Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Fleet Foxes – Helplessness Blues, en skiva som värmer

by

Artist: Fleet Foxes
Titel: Helplessness Blues
Betyg: 4
Utgivningsdatum: 3 maj 2011

Fleet Foxes har släppt ett av de album jag är säker på att jag kommer att ha med när jag vid årsskiftet plockar ut årets tio bäst album. Albumet ”Helplessness Blues” sprudlar av indiepopglädje.

Med risk att få alla fans av Fleet Foxes på mig har jag alltid räknat dem som intressanta, men i kölvattnet på Vampire Weekend och Flaming Lips, som också står för samma slags musikglädje och utforskande av rytm.

Men med albumet ”Helplessness Blues” är Fleet Foxes minst jämbördigt med de övriga, för mig.

Musiktidningen Pitchfork gav albumet betyg 8,8 av 10 möjliga och skriver:

Helplessness Blues’ analytical and inquisitive nature never tips into self-indulgence. Amidst the chaos, the record showcases the band’s expanded range and successful risk-taking, while retaining what so many people fell in love with about the group in the first place. And once again, a strong sense of empathy is at the heart of what makes Fleet Foxes special. Much has been made of American indie’s recent obsession with nostalgic escapism, but Robin Pecknold doesn’t retreat. He confronts uncertainty while feeling out his own place in the world, which is something a lot of us can relate to.

Fleet Foxes har med Helplessness Blues gått lite djupare in i känslolivet, det är en något mörkare och vemodigare platta och inte lika gladlynt som deras debutalbum 2008, med samma namn som bandet självt. Det har deras musik vunnit på, de har fördjupat vad de förmedlar med musiken.

Svenska Dagbladets recensent som gav betyg 4 av 6 beskriver nog samma sak med rubriken: Mer världsvant, mindre eufori

Dagens skiva gav betyg 8 av 10.
Betyg 4 i Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Pink Floyd släpper tidigare outgivet material och gör om sin katalog

by

Fans av Pink Floyd har en hel del intressant att se fram emot. Ett pressmeddelande berättar att kultbandet tillkännager en omfattande releaseplan, som kommer att lanseras den 26 september 2011. Bland releaserna ingår CD, DVD, Blu-ray, SACD, ett flertal digitala format, iPhone-appar och en ny ’Best Of’ i enkel-CD-format.

Pressmeddelandet berättar bland annat:
Releaserna går under den gemensamma bannern Why Pink Floyd…?, och har designats för att tillfredsställa alla typer av fans. Här finns musik för förstagångslyssnare såväl som deluxeboxar för de allra mest dedikerade, som kan fördjupa sig i multi-discutgåvor med alternativa tagningar, ej tidigare releasade låtar, restaurerade konsertfilmer och en liveinspelning av den legendariska The Dark Side Of The Moon konserten från Wembley 1974.

Flera utgåvor har skapats speciellt för det kommande återutgivningsprogrammet: remastringar av samtliga studioalbum, boxar med CD, DVD, Blu-ray och memorabilia, och tre Special Editions – ett klassiskt Pink Floydalbum utökat med en bonusskiva med relaterat innehåll från respektive album för att fördjupa lyssningsupplevelsen.

De första releaserna den 26 september 2011 är:

Utökade versioner av Pink Floyds mästerverk The Dark Side Of The Moon i en 6-disc Deluxe Box och en 2-disc Special Edition, liksom en exklusiv samlarutgåva av albumet på vinyl och flera olika digitala format. Plus 14 digitalt remastrade studioalbum som releasas såväl som separata enkel-CD som i en boxutgåva.

Bland andra initiativ den 26 september kan nämnas en digital plan som inkluderar användarvänligt innehåll vilket möjliggör för fansen att skapa sina egna bidrag till gruppens musik, plus iPhone-appar som ger en unik inblick i Pink Floyds inspelade verk.

Den 7 november 2011 inleds fas 2, som inkluderar:

Wish You Were Here i en 5-disc Deluxe Box och en 2-disc Special Edition. Båda innehåller bonusmaterial från gruppens konserter på Wembley 1974, med bl.a. en 20 minuters sprakande ’Shine On You Crazy Diamond’, liksom en unik inspelning av ’Wish You Were Here’ med den legendariske jazzviolinisten Stephane Grappelli. En exklusiv samlarutgåva av albumet releasas även på vinyl, liksom flera digitala format av albumet.

Samtidigt releasas även A Foot In The Door – The Best Of Pink Floyd, en ny samling med gruppens mest kända låtar, för första gången sammanställda på en enkel-CD.

Den efterlängtade 5.1-versionen av ‘Wish You Were Here”, mixad av James Guthrie, releasas samtidigt via independentbolaget Acoustic Sounds.

The Wall, som har sålt over 25 miljoner dubbelalbum och under de tre senaste årtiondena blivit en kulturell och politisk milstolpe för bandet, får samma omfattande behandling vid sin release den 27 februari 2012, med en 7-disc Deluxe Box, en 3-disc Special Edition, en exklusiv vinylutgåva och flera digitala utgåvor.

Pink Floyds officiella websida, www.pinkfloyd.com, lanseras på nytt från och med idag. Pink Floyds Facebooksida har nu över 11 miljoner vänner från hela världen.

1967 bestod bandet av Syd Barrett, Roger Waters, Nick Mason och Richard Wright. Barrett lämnade gruppen 1968 och ersattes av David Gilmour. Syd Barrett dog 2006, Richard Wright avled 2008. Pink Floyd har sålt över 200 miljoner skivor till dags dato.

www.pinkfloyd.com
www.facebook.com/pinkfloyd

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Michael Franti & Spearhead: The Sound of Sunshine: problemet är den svulstiga produktionen

by

Artist: Michael Franti & Spearhead
Titel: The Sound of Sunshine
Betyg: 2
Utgivningsdatum: 2011-05-11

Michael Franti är veteran i musikbranchen. Under 80-talet var han medlem i det experimentella industribandet Beatnigs, under 90-talet startade han de mer hiphopbetonade grupperna the Disposable heroes of hiphoprisy och Spearhead. Alla tre grupperna gjorde bitvis lysande musik som forfarande är värd att lyssnas på.

