Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Cirkus

Amnesty presenterar stor konsert på Cirkus den 17 september – för att uppmärksamma mänskliga rättigheter som hotas runtom i världen

by

Amnesty presenterar stor konsert på Cirkus den 17 september 2024 – för att uppmärksamma mänskliga rättigheter som hotas runtom i världen.
Ett pressmeddelande berättar:

Amnesty Live 2024 – Bring The Noise är en unik konsert på Cirkus i Stockholm den 17 september för att uppmärksamma mänskliga rättigheter som hotas runtom i världen.

På scen väntar en svårslagen lineup när husbandet Dina Ögon gör exklusiva uppträdanden med José González, Cherrie, Cleo, Ane Brun, Titiyo & Hurula, Lena Philipsson, Annika Norlin & Jonas Teglund, Erik Lundin, Little Jinder och waterbaby. Dessutom blir det standup med Bianca Kronlöf.

Den ryska konstnären, musikern och aktivisten Aleksandra Skotjilenko har i fångenskap ritat artwork till konserten på Cirkus den 17 september.
Skotjilenko avtjänar ett sjuårigt fängelsestraff i Ryssland efter att ha protesterat mot kriget i Ukraina genom att byta ut prislappar i en matbutik mot information om kriget.
Artwork har lämnats över till Amnesty Sverige från fängelset via hennes advokat.
En aktion för hennes frigivning har öppnat och kommer pågå fram 20 september.

För att gå på konserten behöver man bli medlem och stötta Amnesty med 150 kr per månad.

På 1970- och19 80-talet krokade Amnesty arm med musikvärlden internationellt och genomförde en rad framgångsrika konserter och turnéer. Organisationen och artister som U2, Bruce Springsteen, Peter Gabriel, Tracy Chapman och Sting gav varandra draghjälp, och under de här åren växte Amnestys medlemsantal markant.

Det är den traditionen Amnesty Sverige nu ansluter sig till med konserten Amnesty Live 2024 – Bring The Noise på Cirkus i Stockholm den 17 september.

Med hajpade göteborgskvartetten Dina Ögon som husband och en artistuppställning bestående av José González, Cherrie, Cleo, Ane Brun, Titiyo & Hurula, Lena Philipsson, Annika Norlin & Jonas Teglund, Erik Lundin, Little Jinder och Waterbaby samt standup-framträdande från Bianca Kronlöf garanteras en kväll publiken omöjligen kan uppleva någon annanstans.

– Vi arrangerar den här konserten för att belysa och stå upp för mänskliga rättigheter i en tid när dessa rättigheter hotas runt om i världen. Genom musiken vill vi skapa medvetenhet och engagemang, inspirera till handling och samla människor i solidaritet för att stå upp mot orättvisor och kränkningar. Konserten är en plattform där vi kan förena våra röster och resurser för att påverka positiv förändring, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige.
Tidpunkten för konserten är knappast slumpmässigt vald.
– Vi befinner oss just nu i en akut alarmerande negativ utveckling globalt vad gäller mänskliga rättigheter. Vi ser ständigt hur människor förlorar sina grundläggande friheter och rättigheter i allt högre grad, och tystnad är inte ett alternativ. Vi måste agera, samlas och visa att vi inte accepterar dessa orättvisor. Genom vår konsert kan vi mobilisera fler människor, skapa en kraftfull rörelse och visa att vi står enade i kampen för en rättvisare och mer human värld, säger Anna Johansson.

Artwork till Amnesty Live 2024 – Bring The Noise är gjort av den ryska konstnären, musikern och aktivisten Aleksandra Skochilenko. Efter att våren 2022 ha protesterat mot Rysslands invasion av Ukraina genom att byta ut prislappar på varor i en lokal matbutik med information om kriget greps hon och dömdes till sju års fängelse för att ha ”spridit medveten falsk information om Rysslands väpnade styrkor”.

Hälsotillståndet för Skotjilenko som lider av genetisk glutenintolerans och hjärtsjukdomar, har kraftigt försämrats under tiden som frihetsberövad. Den 17 september får Skotjilenko konst, som lämnats ut från fängelset av hennes advokat, rama in kvällen på Cirkus och symbolisera det sköra med mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. En aktion för hennes frigivning har öppnat och kommer pågå fram 20 september.

Amnesty Live 2024 – Bring The Noise, Cirkus i Stockholm 17 september
Dina Ögon
José González
Cherrie
Cleo
Ane Brun
Titiyo & Hurula
Lena Philipsson
Annika Norlin & Jonas Teglund
Erik Lundin
Little Jinder
waterbaby

Cirkus från hela världen på Kulturhuset Stadsteatern

by

Cirkus startade som egen verksamhet på Kulturhuset Stadsteatern hösten 2021 och sedan dess har ett stort antal föreställningar från hela världen spelats vid Sergels torg och lockat drygt 20.000 besökare. Med över tio gästspel per år är Kulturhuset Stadsteatern idag Sveriges största gästspelsscen för samtida cirkus. Ett pressmeddelande berättar:

– Att så många har upptäckt cirkusen här är väldigt roligt och ett kvitto på att en scen för samtida cirkus mitt i city behövs, det är något som länge saknats, säger Josefin Rosales, konstnärlig ledare för Cirkus på Kulturhuset Stadsteatern och även Parkteatern.

– Vi presenterar gästspel från Sverige och världen inom alla discipliner och har som ambition att utmana publikens bild av vad cirkus kan vara. Cirkusrepertoaren här ska vara lika spretig som konstformen själv, säger Josefin Rosales.

Den 6 april är det dags för nästa gästspel som är en världspremiär: Delusional – I killed a man på Lilla scenen. Föreställningen är brasilianska cirkusartisten Diana Salles första solo. Med hjälp av luftakrobatik och ett starkt personligt berättande gestaltar hon sin resa från man till kvinna.

– Den här föreställningen är en hyllning till min transition – upplevelserna och tidpunkterna som har format mig till den person jag är idag. Men också de utmaningar jag ställts inför för att kunna leva sanningsenligt och få vara den kvinna jag är, säger Diana Salles.

Föreställningen spelar den 6 och 7 april på Lilla scenen och går därefter ut på Europaturné.
4-5 maj blir det cirkus för hela familjen när Colorsphere (från 3 år) intar Hörsalen. Här får vi följa med fyra upptäcktsresande på en visuell upptäcktsfärd rakt in i cirkusens hjärta. Föreställningen är en samproduktion mellan Hands Some Feet (finska Liisa Nuuk och australiensiske Jermoy Nuuk) och Kertuu och Adam Opus från Opus company.

Hösten inleds i storformat då 13 akrobater från Guinea och Circus Baobabs uppmärksammade föreställning Yé! (betyder vatten) spelas på Stora scenen 31 augusti-1 september. Ye! handlar om klimatkrisen och människans roll i denna. Om hur vi ömsom bygger upp och slår omkull varandra, hur vi samverkar och hur vi kollapsar. Förmår vi dela med oss? Guineanska cirkuskompaniet Circus Baobab bedriver också socialt arbete i Guinea med ambitionen att skapa en framtid för ungdomar som inte haft möjlighet att gå i skolan. Med föreställningen Yé! har de nått stora framgångar världen över.

DELUSIONAL – I KILLED A MAN, världspremiär 6 april 2024, Lilla scenen
Av och med Diana Salles
Regissör Firenza Guidi
Kostymdesign Alexander Michael Arnold
Ljuddesign Lukas Thielecke

COLORSPHERE (från 3 år) 4-5 maj 2024, Hörsalen
Koncept, producenter samt på scen Liisa Nuuk, Adam Opus, Jeromy Nuuk & Kerttu Opus
Teknisk samordnare Adam Opus
Kostym Kerttu Opus
Verkställande producent (CIRKO/LOISTO) Salla Kurronen
Produktion Cirkuskompani Hands Some Feet i samarbete med Cirko – Center for New Circus

YÉ!, 31 augusti-1 september 2024, Stora scenen
Regi Yann Ecauvre
Kompositör Yann Ecauvre and Jérémy Manche
Cirkusregi Damien Drouin
Koreograf Nedjma Benchaïb and Mounâ Nemri
Kostym Solène Capmas
Ljus Clément Bonnin and Cécilia Moine
Scenmästare Cécilia Moine
Producent Richard
Promoter Mélanie Verdeaux
På scen: Bangoura Hamidou, Bangoura Momo, Camara Amara Den Wock, Camara Bangaly, Camara Ibrahima Sory, Camara Moussa, Camara Sekou, Keita Aicha, Sylla Bangaly, Sylla Fode Kaba, Sylla M’Mahawa, Youla Mamadouba, Camara Facinet

I februari 2023 blir det cirkusfest i hela Stockholmsregionen

by

I mitten av februari blir det cirkusfest i hela Stockholmsregionen. Då går den årliga cirkusfestivalen CirkusMania, den fjärde i ordningen, av stapeln. Under tio dagar och med över hundra tillfällen vill arrangörerna visa bredden i den kreativa, varierade och nervkittlande konstform cirkus är idag.
Ett pressmeddelande:
Mellan den 10 och 19 februari intar cirkusen 32 scener över hela Stockholmsregionen. Från Gula Villan i Järna, Subtopia i Botkyrka, Kulturhuset Stadsteatern och Södra Teatern i city till Järfälla kulturscen och Kulturhuset i Vallentuna för att bara nämna några. Med 36 olika föreställningar och över hundra tillfällen att se cirkus vill arrangörerna visa cirkusens spännande och mångfacetterade uttryck.

– Hela regionen kommer att bubbla av cirkus. Vi är stolta över att kunna presentera vårt hittills största och bredaste program. Jag vågar faktiskt lova att det finns något för alla, säger Kiki Muukkonen, festivalchef och konstnärlig ledare för cirkusavdelningen på Subtopia.

Programmet innehåller över hundra tillfällen att uppleva cirkusens olika stilar och genrer. Det blir allt från balanshumor, jongleringsperspektiv, afrofuturism, vetenskapscirkus och relationsclowner till akrobatfrenesi, cykelcirkus och punkpopglädje.

– Mycket i årets program passar hela familjen. Även om alla ser samma föreställning attraheras man ofta av olika saker beroende på var i livet man är. Någon tycker att tricksen är häftigast, en annan uppskattar ramberättelsen eller budskapet, medan en tredje tycker att musiken är fantastisk, säger Kiki.

Cirkus – en konstform på frammarsch
Cirkusen som konstform är på frammarsch men vad många fortfarande inte vet är att Stockholm är ett cirkusnav och en internationellt känd cirkusstad. Här har det under de senaste 15 åren högskoleutbildats cirka 120 professionella cirkusartister. De tränar och lever här, men turnerar i andra länder. Under de tio festivaldagarna får publiken chans att möta dessa ”lokala världsartister” på hemmaplan.

Samtida cirkus utgår från den klassiska cirkusens olika discipliner, som akrobatik, jonglering, lindans, och clown, och utvecklar dem till nya konstnärliga uttryck med aktuella frågeställningar. Det finns många genrer och estetiker, och ofta vävs cirkusen samman med andra konstformer som dans, teater, livemusik, design och poesi.

– Med CirkusMania får publiken möta den variation och uppfinningsrikedom som karaktäriserar cirkus idag, säger Kiki Muukkonen.

Danny Saucedo – The Runaway Show 2.0 fick Cirkus att koka

by

The Runaway Show 2.0 med Danny Saucedo
Premiär på Cirkus 29 september 2022
Betyg 5 av 5

Cirkus kokade av dans, applåder och entusiasm under Danny Saucedos premiär av The Runaway show 2.0. Publiken var helt med och det märktes att de älskade Danny och showen.

Danny Saucedo har mognat till en stor artist. Han påminner om George Michael och han är en modern version av en ung Jan Malmsjö som också är en sång- och dansman. Att Danny hade potential att bli en stor artist var det säkert fler än jag som kände redan då han var med i Idol 2014. Idag har han tagit en plats bland våra stora artister, jag törs säga att han är på god väg att bli en världsartist.

Han bjöd på mycket fart och mycket dans tillsammans med tio fantastiska dansare. Scenen gick ut över nästan hela golvet vilket gjorde både att Danny och dansarna hade bra utrymme att röra sig på och var man än satt i publiken kunde man se bra.

I det första numret kom dansarna ut med masker på huvudet som gav associationer till antika myters gudar och gudinnor och Danny var iklädd en fotsid svart klädnad som såg ut som någon slags präst från Egypten eller antika Grekland. En smart symbol för hela föreställningen.

Danny bjöd på både nya låtar och en del av sina tidigare hits och någon cover dessutom. Till de välkända hitsen var det många som sjöng med. Han har fans som hänger med och dansar och sjunger.

Vilket imponerande arbete som lagts ned på kostym och masker och ljus och scenbilder under hela föreställningen. Scenbilderna hade alla olika karaktär och färger. Snyggt och gediget.

Danny pratade mellan några låtar och då bjöd han på en del tankar som kändes personliga. Men hans mellansnack var sparsmakat och tog inte stor del av showen. Jag tror det var ett bra val av honom så publiken nog mest ville se hans sång och dans.

På scenens bakre del visades korta videoklipp med en ung man tillsammans en kvinna som pratade om sin funderingar och känslor kring deras relation och kärlek. Relation och kärlek var i fokus på flera sätt i föreställningen, på ett sätt som bjöd in till tankar och fördjupning och mynnar ut i tanken att första steget för att hitta en bra relation kanske är att lära sig älska sig själv, att tycka om sig själv och acceptera sig själv som den man är och inte bygga sitt självförtroende på en kärleksrelation.

Dans och fart dominerade men Danny bjöd på några lugnare nummer där han satt ned med en gitarr och bjöd på ballad. Jag personligen skulle gärna se ännu lite er av den sidan av honom.

Danny Saucedos The Runaway Show 2.0 är en stor föreställning, en show med musik, dans, tankar och bilder och som ingen lär kunna sitta still till. Det är bara att dansa med. Det är något vi alla kan behöva under de tunga tider vi lever i.

Foto: Markus Gårder
Foto: Markus Gårder

Teaterkritik: Korus – tydliga kroppsspråk när akrobatik gör volter med ditt undermedvetna

by

Korus
Musik: Mischa Gring
Kompositör: Mischa Gring
Ljusdesign: Vilhelm Montán Lindberg
Urpremiären den 9 april 2022 på Klarascenen, Kulturhuset stadsteatern
Artister (koncept och framförande): Axel Ahl, Sara Runsten, Klara Sköldulf Philipp, Lukas Ivanow

Urpremiären av ”Korus” med Below Zero cirkuskompani talar sina tydliga kroppsspråk när akrobatiken får göra svåra volter med ditt undermedvetna.

Nog är det flesta av oss vana vid att se på cirkus som något lättsamt och färgstarkt för ögonen. Cirkus är något du, utan egen investering, kan gå på, bli underhållen – och få en energikick av när din lust faller på. Kvällens urpremiär öppnar vägen för en ny typ av talang inom begreppet cirkus, d.v.s. cirkus med djupa syften, dramatiska rörelser, konstnärliga syften, avancerad akrobatik och artistisk konstellation.

Inledningsvis möts vi av känslan av en vacker vårdag vid en bäck, där fåglar sjunger och det finns harmoni och balans i varje steg som tas. Det är vackert, det är lugnt och man förstår elementens möjligheter i varje enskild rörelse. Det ser så oförskämt lätt ut även fast jag vet att det är skickligheten som spökar. Artisterna balanserar varandra i kraft, smidighet i de olika rörelserna och de bli skilda strängar i maskineriet. Man testar gränser med hjälp av varandra och stödjer varandra för att mäta ut varandras gemensamma nämnare i volym och tyngd. Vackrast är när de tillsammans flätar ihop sig med varandra för att ett par fötter ska kunna stå på en liten platta och bära dem alla fyra. Tänk hur alla kan få plats när man skapar den bästa konstruktionen och delar på den plats som finns att få.

Hela första akten är uppdelad i sektioner där varje del inleds med en serie rörelser som byggs på och sedan avancerar. Ibland blir det en tävling i rörelser som i ett flipperspel där man stutsar från den ena till den andra och därefter plockas en ny känsla upp genom en liten förändring i rörelsen. Mitt i all denna härliga tvetydighet, blir det ett avsteg och stopp, och ett konstverk växer fram eller du bjuds på ren och mycket avancerad akrobatik.

I andra akten upplever vi krigets vindar och stämningen går över till en mörkare synbild. Det kommer fram konflikter i rörelserna och även om man ser att det är inövat med brutal precision så berörs jag alltid av fysiskt våld mellan människor. Det är i dagsläget inte heller något som lämnar en oberörd, framförallt inte när scenbilden skulle kunna vara en angripen bakgata i krigets Ukraina. Det sprider sig en oro och ledsamhet över oss, som inte är vanligt med cirkusunderhållning. Men det är ju så att det onda måste få bearbetas och att då få göra det utan ord upplevs som bästa sättet. Jag blir lättad över att vi inte behöver prata om det eller att andras ord måste sägas i känslan. Den får bara vara där med sitt elände.

De sista minuterna av föreställningen, så kom det plötsligt in musik med svensk text och plötsligt bröts någon typ av förtrollning kring möjligheten kring egen tolkning. Jag hade önskat att jag hade sluppit få dessa ord prackade på mig, när hela föreställningen i övrigt hade varit helt utan ordens vägledning i handlingen (förutom den äldre kvinnan bakom mig som satt och kommenterade föreställningen högt under föreställningen som om hon satt i sitt eget vardagsrum).

I jordfärgade kläder av skilda slag blir de tillsammans en liten del av skapelsen och synen på hur vi fungerar i ett samarbete med varandra, där bilden av varandra beror på hur vi stöder och balanserar tillvaron. Uppsättningen blir inte längre rörelse och happening enbart för sin egen skull, utan det fanns en djupgående möjlighet till egna berättelser för dig att ta med dig hem. För det är din personliga tolkning som ger dig ditt egna mervärde.