• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Förhandslyssna på Star Pilots kommande singel, skriven av Andreas Carlsson

17 januari, 2011 by Redaktionen

Nu släpper Star Pilots sin fjärde singel ”Heaven Can Wait”, som är skriven av Andreas Carlsson, Johan Fjellström, Joakim Udd och Niclas Arn.

Andreas Carlsson, ja det är han från känner Idol-juryn och han har tidigare skrivit flera världshits till artister som Katy Perry, Celine Dion, Britney Spears och Backstreet Boys.

Star Pilots slog igenom för den svenska publiken i Melodifestivalen 2009 med låten ”Higher” och internationellt fick Star Pilots stor uppmärksamhet när deras debutsingel ”In The Heat Of The Night” gick rakt in på Englands topp 20-lista. Singeln har därefter släppts i 17 länder och har även lanserats i USA.

Här kan du förhandslyssna på kommande singeln.

Lite info från pressmeddelandet:
Sedan starten har Star Pilots befunnit sig på turné i både Sverige och på internationella scener. Gruppen har medverkat i flera större tv-shower och varit med på Rix FM’s turné runt om i Sverige. Hittills har Star Pilots släppt tre singlar, alla med olika sångare. ”In the Heat of the Night”, ”Higher” och ”I’m Alive” har alla haft stora framgångar i svensk radio.

På den nya singeln ”Heaven Can Wait” känner vi tydligt igen Star Pilots sound från de tidigare låtarna som andas 80-tal, mixat med moderna club-beats.

Läs även andra bloggares åsikter om Star Pilots, idoljuryn, skivnytt, förhandslyssna, Andreas Carlsson

Arkiverad under: Musik Taggad som: Andreas Carlsson, Förhandslyssna, Idoljuryn, skivnytt, Star Pilots

Sex damer och en orkester – årets upplaga av Trettondagskonserten

16 januari, 2011 by Redaktionen


Det har blivit en återkommande tradition att se Trettondagskonserten i TV. Så även detta år, men i år såg jag bara en del i ”burken” medan jag såg konserten i sin helhet på SVT Play.

I år hade jag dock lite svårare att se programmet, men småningom lyckades jag se båda delarna i sin helhet och i rak följd.

Det finns säkert en alldeles utmärkt förklaring till varför konserten delas upp i två delar, men jag har fortfarande svårt att förstå varför man inte kan få se konserten i sin helhet.

Som vanligt var det en trevlig upplevelse, med en väl avvägd blandning av nummer från musikal- och operavärlden, men också andra klassiska melodier från en annan tidsepok.Dessutom uppskattar jag tillfället att få lyssna till så helt olika röster från Sara Jangfeldt,La Gaylia Frazier till Karolina Blixt och Susanna Levonen.

Det är också bra att vi får tillfälle att lyssna till den alldeles utmärkta orkestern; Sveriges Radio Symfoniorkester,under ledning av den estniske kvinnliga dirigenten Anu Tali, men jag skulle nog önska att de även spelade lite mer kända stycken, även om det naturligtvis alltid är trevligt att lyssna till inte tidigare hörda stycken. En bättre balans skulle vara välkommet.

I föreställningen medverkade också en kvartett män, varav jag bara kände igen Conny Thimander, som jag senast hörde i Kurt Weill´s ”Silversjön” på Folkoperan. Annars kändes det mest som männen var en sorts utfyllnad, med några få undantag b.a nyss nämnde Conny Thimander

Del 1 inleddes med ett klassiskt verk – ett populärt inslag ur Bizet´s ”Carmen, som på ett fint sätt involverade orkester och ensemblen med utmärkta insatser från Karolina Blixt och Susanna Levonen.

Därefter lyssnade vi till en aria ur Rossini´s ”Tancredi”, en opera som jag känner till, men aldrig lyssnat på tidigare.

Temat för konserten är jag mer osäker på, vad den handlade om, men kanske är det att män och kvinnor är beroende av varandra? Det var dock roligt att lyssna till ett stycke ur Benny Andersson & Björn Ulvaeus ”Kristina från Duvemåla”, men litet oväntat att stycket sjöngs på engelska.

