhet? Var kommer de ifrån? Hur lever de? Är de här frivilligt?

Hultsfredsfestivalen svämmar över av dessa tiggare. Några av dem samlar burkar, de syns där de drar på stora plastsäckar fyllda av burkar. De håller förstås inte till inne i festivalområdet, det hade ju krävt att de köpt en festivalband. Men det vimlar av dem utanför området, vid entréerna.

Jag köpte en dricka i ett försäljningsställe utanför entrén vid Saharagaten. Den kostade 15 kronor. Jag betalade med en tjuga och fick en femkrona tillbaka. Några meter från där jag köpt drickan satt en gammal kvinna på knä och tiggde. Hon tittade så bedjande på mig och sade: ”Mat? Snälla, jag behöver mat?”.
Jag lade femkronan i hennes utsträcka händer.

När jag gått hundra meter fram kom en hord av tiggare runt om mig. Jag hade inte sett dem, men de hade sett att jag var redo att skänka något.
Jag frågade om jag fick skriva om dem och ta bild på dem, men när jag plockade fram kameran då sprang de sin väg. Jag har märkt det flera gånger, att dessa tiggare absolut inte vill bli fotograferade.

Det här är ett uppdrag åt granskade journalister. Ta reda på vad det är för liv de här människorna lever. Jag anar det värsta. Det känns så hemskt att se dem. Ingen människor borde behöva tigga i västvärlden. Något är fel.

—-
För övrigt tycker jag det är helt fel att Svenska myndigheter bestämt att kulturarrangörer ska betala för polisernas arbete. SVT berättar:

Malmö kommun kan behöva betala polisnotan för gratisarrangemanget Malmöfestivalen. Polisen i Skåne väntar på en dom från Kammarrätten i Göteborg som kan visa att även kommunala arrangemang ska kunna ses som vinstdrivande.

Förutom att det är idiotiskt att motarbeta kulturarrangemang på det här sättet och ännu mer idiotiskt när det inte är stora företag som känner massor av pengar på festivalerna är det fel att festivaler drabbas olika.
Det är stora skillnader på hur mycket landets festivaler tvingas betala för polisens insats. Hultsfredsfestivalen är en av de festivaler som betalar allra mest – 410.000 kronor. (Källa SVT).

Där två uppdrag för journalister på medier med resurser:
ta reda på hur dessa tiggare lever och skapa debatt kring kulturpolitiken: ska samhället motarbeta kulturen genom att skicka dyra notor för polisens arbete?

Fler tankar om Hultsfred hos Peter Högberg och Martin Moberg.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,