Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

digitalisering

Kulturarbete är okvalificerat och långtidssjuka simulerar

by

Regeringen lyckas knipa kulturarvsfrågan från SD:s checklista samt fånga tidsandan i ett enda arbetsmarknadspolitiskt förslag: Kulturarbete är okvalificerat och långtidssjuka simulerar. Det är bra med tydlighet.
Skrivet med ironi av Gunilla Brodej på Expressen.

Kunde inte ha uttryckt det bättre själv.
Det är de två stora invändningarna mot den moderatledda regeringens utspel nyligen om att långtidsjuka skulle ta hand om digitaliseringen av kulturarvet.

Att kulturarvet digitaliseras är viktigt. Att långtidssjuka kan få en möjlighet att komma ut i arbetslivet är bra, om det sker med respekt för dem och med hänsyn till individens sjukdom.

Men att lösa dessa två saker genom att långtidssjuka tar hand om digitaliseringen är inte att slå två flugor i en smäll. Tyvärr visar förslaget hur tydligt som helst vilken inställning den moderatledda regeringen har till kulturarbete. Det är något som inte behövs någon utbildning för. Att kunna göra digitaliseringen på ett genomtänkt och noggrant sätt borde kräva någon erfarenhet av såväl digitalisering som kulturområdet som ska arkiveras och göras tillgängligt.
Att göra något tillgänglig kräver kunskap om kommunikation och information med mera.

Det är skrämmande vilket förakt högerregering avslöjar gentemot kulturarbete.

Dessutom visar förslaget om igen att den moderatledda regeringen tror att människor som blir långvarigt sjuka är det på jävelskap eller för att de inte vill jobba.

Lars Linder på DN har också formulerat liknande tankar:
Den eftersatta kulturarvsvärlden är värd ett bättre öde än att användas som reservutgång när arbetslöshetsstatistiken behöver hyfsas.

Relaterat: Martin Moberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Om igen visar det sig att moderatregeringen tror att de sjukskrivna inte är sjuka

by

Moderatregeringen vill att sjukskrivna ska digitalisera svenska kulturarvet.
Det finns ett stort behov av att digitalisera det svenska kulturarvet. Fackförbundet DIK har länge påpekat detta:

Satsa minst 200 miljoner kronor per år på digitalisering av kulturarvet och lösgör den kreativa och kunskapsalstrande kraft som ligger gömd på museernas, bibliotekens och arkivens magasinshyllor. Det kravet framför idag DIK:s förbundsordförande Karin Linder till IT-minister Anna-Karin Hatt.

Nu kommer den moderatledda regeringen med det hårresande förslaget att låta svårt sjuka jobba med detta.

Förmodligen till mycket låt ersättning.

Det som slår mig först och främst är att det här så tydligt visar att högerregeringen inte förstår att människor som är sjuka är: SJUKA.
Högerregeringen tror att den som inte är frisk är sjuk av lathet eller på jävelskap. liksom.

Det andra som slår mig: varför inte ge alla arbetslösa chansen att få jobb?
25 procent av de unga är arbetslösa och massor andra människor i olika åldrar är arbetslösa. Ge dem chansen att gå jobb.

Oj, hoppsan då kan de inte göra det till slavlöner, förstås. Var det där skon klämde?
Vill den moderatledda regeringen införa ytterligare ett slavprojekt i stil med fas 3. där människor får jobba gratis?

Ur Aftonbladet:

Människor med nedsatt arbetsförmåga får arbeta med att rusta upp det svenska kulturarvet, föreslår regeringen i höstens budgetproposition.
Satsningen omfattar digitalisering, inventering och vård av kulturarvet och Riksantikvarieämbetet får ansvaret för detta.
800 miljoner kronor ska ge utförsäkrade arbete inom kultursektorn.

Det är bra att regeringen vill digitalisera kulturarvet. Det behöver göras. Men inte genom att utnyttja människor som är sjuka och låta dem göra det till slavlöner.
Skapa riktiga jobb och ge arbetslösa chansen att få jobb inom kultursektorn.

Fast handlar regeringens förslag om att de som arbetar med digitaliseringen ska få avtalsenliga löner kommer ju allt i en annan dager. Det är sant. Då blir det en möjlig för en den sjukskrivna, exempelvis sådana som är sjukskrivna för att de sitter i rullstol. Vissa grupper skulle kunna utföra visst jobb. Men då borde det här erbjudas arbetslösa också.

Martin Moberg har också bloggat om detta:
Jag delar helt och hållet Kulturbloggens inställning till det som nu den moderatstyrda minoritetsregeringen företar sig, ja det är förstås bra att man nu tar tag i frågan om digitalisering av vårt rika kulturarv men varför inte låta detta bli till riktiga och juste jobb med avtalsenliga löner så att exempelvis de många unga arbetslösa kan få ett första jobb?

Relaterat: Svenska Dagbladet

utförsäkrade, högerregeringen, moderaterna, digitalisering, kulturarvet, DIK

Kulturdepartementets stöd till digitalisering kan ta död på 200 biografer

by

Kritiker menar att Kulturdepartementets förslag till digitaliseringsstöd till biografer kan innebära slutet för kring 200 biografer, skriver Kulturnyheterna:
Det är bara biografer med minst 50 visningar om året som ska ha rätt till stödet enligt förslaget, rapporterar Sveriges Radio Kulturnytt. Många mindre biografer runt om i landet skulle därför gå miste om stödet.