Vi fick också lyssna till ett känt stycke ”Barcarolle” ur Jacques Offenbach´s nästan ständigt aktuella opera ”Hoffmans äventyr, som för övrigt kommer att ha premiär senare i vår på Malmö Opera i en helt ny version, som inte tidigare har spelats på våra breddgrader.

I del två, som också var ganska bra upplagt, med en väl genomförd blandning så anser jag att huvudnumren var ”La Luce Langue” ur Verdi´s ”Macbeth” ljuvligt framförd av Susanna Levonen, men också Karolina Blixt imponerade stort i en aria ur C.W Guck´s ”Orfeus och Eurydike”, men hon var också mycket bra tillsammans med Conny Thimander i ett lustfullt framfört stycke, som tydligt visar att Karolina Blixt kan annat än sjunga opera. Här tror jag att Malena Ernman har funnit sin like, ialla fall på lite sikt.

Även övriga damer svarade för utmärkta insatser och här tänker jag kanske främst på Sara Jangfeldt och La Gaylia Frazier, därmed inte sagt ett ont ord om Malmös egen lilla Marianne Mörck, tvärtom.

Sammanfattningsvis var det på stora hela en fin musikalisk upplevelse precis som Trettondagskonserten från Berwaldhallen brukar vara.

Här har du en länk till konsertens del 1

Här är länken till del 2

Tänk på att du kan se på de olika delarna av konserten t o m den 8 februari 2011

Arkiverad under: Musik Taggad som: 2011, Trettondagskonserten från Berwaldhallen

The Sounds släpper sitt fjärde studioalbum: Something To Die For 30 mars

14 januari, 2011 by Redaktionen

Med ”Living in America” slog The Sounds knock på världen. Men sedan dess har bandet inte lyckats lika stort med något album. När de nu släpper det fjärde har de valt att vända hemåt och spela in det i en svensk studio istället. Kanske betyder det att bandet hittat ett sätt att ta ett kliv framåt?

Här är pressmeddelandet och låtlistan:

Nio år efter debutalbumet Living in America är The Sounds redo att släppa fjärde albumet i ordningen. De senaste två albumen är skrivna, inspelade och komponerade i USA. När Something To Die for skulle spelas in vände bandet hemåt, till Malmö närmare bestämt. Albumet spelades in bandets egen studio, de skrev, spelade in och producerade allt själva. Mixningen sköttes av Mark Needham.

Resultatet 10 låtar med The Sounds klassiska energi, samsas sida vid sida och utlovar inte bara ett helgjutet album utan även en liveshow åskådaren sent ska glömma!

Bandet har precis skrivit kontrakt med Los Angeles-baserade skivbolaget SideOneDummy Records som ger ut albumet i USA.

Sedan starten har The Sounds varit ett hårt arbetande band, de har under årens lopp hunnit med inte mindre än 1000 spelningar, varav 300 egna konserter. Inför nya albumet ger de sig ut på en omfattande USA-turné. The Sounds är kända för sina utåtriktade och energiska liveframträdanden och att de kommer att vara bland sommarfestivalernas höjdpunkter är givet! Fram mot sommaren kommer de hem till Sverige för att spela på bland annat Siesta-festivalen i Hässleholm den 3 juni och Peace & Love i Borlänge den 1 juli.

TRACK LIST – Something To Die For

“It’s So Easy”
“Dance With The Devil”
“The No No Song”
“Better Off Dead”
“Diana”
“Something To Die For”
“Yeah Yeah Yeah”
“Won’t Let Them Tear Us Apart”
“The Best Of Me”
“Wish You Were Here”

The Sounds är:

Maja Ivarsson – sång
Felix Rodriguez – gitarr
Johan Bengtsson – bas
Jesper Anderberg – Synthesizers/Piano
Fredrik Nilsson – trummor

Läs även andra bloggares åsikter om The Sounds, skivnytt

Arkiverad under: Musik Taggad som: skivnytt, The Sounds

Kulturbloggen intervjuar White Lies

14 januari, 2011 by Jonatan Södergren

White Lies består av Harry McVeigh på sång, Charles Cave på bas och Jack Lawrence-Brown på trummor. För två år sedan slog de igenom med To Lose My Life och den sjuttonde januari släpps deras efterlängtade uppföljare Ritual.

