• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

rock

En helkväll med rock: Halestorm, Heaven´s Basement och Theory of a deadman

18 mars, 2010 by Rosemari Södergren


Tre riktigt ösiga rockiga band spelade på Pub Anchor i Stockholm. Om du gillar rockmusik och en avslappnad stämning där publiken är blandad, med såväl unga som nyss fyllt insläppsåldern och medelålders rockälskare, då ska du nog kolla in programmet på den rockpuben.

Halestorm
Först ut var Halestorm, ett rock band från en York, Pennsylvania som släppte debutalbumet i april 2009.
Bandet har varit aktivt sedan 1997 med syskonen Arejay och Lzzy i spetsen, de var endast 10 och 13 år gamla när bandet startades. I det första stadiet spelade deras pappa bas innan de hittade sin nuvarande basist Josh Smith.
Publiken gillade bandet och alldeles speciellt märktes det att många var förtjusta i sångerskan, Lizzy, en tuff rocktjej.
Det är lite ont om tjejer i rockbranschen så det är välkommet när det dyker upp duktiga sådana.
Halestorm spelar hård rock men jag vill inte kalla det metal. De flesta låtarna med full fart och ösigt.

Efter spelningen gick bandet ner från scen och ut bland publiken och snackade med fans och alla som vill häls apå dem. Jag tog ett kortare samtal med Josh, basisten. Det var första gången de var i Sverige och på frågan om vad han kände till om svenska musik sade han ”In Flames och Abba”.
Halestorm består av:
Lizzy Hale – lead vocals, rhythm guitar, keyboards (1997–present)
Joe Hottinger- lead guitar, backing vocals (2003–present)
Josh Smith – bass, backing vocals (2005–present)
Arejay Hale – drums, percussion, backing vocals (1997–present)

Halestorm på Mypace,
Halestorms officiella hemsida.

Heaven´s Basement
Andra bandet på scen var det brittiska Heaven’s Basement, Enligt brittiska wikipedia kategoriseras band somn ”British hard rock & heavy metal”.
Bandet startade 2008 och har tre medlemmar som tidigare spelat i Hurricane Party/Roadstar. De har turnerat bland annat med Bon Jovi.
Ur Wikipedia:

Heaven’s Basement first performed in Kettering in April 2008. Over the last two years Heaven’s Basement have toured with the likes of Buckcherry, Disneyland After Dark, Thunder, Black Stone Cherry, Shinedown, Blind Melon, Hardcore Superstar, Tesla, Madina Lake, Papa Roach, Bon Jovi and played at many festivals such as Bloodstock Open Air, Hard Rock Hell, Metalway and Sonisphere.[1] They opened for Bon Jovi at the City of Manchester Stadium alongside The Feeling in 2008.

På bandets officiella hemsida står det att de är influerade av AC/DC och Zeppelin – och det är väl så deras musik kan beskrivas, en slags blandning av dessa band. Rockigt, hårt och urrockigt.

Det syntes att publiken gillade bandet, de klappade händerna och gungade med i den fartiga rocken.

Heaven´s Basements hemsida.
Heaven´s Basement på MySpace.

Theory of a deadman
Kan det vara magiskt med hård rock?
Svaret är definitivt ja när Theory of a deadman kliver in på scen.

Theory of a Deadman är ett kanadensiskt rockband, bildat 2001. De spelar traditionell rock eller om nan så vill ska det väl beskrivas som grunge och har också en del rockballader och med en sångare som ser ut som när rockabillyn möter Elvis möter Fred Mercury.

De skivdebuterade 2002 med det självbetitlade albumet Theory of a Deadman. Sedan har de kommit ut med ytterligare ett album – Gasoline 2005 samt ett antal singlar och 2008 släppte de sitt tredje album Scars & Souvenirs 2008.
Dessutom spelade de min favoritlåt från den senaste skivan, låten ”All or nothing”. Så jag var mycket nöjd och det märktes att de har en stor publik som kan deras låtar. Där jag stod långt fram och trängdes viftade publiken med armarna i takt och sjöng med i flera sånger.

