I mitt förra inlägg skrev jag om regeringens låga eller obefintliga ambitioner i kulturpolitiken.
I ett sådant läge får vi i oppositionen försöka ta saken i egna händer och idag (= 24 november) nådde vi några framgångar när Kulturutskottet behandlade regeringes budgetproposition.
För det första: Regeringen får ännu en gång ett krav på sig att lösa frågan om scenkonstpensionerna. Idag har vi ett uråldrigt system som inte bara är dåligt för våra scenkonstnärer. Det hotar också på sikt kvalitén på våra sceners produktioner.
Nu har denna fråga stöts och blötts i snart 20 år och ingenting har hänt och ministrarna i nuvarande regering har spelat Svarte Petter med frågan. Hög tid att agera säger ett enigt kulturutskott utifrån våra krav från oppositionen.
För det andra fick vi utskottet och därmed riksdagen att avslå regeringens förslag om att avskaffa 55-procentsvillkoret för Public service vilket innebär att 55 procent av Radio och TV:s rikssändningar skall produceras utanför Stockholm. Jag tycker det är viktigt att TV och radio produceras av folk i hela landet för folk i hela landet. Men mångfald är inte bara geografi, det gäller att spegla all mångfald vi har. Det är möjligt att sittande Public serviceutredning kommer fram till något bättre sätt att mäta än dagens system men det får vi ta när det kommer till riksdagens bord. Inom parentes måste jag säga att om Liza Marklund har problem att förstå vad Håkan Juholt säger – då har vi problem med integrationen i det här landet!
För det tredje måste regeringen återkomma med statistik som visar vad som hänt med museibesöken sen den fria entren togs bort. Jag vill att den skall återinföras på något sätt och vi socialdemokrater har pengar till det i vår skuggbudget.
Jag skulle förstås önska att många fler av våra förslag fått majoritet i riksdagen. Visst hade det varit roligt om kulturrådet fått mer fria pengar att använda till spännande projekt eller att ingen avgift i kulturskolan skulle vara högre än 500 kronor så alla barn har råd att gå i kulturskola. Visst hade svenska barnfilmsproducenter behövt de 30 miljoner extra vi anslår till bra barnfilm och visst hade våra kulturarbetare tjänat på att stärka arrangörsledet.
Ja listan kan göras lång på ouppfyllda drömmar och också konkreta förslag att driva igenom. Jag får ta till mig det gamla slitna uttrycket; allt går men vissa saker tar bara lite längre tid!
Text: Berit Högman
Ordförande i Kulturutskottet
Läs även andra bloggares åsikter om kulturpolitik, kulturutskottet, scenkonstens pensioner, public service
Det är inte bara inom kulturpolitiken som oppositionen måste ta saken i egna händer om något ska hända!
Det har Du alldeles rätt i Rolf men det ena utesluter inte det andra!