Trots ryktet om att de skulle vara en dyster grupp visade sig bandmedlemmarna vara överraskande charmiga och humoristiska.

Inför släppet av deras nya skiva hade de brittiska depprockarna en pressdag i Stockholm och Kulturbloggen fick träffa hela gruppen för en intervju.

Hur tror ni att er nya skiva kommer bli mottagen av fansen?

Harry: Jag är positivt pessimistisk och försöker hålla mig realistisk till hur vår musik kommer bli mottagen. Vi ser fram emot släppa den nya skivan, och det ska bli spännande att höra folks reaktioner, men det är omöjligt att förutse hur den kommer bli mottagen.

Skiljer den sig från er första skiva?

Harry: Den är väldigt annorlunda men har fortfarande kvar sina rötter i vad vi står för. Jag skulle säga att Ritual är mer ambitiös och fulländad vilket är en naturlig utveckling.

Man brukar prata om ”den svåra andra skivan”, kände ni någon press när ni arbetade med den nya skivan?

Charles: Den var faktiskt betydligt enklare att göra. Vi förvandlade framgångarna med To Lose My Life till frihet och möjligheter istället för begränsningar.

Harry: Vi såg det som en chans att göra precis vad vi ville för att det ändå skulle finnas folk där ute som var intresserade.

Charles: Varifrån kommer ens det där påhittet om ”den svåra andra skivan”. Det är något som journalister har hittat på och det är bara för de aldrig har gjort en andra skiva.

Harry: Fast många band vars debutskivor varit en succé har gått vidare och gjort en misslyckad andra skiva. Jag tror Glasvegas kan bli ett sådant exempel.

Hur var det att arbeta med Alan Moulder?

Harry: Väldigt trevligt för han är inte riktigt som andra musikproducenter och dessutom är han ett fan av bandet. Efter att han hade mixat vår första skiva gav han oss en rad komplimanger så det var ett naturligt val att han skulle få producera den nya skivan.

Jack: Han delar vårt sinne för humor så det var hela tiden en bra atmosfär.

Kan ni berätta om Bigger Than Us som är den första singeln från skivan?

Charles: Det var en självklarhet att Bigger Than Us skulle bli den första singeln från skivan eftersom det är den bästa inkörsporten. Även om låten är konventionell i sin struktur så tycker jag att den innehåller några av våra starkaste melodier.

Hur går det till när ni skriver låtar?

Harry: Det är en rätt så konventionell process, speciellt på den här skivan. Först samlades vi i mitt hus och skrev demos. Därefter gick vi relativt omgående in i studion och spelade in skivan vilket tog sex veckor.

Vad inspirerar er att skriva låtar?

Harry: Jag tror det är vår kärlek till musiken – det är världens bästa jobb. Att kunna leva på musiken har varit min ambition sedan jag var liten.

Charles: Om du gillar pengar skaffar du ett jobb på en bank och om du gillar ungar skaffar du barn. Om du inte bill ha ett riktigt yrke blir du musiker.

Har ni några favoritlåtar från den nya skivan?

Charles: The Power & The Glory gillar jag skarpt. Den får mig att tänka på vad vi kan göra framöver.

Jack: Den låten jag gillar mest att spela live är Strangers och min favoritlåt på skivan är, för tillfället, en låt som heter Turn the Bells fast det ändras hela tiden.

Harry: Jag gillar den sista låten på skivan, Come Down, för att den är annorlunda från våra andra låtar.

När ni slog igenom 2009 kändes det som att ni kom från ingenstans – när insåg ni att ni kunde bli så här framgångsrika?

Harry: När vi såg schemat för resten av året. Vi har jobbat hårt för att bibehålla framgångarna genom att hålla bra konserter och skriva bra låtar.

Innan White Lies bildades spelade ni tillsammans under namnet Fear of Flying. Vad är skillnaden mellan White Lies och Fear of Flying?

Harry: Till att börja med så var vi ett mycket yngre och räddare band. Vi var en sämre version av White Lies; vi var inte lika bra på att skriva låtar, vi var inte lika bra på våra instrument och vi var inte lika bra live.

Hur länge hade ni spelat ihop innan ni bytte namn till White Lies?