Men det var då. Numera är det akustisk gitarrsoftrock som gäller, uppblandat med en lightversion av tidigare stilar. En slags mainstreammusik för den lite mer vågade mainstreampubliken. Inte så kul med andra ord. Kanske är det ett resultat av att han var inne och bubbla på amerikanska top 100 för ett par år sedan och gärna vill upp där igen. Vilket jag unnar honom för lång och trogen tjänst. Men det gör tyvärr inte skivan roligare.

Här finns ett knippe bra låtar, det stora problemet är den svulstiga produktionen. Det mesta ska vara tjosan och glatt och det fläskas på rejält i refrängerna. Det påstås att Michael Franti efter en jobbig sjukhusvistelse bestämde sig för att göra mer positiv musik för att sprida glädje till oss andra. Om det stämmer har han misslyckats ganska rejält, jag blir mest förbannad. Förbannad på att det kunde varit så mycket bättre.

Titellåten ’the Sound of Sunshine’ – med sin catchiga refräng – borde kunna resultera i en sommarhit. ’Shake it’ som han gör tillsammans med den alltid utmärkta dancehalldrottningen Lady Saw får godkänt, mest på grund av den nerv och det tryck som uppstår när Lady Saw går igång. Den i särklass bästa låten är ’Only thing is missing was you ’, i dubreggaelight-takt, lite åt Manu Chao. Även nedtonade ’Headphones’ är bra.

För att sammanfatta: Bra låtar – trist paketering. Själv rensar jag huvudet med aggressiva Cage the Elephant och blir glad igen.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Fadokväll på Södra teatern med António Zambujo 14 maj

by


Om du älskar fado, eller är nyfiken på fado, och är i Stockholm lördag den 14 maj finns ett tillfälle att få uppleva elegant fado med oväntade influenser.
38-årige sångaren António Zambujo från Portugal besöker Södran för första gången. Fado i Zambujos tolkning präglas av jazz, brasiliansk populärmusik, Cap Verdiansk musik och är hisnande vacker och färgrik.

Ett pressmeddelande för Södra Teatern beskriver det så här:
Den rika rösten flyter mellan det djupa traditionellt manliga sättet att sjunga fado och lättheten hos den brasilianska bossanovan.

Mer på Södra teaterns hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kulturbloggen på en kväll med M. Ward på amerikanska ambassaden

by


M. Ward är en artist med många strängar på sin lyra. Hans namn är egentligen Matthew Stephen Ward, men artistnamnet är alltså M. Ward. En del har fastnat för honom när han spelar i duon She & Him tillsammans med skådespelerskan och sångerskan Zooey Deschanel och gjorde plattan Volume One. Uppföljaren, Volume Two, släpptes 2010. Sedan 2004 deltar M. Ward också i gruppen Monsters of Folk med medlemmar från Bright Eyes och My Morning Jacket. Dess första cd släpptes i september 2009.

Han är en singer/songwriter med mycket vemod och sorg i sin fina musik, ofta baserad på akustisk gitarr.
Måndag 9 maj spelar han på Dramaten. Men en hel del musik- och kulturpersoner fick uppleva en extra konsert med M. Ward i den amerikanska ambassadörens residens i Stockholm.

Att få uppleva en spelning av mer personlig karaktär, som hemma i en persons bostad är en extra upplevelse. Ja, jag vet, en amerikansk ambassadörs hus är inte riktigt vilken bostad som helst. Men det blir i alla fall en speciell upplevelse att mingla med artisten både före och efter spelningen.

För dig som inte varit inne i ambassadörens bostad kan jag berätta att den har en lång balkong med utsikt över en trädgård som vetter mot vattnet där det finns en båtbrygga och på andra sidan syns Djurgården.

Vi möttes av en kvinna som hade en bricka med grönaktiga drinkar som bestod av bland annat mint och bourbon. Drinken hör ihop med en stor hästtävling, Kentucky Derby, som hade gått i USA dagen före. För att fina den fick vi smaka på dess specialdrink.

Efter att ha minglat en timme fick vi samlas i ett rum med en massa stolar och M. Ward spelade några fantastiska sånger med akustisk gitarr. Han fick självklart stående ovationer. Första extranumret spelade han gitarr till och det sista extranumret satte han sig ner med sin gitarr och lät oss uppleva hans cover på Bowies ”Lets Dance”.

Det var ett spännande mingel. Som ni kan se på bilden här intill var vår svenske storskådespelare Stellan Skarsgård på plats. Det är M. Ward han står bredvid på bilden.

Niklas Strömstedt var också där. liksom DN-journalisten Mats Carlbom, som är ett stort fan av M. Ward.
Den specielle musikbloggaren Tom Jerry Boman var också där, liksom musikbokaren och arrangören Joel från Luger. Tommy från Sveriges bästa indieradio Gimme Indie var där. Filmsajten Headweb var också representerad, liksom Södra teatern och Eric Sundström, chefredaktör på Arena.
Det var några av de jag snackade med där i minglet medan jag knaprade på kryddstarka räkor.

Och på måndag kväll, 9 maj, spelar M. Ward på Dramaten och Kulturbloggen kommer självklart vara där och skriva mer om spelningen.

Visste du förresten att den amerikanske ambassadören i Stockholm bloggar? Här kan du följa hans blogg.

M. Wards hemsida
M. Ward på Myspace

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,