Theory of a deadman – officiell hemsida.
Theory of a deadman på Myspace.

—-
Banden spelar på Sticky Fingers i Göteborg dagen efter, det vill säga de spelar 17 mars.

Halestorm – I Get Off

Heaven’s Basement – Executioner’s Day – Live

THEORY OF A DEADMAN (SANTA MONICA) LIVE IN STUDIO K-ROCK

Läs även andra bloggares åsikter om recensioner, rock, grunge, hårdrock, metal, Pub Anchor, Stockholm, Halestorm, Heavens Basement, Theory of a deadman

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: grunge, Hårdrock, metal, recensioner, rock

Klara för Metaltown 2010: Coheed & Cambria, Amon Amarth, Adept och sju band till

11 mars, 2010 by Redaktionen


Nu måste jag verkligen se till att ta mig till Metaltown i sommar, i juni i Frihamnen i Göteborg. Ett favoritband till mig kommer dit: Coheed & Cambria.

Tio nya band har blivit klara för rockfestivalen Metaltown:

Coheed & Cambria
Amerikanskt rockband som bildades i New York år 1995, Coheed & Cambrias sound är en unik fusion av progressiv rock, punk, heavy metal och post-hardcore.

Bandets strävan är att släppa fem skivor där var och en utgör ett kapitel i en längre science-fiction-berättelse vid namn ”The Amory Wars”, författad av bandets vokalist Claudio Sanchez. Diskografin består för närvarande av fyra album – “The Second Stage Turbine Blade” (2002), “In Keeping Secrets of Silent Earth: 3” (2003), “Good Apollo, I’m Burning Star IV, Volume One: From Fear Through the Eyes of Madness (2005)” och “Good Apollo, I’m Burning Star IV, Volume Two: No World For Tomorrow” (2007). Sagan är tänkt att nå sitt slut i april 2010, när femte och sista kapitlet ”Year of the Black Rainbow” når skivhyllorna. Två månader senare står på de på scen i Frihamnen.

Amon Amarth
Amon Amarth har med sin skoningslösa vikingainspirerade dödsmetall efter sju album, otaliga rövartåg världen över samt mer än 15 år som band befäst positionen som ett av de största namnen inom svensk hårdrocksexport.

Bandets senaste album, ”Twilight of the Thunder God” släpptes i höstas och kort därefter bar det av ut på ett triumfartat segertåg genom Sverige. Nu är det återigen dags för ett av Sveriges bästa liveband att peka med hela handen på hemmaplan.

Garcia plays Kyuss
John Garcia, vars särpräglade och unika sång gjort honom känd som ”the voice of stoner metal”, behöver ingen närmare presentation; det torde räcka med att nämna band som Kyuss, Sloburn, Unida och nu senast Hermano. Vidare har vi sidoprojekt i form av The Crystal Method, Danko Jones samt ett flertal till som anlitat den fantastiska sångrösten från södra Kalifornien.

Kyuss, upphovsmännen till genren kallad ökenrock, har de senaste åren rönt långt mer popularitet än de någonsin gjorde under sin faktiska existens i nittiotalets begynnelse. John har slutligen dukat under inför trycket från de mängder av fans som krävt att få höra dessa kultlåtar live – uppbackad av handplockade musiker har han beslutat sig för att ge dem vad de vill ha i och med detta unika projekt.

Hatebreed
Anförda av trottarpugilisten Jamey Jasta, veteranerna Hatebreed har sedan starten 1994 hunnit med sex fullängdsalbum och otaliga turnéer världen över. Genom att låta sig influeras av både thrash metal och hardcore-punk har de skapat sig ett namn som upphovsmännen till hardcore av den nya skolan, vars sound influerat en mängd band ur metalcore-genren.

Bland höjdpunkterna i bandets livekarriär finner vi en headline-position på näst största scenen av 2007 års upplaga av Ozzfest, och det är just på scen bandet kommer till sin fulla rätt – ett ursinne i musikform som släpps lös över Göteborg i juni.

