Artist: Michael Franti & Spearhead
Titel: The Sound of Sunshine
Betyg: 2
Utgivningsdatum: 2011-05-11
Michael Franti är veteran i musikbranchen. Under 80-talet var han medlem i det experimentella industribandet Beatnigs, under 90-talet startade han de mer hiphopbetonade grupperna the Disposable heroes of hiphoprisy och Spearhead. Alla tre grupperna gjorde bitvis lysande musik som forfarande är värd att lyssnas på.
Men det var då. Numera är det akustisk gitarrsoftrock som gäller, uppblandat med en lightversion av tidigare stilar. En slags mainstreammusik för den lite mer vågade mainstreampubliken. Inte så kul med andra ord. Kanske är det ett resultat av att han var inne och bubbla på amerikanska top 100 för ett par år sedan och gärna vill upp där igen. Vilket jag unnar honom för lång och trogen tjänst. Men det gör tyvärr inte skivan roligare.
Här finns ett knippe bra låtar, det stora problemet är den svulstiga produktionen. Det mesta ska vara tjosan och glatt och det fläskas på rejält i refrängerna. Det påstås att Michael Franti efter en jobbig sjukhusvistelse bestämde sig för att göra mer positiv musik för att sprida glädje till oss andra. Om det stämmer har han misslyckats ganska rejält, jag blir mest förbannad. Förbannad på att det kunde varit så mycket bättre.
Titellåten ’the Sound of Sunshine’ – med sin catchiga refräng – borde kunna resultera i en sommarhit. ’Shake it’ som han gör tillsammans med den alltid utmärkta dancehalldrottningen Lady Saw får godkänt, mest på grund av den nerv och det tryck som uppstår när Lady Saw går igång. Den i särklass bästa låten är ’Only thing is missing was you ’, i dubreggaelight-takt, lite åt Manu Chao. Även nedtonade ’Headphones’ är bra.
För att sammanfatta: Bra låtar – trist paketering. Själv rensar jag huvudet med aggressiva Cage the Elephant och blir glad igen.
Läs även andra bloggares åsikter om Michael Franti & Spearhead, recension, musik