Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Skivrecension: Seefeel – Seefeel

by

Betyg: 3

Seefeel är ett band som bildades på tidigt 90-tal som gör experimentell musik. 1996 upphörde bandets produktion och låg nere tills de släppte en omarbetad version av sitt debutalbum Quique år 2008. De har fått delvis nya medlemmar och det har blivit en nystart för bandet, den nya konstellationens första fullängdare är alltså också bandets första på 14 år och finns ute nu, den heter helt enkelt Seefeel.

Spåren är:
1. O-One One
2. Dead Guitars
3. Step Up
4. Faults
5. Gzaug
6. Rip-Run
7. Making
8. Step Down
9. Airless
10. Aug30
11. Sway

När jag i inledningen nämnde experimentell musik var det på fullaste allvar. Seefeel kombinerar ett stundtals rockigt gitarrsound med en stor portion electronica och svävar stundtals ut i rena noisekonstruktioner och blir nästan meditativa. Jag tänker på grupper som SPK, Einsturzende Neubauten, Download och Sonic Youth när jag hör musiken. Om de grupperna klingar bekant får du en uppfattning om vad som väntar, det osar öht ganska mycket industrigenre över skivan och det är inget man bara sätter på som lite bakgrundsmusik.

Det är alltså inte speciellt lättlyssnat men det finns ändå lite poppigare (jag använder termen löst) spår som t.ex. Making som lättar upp stämningen lite.


Poppigare, om ni förstår.

Svårlyssnat men intressant alltså och rekommenderas egentligen bara för de som vet med sig att de gillar lite svårare musik.

Seefeel turnerar under året men når tyvärr inte Sverige som det ser ut just nu. Mer info om turnén finns på skivbolaget Warps sida om släppet.

Bästa låt: Rip-Run

PJ Harvey – Let England Shake

by

Artist: PJ Harvey
Titel: Let England Shake
Betyg: 5
Utgivningdatum: 15 februari

På sin nya skiva Let England Shake känns det som att PJ Harvey utforskar Kate Bush-inspirerade musikaliska territorier. Såväl ljudbilden som texterna för en tillbaka till England, och nostalgin i den nästintill romantiska längtan till en tid som flytt gör det här till hennes kanske mest känslosamma verk hittills.

I The Last Living Rose lyckas hon direkt sätta tonen för resten av skivan:

Goddam’ Europeans!
Take me back to beautiful England

Även om vissa låtar, som In the Dark Places, är direkta med skräniga gitarrer så känns helheten mer tillbakadragen, komplex och tematisk än på hennes tidigare skivor – det är snarare än fortsättning på White Chalk från 2007.

För mig är den drömlika atmosfären, lyssna exempelvis på Written on the Forehead, som delvis beror på hennes användande av autoharp skivans höjdpunkt.

På ett kreativt plan är Let England Shake ett excentriskt mästerverk samtidigt som förtvivlan i hennes röst är omöjlig att ta miste på. Det är på grund av denna ärligheten vi älskar henne.

Hela skivan går att lyssna på här.

Bästa spår: Written on the Forehead

Så här har Pitchfork och Expressen skrivit om skivan.

Kent-utställningen åker på turné i landets Folkets hus

by


Utställningen ”Kent – På nära håll” visar skivomslag, affischer samt fotografier på Sveriges stora band, Kent. Utställningen innehåller också fansens egna bilder på allt från Kent-tatueringar till konserter, signeringar och möten med bandet.

Nu ska utställningen runt på turné och kommer att visas upp i landets Folkets Hus-lokaler.

Här är ett pressmeddelande med platser som ska visa utställningen:
örra året var det premiär för konstutställningen Kent – på nära håll på festivalen Piteå Dansar och Ler. Nu har utställningen fått en ny kostym och ger sig ut på turné till Folkets Hus-föreningar runt om i landet. Idag öppnar utställningen i Söråkers Folkets Hus.

Utställningen ”Kent – På nära håll” visar skivomslag, affischer samt fotografier. Utställningen innehåller också fansens egna bilder på allt från Kent-tatueringar till konserter, signeringar och möten med bandet.

Kent bildades 1990 och hade slagit igenom på bred front i slutet av 90-talet. Ett kännetecken för Kent har varit bandets känsla för stil och form. Något som varit ett genomgående tema från skivomslag till scenproduktioner. Under sina tjugo verksamma år har Kent släppt ett stort antal album, specialutgåvor och boxar. Materialet har genomgående högkvalitativ form samt foto.

Fotoproffset Jonas Linell har fotat ett stort antal av bandets skivomslag. Jonas har följt bandet under åren och ställer ut ett tiotal foton på utställningen.

Här kan du se utställningen (ytterligare platser kan tillkomma)
7 – 20 feb 2011, Söråkers Folkets Hus
7 – 20 mar 2011, Trollhättans Folkets Hus
28 mar – 17 apr 2011, Lysekils Folkets Hus
5 maj – 12 jun 2011, Malmö, Biograf Spegeln
25 jul – 7 aug 2011, Östersunds Folkets Hus
5 – 18 sep 2011, Nynäshamns Folkets Hus
3 – 16 okt 2011, Lycksele Medborgarhus

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Skivrecension: Dunderpatrullen – Analoga stereoider

by

Betyg: 3+

Sedan Slagsmålsklubben slog igenom och gjorde bitpop mer accepterat och populärt har flera svenska band vandrat i deras fotspår.

Dunderpatrullen är klart influerad av Slagsmålsklubben och har en självklar glimt i ögat till musiken. Även låtnamnen håller sig någorlunda inom ramarna för subkulturen, kutymen är att namnen ska vara lite tokroliga:

1. Duns Duns Duns – Intro
2. Blip Blop a Lula
3. Falling for you
4. Pingvinpalatset
5. Touch Fuzzy, Get Dizzy
6. Mint
7. Crush Burn Repeat
8. Machine Respawn
9. Ultima
10. Taekwondo Princess
11. Pompadour
12. Gamarna
13. Maverick Mayhem
14. Softworld

Det som väntar lyssnaren är alltså elektronisk musik som passar bra på fester och festivaler, skapad mestadels med retroljud. De som växte upp med hemdatorn Commodore 64 och lärde sig älska dess distinkta ljudchip, kallat SID, kommer känna igen mycket av ljuden som används och det är ju för övrigt en av bitpopens mest kända signaturer.

Som fan av Slagmålsklubben eller bitpop i allmänhet är det svårt att inte gilla Dunderpatrullen – sköna melodier, retrovibbar och en ambition att få folk att dansa är helt enkelt tilltalande. En given festplatta.

Jag hoppas verkligen att det inte dröjer tre år till nästa release från dem.

Dunderpatrullen finns på såväl Spotify som Analoga Stereoider - Dunderpatrullen och de har även en hemsida.

Bästa låt: Taekwondo Princess