69 Eyes
Helsingfors Goth ”n” Roll-vampyrer hedrades nyligen i egenskap av årets musikexport genom att tilldelas finska motsvarigheten till en grammis. Bandets senaste album ”Back in Blood” har hyllats av såväl kritiker som fans, och bandet genomför i skrivande stund en omfattande Europaturné.

I över tjugo år , utspritt över tio studioalbum, har 69 Eyes envetet harvat med att tonsätta finskt vemod och mörker på sitt egensinniga, dunkla men ändå rockiga vis, i sommar har de ögonen fästa på Göteborg.

Brian ”Head” Welch
Mest känd som gitarrikonen som för fem år sedan lämnade nu-metalgiganterna Korn till förmån för ett högre kall. Avhoppet till trots har han definitivt inte legat på latsidan, utan har istället skrivit och producerat albumet ”Save Me From Myself”, vilket handlar om dennes forna liv som drogberoende bråkstake och dennes sökande efter någonting mer, något andligt.

Just nu arbetar han idogt med uppföljarskivan, vars titel ännu inte presenterats – väl klar med detta är han redo att återigen ge sig ut på vägarna för att skildra sitt livs historia med hjälp av samma musik som lyfte Korn till ett av de största banden i genren.

Raunchy
Dansk industrimetal – Raunchy inkorporerar element av melodisk dödsmetall, metalcore, thrash och industri, symbiosen av detta kallar de ”futuristic hybrid metal”. Genom att förädla sin elektronikanstrukna mastodontmetal i ett stålbad av knivskarpa melodier slog de år 2002 igenom när de som första danska band kontrakterades till tyska Nuclear Blast Records.

2008 släpptes Raunchys fjärde studioalbum ”Wasteland Discotheque” och de har sedan dess turnerat med bland andra landsmännen Volbeat och genomfört bejublade festivalspelningar på With Full Force och Summer Breeze Opean Air – i sommar har turen kommit till Metaltown.

Adept
Sveriges nästa metal- och hardcoreband att ta över världen kommer sannolikt vara Adept. I fjol tog de jättekliv i karriären när de drog i särklass mest publik till Rookiescenen på Hultsfredsfestivalen. Veckan därpå stod de på Sonisphere-festivalens stora scen inför ett enormt publikhav, några timmar innan Metallica skulle inta samma plats.

Debutalbumet ”Another Year of Disaster” är ett precis så ambitiöst album man kan förvänta sig av ett band som är i stånd att ta över de riktigt stora scenerna ute i Europa. Energi, intensitet, hunger, passion och originalitet.

Efter att ha spenderat ett par månader ute på Europaturné under 2009 har Adept slipat scenvanan till veteranstatus, vilket de avser demonstrera under årets upplaga av Metaltown.

Between The Buried And Me
Amerikanskt band med ursprung i North Carolina , BTBAM spelar en väldigt unik form av progressiv hårdrock. Musiken bär spår av allt från death metal och melodisk rock till blues och jazz – detta framfört av musiker i absolut världsklass. Bandet fick stor uppmärksamhet då Dream Theater, musikermetallens konungar, valde att ta med dem på Progressive Nation Tour 2008

Bandets sjätte platta ”The Great Misdirect ” släpptes i oktober i fjol och de gör sitt första Sverigebesök under våren 2010 – ett par månader därpå gästar de Metaltown.

Antichrist
Beskrivningen ”old school” är någonting thrash metal-armén Antichrist från Växjö omfamnar totalt. Vinnarna av Close-Up Magazines demotävling Sverige Runt, och därmed första bokade bandet till tidningens egen scen på Metaltown , har gett ut andra demon ”Put To Death” på kassett. Suktar du efter en Myspacesida innehållande smakprov kan du glömma det redan nu – bandet skriver inte ens ut sin e-postadress i kassetterna; gammeldags i såväl musik som marknadsföring!

Räkna med knäckande thrash metal från Antichrist, uppblandat med en knivsudd ytterst tidig death metal.