Charles: Den första inkarnationen av bandet började när vi var femton år, så det har alltid varit vi tre.

Hur lärde ni känna varandra?

Jack: Mina och Charles föräldrar var bekanta så vi har var vänner sedan barnsben och i högstadiet lärde jag känna Harry.

Harry: Det korta svaret på den frågan är i skolan.

När började ni spela musik?

Charles: Jag har haft ett intresse för musik så länge jag kan minnas. Min pappa brukade spela upp kassettband för mig och när jag var tio år började jag spela piano och klarinett.

Harry: Jag började när jag var sex år och har aldrig riktigt lämnat det. Förutom gitarr och keyboard kan jag spela fiol och theremin.

Jack: Jag och Charles brukade gå till en musikskola på helgerna där vi fick lära oss att spela instrument av fantastiska lärare så jag har spelat saxofon, piano och xylofon.

Charles: Jag spelade också xylofon i min skolorkester. Det är faktiskt knepigare att spela än vad det verkar.

Vilka är era musikaliska influenser?

Charles: De som fick mig att vilja plocka upp en gitarr var Black Sabbath.

Harry: På den här skivan har vi framför allt influerats av Nine Inch Nails och Tears for Fears.

Charles: Men man påverkas av olika saker från dag till dag. Ibland upptäcker man något gammalt band man inte hört tidigare och påverkas av det. Musik är en dyr och beroendeframkallande hobby.

Ni kommer tillbaka till Sverige för en spelning på Cirkus den 28:e februari, vad kan vi förvänta oss av konserten?

Harry: Vi ser fram emot att spela i Sverige igen. Senast vi var här spelade vi på Berns, som vi tyckte var en vacker lokal, men vi har hört är att Cirkus ska vara ännu vackrare.

Charles: Det kommer i alla fall garanterat vara en snygg publik.

Jack: Antagligen kommer det vara vår snyggaste konsert på hela året.

Charles: Det kommer vara ett gig fyllt med passionerade, aggressiva män och vackra, blonda kvinnor som ser ut som sjöjungfrur. Det enda stället som möjligtvis har en bättre publik är Island för där har männen mer skägg.

På turnén har ni med er Crocodiles som förband. Är ni vänner med dem?

Harry: Inte än men vi kommer att bli det eftersom vi i grund och botten betalar för att de ska vara vänner med oss.

Charles: Det är viktigt för oss att våra förband ska känna sig som jämbördiga, även om det är vi som står som huvudakt, för jag minns hur det var när vi brukade vara förband. De banden man kommer ihåg senare är de som har varit trevliga och behandlat en med respekt.

Här har Expressen intervjuat White Lies.

Här har Aftonbladet intervjuat White Lies.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Bigger Than Us, Crocodiles, Ritual, White Lies

John Mayall & the Bluesbrakers till Stockholm i juli

13 januari, 2011 by Redaktionen

Den brittiske blueshjälten John Mayall kommer till Stockholm med the Bluesbrakers 4 juli för en spelning på Debaser Medis.
Den brittiske blueshjälten har med sin 50 år långa karriär varit en stor inspiration och plantskola för en mängd artister. Eric Clapton var även under en period på 1960-talet medlem i John Mayall & The Bluesbreakers. Under gruppens första år var även trummisen Mick Fleetwood och Fleetwood Mac-bassisten John McVie en del av bandet.

1964 gav sig gruppen ut på turné med John Lee Hooker som dennes kompband. Samma år fick Mayall sittt första skivkontrakt med Decca. Framgångarna fortsatte in på 1970-talet och bandet blev något av ett
kollektiv av medlemmar som kom och gick. Harvey Mandel, Canned Heat- bassisten Larry Taylor och Don ”Sugarcane” Harris vara bara några.

I sommar kommer blueslegenden till Europa och besöker Stockholm också, för spelningen på Debaser Medis den 4 juli.

Biljetterna släpps måndag 17 januari.

Läs även andra bloggares åsikter om John Mayall, musik, blues, konsert, Debaser

Arkiverad under: Musik Taggad som: blues, Debaser, John Mayall, konsert, Musik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1453
  • Sida 1454
  • Sida 1455
  • Sida 1456
  • Sida 1457
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in