Air på Berns

Air, ett franskt band som har fans från hela världen. På söndagskvällen spelade duon på Berns.
Med utsirade balkonger och gigantiska kristallkronor är Berns en traditionsfylld och imponerade lokal. Under minglet före Airs spelning träffade jag flera personer som kom dit från andra europeiska länder för att äntligen få chansen att se sitt favoritband Air live. De var alla så imponerade av Berns som konsertlokal.
Air själva nämnde lokalen också under spelningen.

Jag hamnade bredvid en man som är från Bryssel, Belgien. Direkt när han hade hört att Air skulle spela i Stockholm hade han bokat biljett till spelningen och sedan bokat flyg till Stockholm.

Air slog nog igenom internationellt då bandet gjorde musik till Sophia Coppolas debutfilm The Virgin Suicides. De har fortsatt att göra musik till Coppolas filmer, såväl ”Lost in translation” som ”Marie Antoinette”
Deras musik, baserad på syntar, är filmisk med drag av Kraftwerk, fast mycket mer popmusikkänsla.

Det är svårt att kategorisera eller beskriva Airs musik, den måste egentligen upplevas. I Wikipedia finns ett försök till beskrivning av dem genom att ta upp deras influenser:

Air’s music is often referred to as electronica; their form of electronic music was influenced by the synthesizer sounds of the 1970s such as Jean Michel Jarre, Vangelis and Francis Lai. Other influences include psychedelic rock pioneers Pink Floyd; krautrockers Tangerine Dream; early pioneers of the eurodance electronica subgenre Space ; Jean-Jacques Perrey (although there are some echoes of dance music styles in the production); and French crooner Serge Gainsbourg.

Air use many of their studio instruments (like Moog synthesizers, the Korg MS-20, Wurlitzer and Vocoder) live on stage, where their ability to improvise is more clearly highlighted. The band performs the well-known tracks from the albums live as extended or altered versions. Air often works together, both in the studio and live on stage, with artists like Beth Hirsch (Moon Safari), Françoise Hardy (”Jeanne”), Jean-Jacques Perrey (”Cosmic Bird”), Gordon Tracks (”Playground Love” and ”Easy Going Woman” – Gordon Tracks is a pseudonym of the French singer Thomas Mars from Phoenix), Beck (10 000 Hz Legend), on the 2004 tour with Dave Palmer and on the 2007 tour with drummer Earl Harvin, Vincent Taurelle and Steve Jones.

Jean-Benoît Dunckel stod mellan två stora syntar och skruvade på båda samtidigt som han emellanåt stönsjöng vackert, ibland i bästa Serge Gainsbourg-stil. Den andre, Nicolas Godin, spelade på ett dubbelkeyboard plus gitarrer och en bas.

Publiken gungade med och applåderade, men det var inte några som dansade eller som sjöng med. Airs musik är inte den slags musik man dansar till. Däremot visslade några med i en låt där visslingar ersätter sång.

AIR släppte Love 2, duons sjätte album, i oktober. De märktes att publiken tände till allra mest när de spelade sina mer klassiska låtar från tidigare skivor som Pocket Symphonies och Talkie Walkie.

Air kommer från Versailles i Frankrike och består av Nicolas Godin och Jean-Benoît Dunckel. namnet på bandet: ”Air” är en förkortning av orden ”Amour, Imagination, Rêve” sin betyder kärlek, fantasi och dröm.

Förbandet ”We fell to Earth” var rätt bra. Det var en trio som också mixtrar friskt med gitarr, sång och synt och med rätt dominerande trummor. Du kan lyssna på dem på deras ställe på Myspace.

Läs även andra bloggares åsikter om konserter, Berns, Stockholm, Frankrike, synt, Air