Klara sedan tidigare:
Rammstein (GER)
Bullet For My Valentine (UK)
In Flames (S)
Kreator (GER)
Sonic Syndicate (S)
Bleeding Through (US)
Dream Evil (S)
Dark Tranquillity (S)
Nile (US)
Sabaton (S)
Finntroll (FIN)
Cynic (US)
Raubtier (S)

Biljettinformation:
18 – 19 juni 2010. Frihamnen, Göteborg

Läs även andra bloggares åsikter om rock, metal, Göteborg, Metaltown

Arkiverad under: Musik Taggad som: Göteborg, metal, rock

Göteborg: Ståbas funkar alltid – psychobilly på Storan

1 mars, 2010 by Redaktionen

MadSin-20YearsInSinSin

Utanför ingången till Storans klubbscen ringlar kön lång genom vattenpölarna. Det är dags för ännu en djupdykning i Göteborgs musikliv: tyska psychobillybandet Mad Sin spelar. Vi hinner in i tid till att höra förbandet Million Daggers slå an de första tonerna i sin Pulp Fiction-doftande rockabilly. Sedan blir det åka av. Femmannabandet från Göteborg går loss på ståbas och 50-talsgura. Det är dammiga öknar, stora bilar och mängder av tatueringar. Det är punkigt, retro och energiskt och min högerfot diggar, stompstomp. ”De ser ut att ha skitroligt på scen”, säger en i sällskapet. Det är bara att instämma. Million Daggers vill jag se på en scen snart igen. Ett extra plus till att de har bandnamnet på baskaggen. Det får mig att associera till när jag som sjuåring dansade runt till Stray Cat´s Little Miss Prissy. Redan då var jag en sucker för ståbas.

Dags för huvudnumret: Mad Sin. Den i rutiga skjortor, flattop-frisyrer och snusnäsduksprydda publiken vrålar när den vita ståbasen, inklusive ljusslinga, kommer in på scen. Det kan inte bli annat än röj. Och vilket röj det blir! Det är galet, ösigt och pumpande energi rakt ut i lokalen. Basgången går igenom stolen, upp i kroppen, ner i kängorna. Det går inte att sitta still, inte på något sätt.

Det rullar på, låtarna går i varandra, ingen paus, förutom korta humoristiska mellansnack: ”Another song from our first album, wrote one million years ago…”. Det är bara att ta emot, bunkra energibehoven för kommande snöslaskvardag och dansa loss. Mitt i konserten får jag en direktrapport från platsen precis framför scenen: ”Det är inga sura snubbar som spelar här, va.” Nope, inte alls.

Sångaren, Köfte DeVille, kör boxningssekvenser samtidigt som han sjunger, hoppar upp och ner, tar fram en megafon, kastar undan den igen. Tågkänslan griper tag; det är som att puffa, stånka, rida rakt in i någon sorts västernscen. Och jag gillar det. Att de sedan kör en fantastisk cover på Brand New Cadillac gör bara kvällen ännu bättre.

Läs/lyssna mer om:

psychobilly, rockabilly, Mad Sin, Million Daggers, Stray Cats, The Clash, 7Sins

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Göteborg, Konserter, Musik, Punk, Recension, rock

Bra eller dåligt? Stones släpper tio okända låtar från 1972

27 februari, 2010 by Rosemari Södergren

exile_on_main_street
Rolling Stones släpper tio okända låtar i samband med återutgivningen av sitt klassiska album ”Exile on Main Street”.
Berättar massor av medier.
Är det bra eller dåligt? Tio låtar som de tidigare sorterat bort men släpper nu. Fast å andra sidan sägs det att de försökt behålla den ursprungliga känslan i låtarna. Och Stones var kanske som allra bäst då, under 1970-talet.

”Plundered My Soul”, ”Dancing in the Light”, ”Following the River” och ”Pass the Wine” är titlarna på några av låtarna.

”Exile on Main Street” släpps 18 maj.

Fakta om det urspungliga Exile on the Main Street-albumet, från Wikipedia:

Exile on Main St. är ett musikalbum av The Rolling Stones, utgivet 12 maj 1972 på Rolling Stones Records. Denna dubbel-LP brukar räknas som ett av bandets finaste album, bland annat för att det är ett mycket brett album som blandar in både soul och country på ett snyggt sätt i rockmusiken. I och med albumsläppet gjorde också Stones en turné för första gången på tre år.

Många av albumets låtar spelades in i Frankrike dit Stones ”flytt” för att undvika sina höga skatter i Storbritannien.

LP-versionen av albumet var indelat i fyra lösa teman (ett för varje skivsida). Skivsida ett var ägnad åt rak rock’n’roll. Den vilda ”Rocks Off” startar albumet och efter följer den utflippade ”Rip This Joint”. Här finns också ”Tumbling Dice” som var albumets hitlåt. Skivsida två är mer färgad av folkrock och folkmusik. Det var inte ofta Rolling Stones spelade in låtar med politiskt budskap, men här kan man hitta en av de få, ”Sweet Black Angel” där Jagger tar ställning för den då kontroversiella människorättsaktivisten Angela Davis. Den tredje skivsidan är mest färgad av blues och countrymusik. Här kan man också hitta den enda låt Mick Taylor fått låtskrivar-credits för under sin tid med gruppen, ”Ventilator Blues”. Skivsida fyra avslutar albumet med mer funk och soul-influerade låtar.

A Day off – Stones ”Exile on Main Street Tour ’72

Relaterat:
Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Corren.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, rock, Stones

Arkiverad under: Musik Taggad som: Musik, rock

Makthaverskan och Pascal på Debaser Malmö

27 februari, 2010 by Redaktionen

Makthaverskan

Kanske har det med stora förväntningar att göra, men förbandet Makthaverskans poppunk låter väldigt tam och intetsägande. Deras absolut största tillgång, sångerskan Maja Milner vars frenesi på skiva krossar de flesta kollegor, faller platt tillbaka i ett hav av onyanserat gitarrmangel. Och inte på ett bra sätt (när man brukar prisa, säg, My bloody valentine just därför får man se upp med vad man skriver). De febriga post-broder-daniel-låtarna glider in i varandra och det är jobbigt att försöka lyssna efter hooks och refränger som man känner igen. Kanske finns här en ljudtekniker som borde skjutas, för så här jämntjockt låter det ju inte på skiva. Tråkigt, jag ville ju gilla det här.

pascal liveBild: kyssmig.com

Pascal däremot gör nog ingen besviken. Det är så skönt med såna här band som vågar vägra inställsamma mellansnack eller fåniga presentationer av bandmedlemmarna. Ingen marknadsföring, bara rock. De nya långsammare, poppigare låtarna smälter perfekt tillsammans med de gamla punkiga och varje skrik och cymbalslag sitter där det ska. Det svajjiga ljudet är här till en fördel istället och låtar som ”Älska mig eller skjut mig”, ”Ensam på en krog i hamburg” (”Den här låten handlar om ensamhet”) och Elvis formligen kör över den, för att vara Debaser, extremt stora publiken.

Innan spelningen är jag förvånad i att så många hittat hit till dessa relativt smala band men sen inser jag att det väl är symptomatiskt; det är i lågkonjuktur och under borgerliga regeringar som den här musiken behövs som mest. Det är då man inser att brilliant musik inte behöver vara introvert och svår. Tvärtom kan frustrationen vara det allra nödvändigaste att få ur sig. Jag läste någonstans att ”band som pascal är format av sina brister snarare än sina tillgångar”. Har man sett dom live inser man att ingenting kunde vara mer fel. Band som Pascal formar sitt ångestdrivna, råa sound av ren nödvändighet. För att vissa saker, som en ohämmad kärlek till musik, kan inte annat än att skrikas ut.

Läs en fantastiskt bra recension av Makthaverskans debutskiva här.

Läs om Orkanen närmar sig här.

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: ångest, grottrock, makthaverskan, pascal, pop, Punk, rock

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Sida 12
  • Sida 13
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 22
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Poetiskt tema pendlar mellan det lågmälda och framsvepande – ”Blir det inte mer så är det nog” av Lovisa Jennervall

Lovisa Jennervall blir det inte mer … Läs mer om Poetiskt tema pendlar mellan det lågmälda och framsvepande – ”Blir det inte mer så är det nog” av Lovisa Jennervall

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in