• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Kulturbloggen möter Korn

29 juni, 2011 by Redaktionen

Ray Luzier

Ray Luzier är Korns senaste tillskott som fick en permanent plats i bandet 2009 efter att David Silveria hoppat av. Han berättar bland annat vad det innebär att spela i Korn och hur lätt det är att skaffa fiender i musikvärlden.

Hur känns det att vara den nyaste medlemmen i Korn?
Det är fantastiskt att komma in i ett band som är i sitt 19e år och har åstadkommit så mycket under den tiden och få vara en del av det. Och att bandet fortfarande är så stort som det är, att det hela tiden kommer nya fans, det är otroligt!

Kan du berätta lite om hur du hamnade i Korn?
Jag var med i Army Of Anyone med medlemmar från Stone Temple Pilots och vi hade samma management som Korn, vilka under tiden letade efter en permanent trummis. Jag var helt fokuserad på mitt band. Vi hade precis släppt en skiva som sålde bra och vi skulle börja turnera när det kom fram någon från bolaget och frågade mig om inte jag skulle auditionera för Korn. Först tänkte jag att det var vansinnigt, jag är ju inte alls som dem, men till sist blev jag övertalad och plötsligt var jag med i Korn. Min första oficiella turne med dem blev 08.
Det första fullängdaren vi gjorde tillsammans var den senaste skivan (Korn III: Remember Who You Are) men den allra första inspelningen var Nightmare Before Christmas låten vi fick göra om.
Och så kommer vår 10e snart som är en dubstep skiva med ett väldigt futuristiskt sound.

Hur fick ni för er att börja göra dubstep?
Det är Jonathan som kommer på allting. Han är ett stort dubstep fan och han kom till oss en dag och sa ”Vi måste prova på det här!” och så blev det! Vi har fortfarande vårt unika Korn sound men det är en helt ny riktning, ett nytt sett att se på musiken.
Jonathan känner många DJs som 12th Planet och Skrillex och han tog med dem till studion där vi började arbeta. Vi trodde först att det bara skulle bli en eller två låtar, men nu kommer vi att göra en hel skiva.

Tycker du att du har infört en ny aspekt i bandet?
Ja det har jag säkert. De gillar mitt spelande och bandet behövde ny energi vilken jag hoppas jag kan bidra med. Jag får spela gammalt material jag inte kan ändra på hur som helst men nu gör vi nytt jag får lägga mitt eget inslag på.Fast jag tror inte Ross (Robinson) skulle upskatta den nya skivan. Han hatar maskiner och konstgjort ljud

Känner du att du har blivit accepterad av fansen?
Jag tycker inte jag har haft så mycket problem, det svåra är att de ska acceptera att Head och David har lämnat. Jag är själv ett fan och vet hur det känns när ett band byter medlemmar. Jag minns när Journey bytte sångare. Jag tyckte i början att det var helt fel men han visade sig vara riktigt bra när man väljer att acceptera det.
Jag hoppas själv att få se Head tillbaka i bandet. Det är min dröm att få spela i Korns originalupplaga.

Hur är bandets relation till de gamla medlemmarna?
Fantastisk. Vi är som bröder. Vi kommer bara inte överens musikaliskt längre. Det är en del som har förändrats då vissa hade problem med dråger men nu är alla fria så det fungerar bra. Vi kanske inte festar lika mycket och intensivt som förr men vi har väldigt bra relationer.

Lyssnar du på mycket musik i fritiden?
Ja väldigt mycket. Och smaken varierar en hel del. Kan lyssna på dödsmetal och Seal. Jag har ett Jazz trio projekt hemma jag spelar med i fritiden och ett par andra instrumentella band. Så jag spelar alltid in musik och har en studio i mitt hem.
Du vet, vissa vill komma bort från musiken så fort som möjligt när de blir lediga och gör annat, men så är inte jag, jag skriver alltid och prövar olika saker, jag spelar även gitarr.
Jag upptäckte nyligen Carnival, ett väldigt väldigt coolt band. Och för ett tag sedan kom Jonathan och visade mig bandet som spelar innan oss på samma scen idag, vad heter de nu igen?
-Bring Me The Horizon?
Ja exakt. Och de var riktigt bra.

Hur är det att spela på en festival som idag?
Det är spännande för man träffar alltid så många bekanta.
I går natt hängde vi med Judas Priest, jag och Scott är goda vänner.
Och så råkar man alltid springa in i folk. Jag stod i baren på en festival och så kom Joey Jordisson fram till mig och vi pratade ett bra tag. Jag har så många goda vänner i musikbranchen.

Har du gjort några fiender då?
Nej, det är så egobaserat, jag tycker det är väldigt dumt. Det går väldigt snabbt att skapa fientlighet och göra ovänner om man känner för det. Jag turnerade med Dave och Sammy från Van halen ett tag, det var en soloturne där de spelade ett halvt set var, och i slutet av turnen hatade de verkligen varandra.
Du kan verkligen göra det väldigt otrevligt för dig i musikbranchen om du inte är försiktig.
Det är bara att gå ut och spela, jag förstår inte varför vissa behöver prata så mycket.
Som att säga att ett band är dåligt, det kan man inte säga. Det är din egna åsikt, den kan du behålla för dig själv. Alla vill känna sig respekterade och alla musiker spelar annorlunda.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Intervju, Korn, Metaltown, Ray Luzier

Flogging Molly till Sverige i höst

29 juni, 2011 by Redaktionen

För en dryg vecka sedan gjorde de succé inför storpublik på Gröna Lund. Nu berättar att pressmeddelande att både de kan vi g lyckliga som var där, och de olyckliga som missade spelningen förra tisdagen, att Flogging Molly kommer tillbaka! Den 9 november intar de Arenan på Fryshuset i Stockholm med sin keltiska punkrock. Biljetterna släpps fredag den 1 juli.

Mer ur pressmeddelandet:

Allt började på den lokala puben Molly Malone’s i Los Angeles 1997. Med spelning varje måndagskväll blev de stammisfavoriter med sin levande punkrock på fiol, mandolin, dragspel, blandat med skenande gitarrer och hårda trummor. Varje vecka fyllde de stället till bredden och det var där och då som irländsk-amerikanska Flogging Molly formades till vad de är idag.

Några år senare lossnade det på riktigt internationellt och deras publik växte snabbt. Nu, 2011, är de ett av världens absolut största punkband och ledande inom sin genre. Mot alla odds har deras keltiska punkrock omfamnats brett av en fantastiskt hängiven publik. Detta var inte minst spelningen på Gröna Lund förra tisdagen ett verkligt bevis på då tusentals fans dansade och sjöng med i var och varannan textrad.

Med nya albumet The Speed Of Darkness, som släpptes tidigare i år, kommer de alltså tillbaka till Sverige redan i höst. Flogging Molly får inte nog av Sverige, och vi kommer aldrig få nog av dem, så vi börjar ladda redan nu.

Konsertinfo
9.11 – Arenan – Fryshuset, Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om punkrock, keltiskt, Flogging Molly, Arenan, Fryshuset

Arkiverad under: Musik Taggad som: Arenan, Flogging Molly, Fryshuset, keltiskt, Punkrock

Brandon Flowers bjuder på popmagi (WTAI)

28 juni, 2011 by Jonatan Södergren

Band: Brandon Flowers
Scen: High Voltage Stage
Betyg: 4

The Killers-sångaren är utan tvekan festivalens bäst klädda och till skillnad från de andra banden som spelade på Where The Action Is öppnade Brandon Flowers med sin starkaste låt Crossfire.

Efter den starka öppningen med Crossfire och Magdalena tappar konserten lite i kraft för att inte komma igen förrän i de två sista låtarna Only the Young och Mr. Brightside. För er som inte är så insatta i The Killers så tillhör Mr. Brightside deras mest populära låtar.

Stämningen i låtarna är väldigt mycket 80-tal. Det mesta låter som något plockat ur soundtracket från någon mastodontfilm från just den tiden vilket så klart påverkar intrycket av konserten.

Oavsett hur proffsigt och fläckfritt uppträdande Brandon Flowers än bjuder på är det onekligen så att hans solokarriär alltid kommer överskuggas av The Killers. Nu när bandet dessutom återförenats suktar man, kanske till viss del omedvetet, efter mer The Killers-låtar istället.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Brandon Flowers, The Killers, Where the action is

Coldplay innebär som vanligt fullständig eufori (WTAI)

28 juni, 2011 by Jonatan Södergren

Band: Coldplay
Scen: The Mirror Stage
Betyg: 5

Få band kan förena en lika stor publik i total eufori. När Coldplay river av sin nya singel Every Teardrop is a Waterfall går det inte längre att förneka att allt de rör vid blir till guld. De hallucinogena optiska fenomenen som innehåller allt från rök- till lasershower bidrar också till den magiska stämningen, men det satt långt inne. Konfettin i In My Place, ballongerna i Lost! och fyrverkerierna i Fix You i all ära men det är utan tvekan kvällens sista låt Every Teardrop is a Waterfall som är kvällens höjdpunkt.

Stämningen i publiken är laddad från första stund men det tänder till på riktigt först i Viva La Vida då i stort sett varenda en i den enorma publiken stämmer upp i allsång.

Jämfört med när de spelade på Stadion senast är Chris Martin mer stillastående och fokus ligger i större utsträckning på de lite lugnare låtarna. Däremot är ljudet betydligt klarare och framförallt – omgivningen betdligt trevligare.

Och publiken sjunger fortfarande med i refrängen till Viva La Vida fastän konserten slutade för snart en halvtimme sedan.

Följande låtar spelades under konserten:

Hurts Like Heaven
Yellow
In My Place
Major
Lost!
The Scientist
Shiver
Violet Hill
God Put A Smile Upon Your Face
Everything’s Not Lost
Us Against the World
Politik
Viva La Vida
Charlie Brown
Life Is For Living

Clocks
Fix You
Every Teardrop is a Waterfall

Arkiverad under: Musik Taggad som: Coldplay, Where the action is

Bright Eyes står för festivalens mest känslosamma ögonblick (WTAI)

28 juni, 2011 by Jonatan Södergren

Band: Bright Eyes
Scen: High Voltage Stage
Betyg: 4

Conor Oberst är utan tvekan både festivalens mest känslosamma och öppet politiska sångare. Det är antagligen just därför Bright Eyes har festivalens mest hängivna fanskara. Precis som senast när de spelade på Debaser Medis fick de sällskap av svenska flickorna i First Aid Kit på scen.

Shell Games är en av låtarna på senaste skivan som kommit att bli en riktig publikfavorit men det är framför allt slutspurten med låtar som I’m Wide Awake, It’s Morning, Poison Oak och One for You, One for Me som är konsertens crescendo. Poison Oak kan dessutom ha varit festivalens mest känslosamma ögonblick.

Avslutningsvis hoppas Conor Oberst ner i publiken för att visa att han verkligen är folkets sångare.

Missa inte vår intervju med Bright Eyes som du kan läsa här.

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Bright Eyes, Conor Oberst, Where the action is, WTAI

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1346
  • Sida 1347
  • Sida 1348
  • Sida 1349
  • Sida 1350
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in