Gunno Sandahl, kulturchef på Folkets hus och parker, säger till Kulturnytt:
– Risken med det här förslaget är att över 200 biografer kommer att läggas ner.

Kulturdepartementet ställer som krav att en biograf ska ha minst 50 visningar per år för att en biograf ska få del av digitaliseringsstödet.

Kulturdepartementet har avsatt 60 miljoner kronor för att stödja biografer till att gå över till digitala visningar.

Erik Kristow, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet, säger till Kulturnytt att departementet måste göra en prioritering så att biografer med bäst potential får pengar.

50 visningar per år betyder en filmvisning i veckan. Det är i och för sig inte så mycket. Jag förstår att stödet trots allt ska gå till biografer som är aktiva. Å andra sidan är det tråkigt om små biografer på mindre orter inte har möjlighet att hänga på.

Gunno Sandahl från Folkets hus och parker jobbar för att biograferna inom deras organisation ska kunna genomföra digitalisering och bjuder bland annat in till gemensam upphandling:
Nu är det dags att skaffa digital visningsutrustning. I höst börjar SFI att fördela de 60 miljoner som regeringen anslagit till mindre orters biografer. Men för att pressa priserna på utrustningen så kan vi genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomföra en gemensam upphandling.

Också ett bra initiativ.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Digitaliseringen av landets biografer snabbas på med 60 miljoner kronor

by

Regeringen satsar 60 miljoner kronor under fyra år för att kunna snabba på digitaliseringen av landets biografer skriver näringsminister Maud Olofsson och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i ett pressmeddelande:

Inom några få år kommer större delen av filmdistributionen gått från att ha varit analog till att vara digital. Samtidigt är det i dagsläget bara omkring 20 procent av alla biografer som klarar det nya sändningsformatet. Omställningen för biograferna är mycket kostsam och det har varit en överhängande risk att små biografer, främst på mindre orter, skulle slås ut då de inte kan visa digitalt format.

Regeringen har sedan tidigare pekat ut digitalisering av biografer som en viktig insats för att kunna upprätthålla ett rikt kulturliv i hela landet. Takten för digitaliseringen har dock gått snabbare än beräknat och vi står inför faktum att en majoritet av biograferna inte kommer kunna visa nya filmer om inte en omställning kan påbörjas snarast.

Vi har därför beslutat att tidigarelägga en stor satsning som handlar om att ge stöd till biografer för omställning till digitalt format. Regeringens satsning omfattar totalt 60 miljoner kronor som fördelas under fyra år. Genom beslutet kommer stödet till digitalisering av biografer kunna inledas redan i år. Svenska Filminstitutet, SFI, får i uppdrag att utforma och administrera satsningen på digitalisering av biografer. Biografer i hela landet kommer att kunna ansöka om medfinansiering till digitaliseringsprojekt.

En naturlig följdfråga är naturligtvis varför denna omställning från analogt till digitalt över huvud taget måste göras?

Större utbud, kortare väntetid på nya filmer och ökad tillgänglighet för personer med behov av textad eller syntolkad film är tre starka fördelar.

Genom den digitala tekniken kan biografer över hela landet erbjuda aktuella filmer och ett mer varierat utbud än tidigare. Dessutom får biograferna möjlighet att visa evenemang som exempelvis opera-, musik- och teaterföreställningar. Det kan handla om direktutsändningar från Metropolitan i New York, Dramaten, Kungliga Operan och Stockholms Konserthus. Den digitala visningstekniken ger också möjlighet att visa stora idrottsevenemang och dataspelstävlingar.

Samtidigt ges nya möjligheter till ökad tillgänglighet av film för döva, hörselskadade och synskadade. Exempelvis kan teknik med i förväg inspelade syntolkningsljudspår utvecklas, vilket ökar tillgängligheten för syn- och hörselskadade redan från premiärdatum. Samtliga digitala filmkopior kan innehålla både en otextad version, en svensktextad version och ett syntolkat ljudspår.

Dessutom är digitala filmkopior, i jämförelse med analoga, är billigare att både framställa och distribuera, vilket gör att aktuell film kan få snabbare spridning till mindre orter.

Det är mycket glädjande att vi nu kan ge besked om att satsningen kan komma igång redan i år så att publiken i hela landet kan få tillgång till ett varierat filmutbud och ett rikare kulturutbud.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Upphovsrätten i den digitala tiden

by

Svenska Dagbladet tar upp Google Book Search och hur det påverkar upphovsrätten. En intressant text även om den är väl mastig. Värd besväret ändå.googleböcker

Google har tagit på sig att skanna in all världens böcker och har lyckats trampa hela förlagsvärlden på tårna. Stämningarna har haglat.

Nu har det förlikningsavtal som varit på gång stoppats och ryktena  är att parterna (Google och USAs förlagsindustri och författarorganisationer) har börjat på ett nytt avtal.

Google är stort nog att testa gränserna och . Dessutom finns det en verklig  möjlighet att tjäna pengar. Även på böcker som inte längre är lönsamma. Med digitala böcker spelar upplagan ingen roll.

Det kommer inte att dröja länge innan vi får en ny upphovsrätt. En som är anpassad till den nya tekniken. Det vi ser nu är mest positionering och fäktning enligt amerikansk sed. Utvecklingen går inte att stoppa, nu handlar det om  kontroll.

Själv tycker jag inte att det vore konstigt om samhället hävdade sitt intresse av att göra böcker allmänt tillgängliga. Vi har ju allmänna bibliotek och rätt fokuserade har samhället stora resurser att sätta bakom en allmän digitaliseringskampanj.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , ,