• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

My Morning Jacket på Münchenbryggeriet

20 november, 2011 by Jonatan Södergren

My Morning Jacket, Münchenbryggeriet
Betyg: 4

Münchenbryggeriet var smockfullt när det country-bluesiga och halvflummiga amerikanska indierockbandet My Morning Jacket som tidigare i år släppte sitt sjätte studioalbum stod för en kandidat till vinterns snyggaste likväl tajtaste spelning. Bandet, som verkar ha nått en roll som svenska rockjournalisters kelgrisar, var oerhört samspelta. Ibland kändes det nästan som att de besatt mer musikalisk talang än vad som borde vara möjligt.

Sångaren och gitarristen Jim James, som för övrigt ser ut som en långhårigare kopia av Ebbot Lundberg, lyckades så när som uteslutande få fram gränslösa och nästintill overkligt fläckfria toner och den snygga ljussättningen förstörde inte precis upplevelsen. Konsertens höjdpunkt var i min mening den subtila, akustiska poplåten Wonderful (The Way I Feel) som spelades någon gång i mitten av setet.

Besökarna fick verkligen valuta för pengarna. My Morning Jacket spelade i över två timmar vilket möjligtvis var i längsta laget. I längden tenderade det trots, eller kanske på grund av, den höga musikaliska nivån att bli lite väl malande. Helhetsintrycket var alltjämt någonting utöver det vanliga.

Dessutom imponerades jag av förbandet The Head and the Heart från Seattle, staden som tidigare avlat fram folkindieband som Band of Horses och Fleet Foxes.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Münchenbryggeriet, My Morning Jacket, The Head And the Heart

Kulturbloggen möter The Horrors

18 november, 2011 by Jonatan Södergren

Brittiska rockgruppen The Horrors påbörjade sin klättring mot toppen 2005 och drog till sig en del uppmärksamhet redan efterföljande år när singeln Sheena is a Parasite såg dagens ljus. 2009 hamnade Mercury-nominerade albumet Primary Colours på de flesta musikkritikers listor över årets bästa album och framgångarna följdes upp när deras tredje album, det psykedeliska mästerverket Skying, gavs ut i tidigare i år. Kulturbloggen passade på att möta upp bandets ständigt bakfulle sångare Faris Badwan inför deras spelning på Debaser Medis den elfte november.

För några dagar sedan kom jag över ett YouTube-klipp där ni tolkade Suffragette City. När kom du i kontakt med Bowie för första gången och skulle du nämna honom som en influens?

Första gången jag hörde Bowie var på radion, de spelade Rebel Rebel. Jag har alltid beunfrat honom men det är först på sistone som jag börjat se honom som en influens. Han har ett sätt att utforska olika genrer och fortfarande låta helt naturlig vilket är en rätt så unik talang faktiskt.

Bland det första jag lade märke till under Ziggy Stardust-perioden var hans framträdande image. Hur viktigt är utseendet för er som band?

Det är bara en del av vilka vi är. Ziggy är en karaktär, då är det annorlunda antar jag.

Det har i en intervju med NME framkommit att ecstasypiller varit en influens på er nya skiva, stämmer det?

Nej, jag har aldrig sagt det och jag hatar när folk säger sånt om oss. Det är bara skit.

Kan du beskriva arbetsprocessen bakom skivan?

Det var första skivan vi producerade helt på egen hand. Det var kul att bygga upp en egen studio och spendera tid i den.

Hände det inte att ni grävde in er för länge i någon detalj när ni inte hade en producent som dirigerade?

Det var det första jag oroade över men vi såg till att inte vara för angelägna att tillfredsställa våra egna önskemål.

Har skivan i ditt tycke något nyckelspår?

Nej, jag vill inte säga åt folk vad de ska lyssna på. Om någon gillar singlarna är det okej.

Stämmer det att ni bygger era egna effektpedaler?

Josh tycker om att bygga sina egna pedaler. De skiljer sig från de du kan köpa i en affär men jag det är svårt för mig att förklara. Det är inte heller särkilt viktigt, det är låtarna som spelar roll. En effektpedal gör ingen skiva.

Vad fick er att bilda bandet till att börja med?

Jag startade bandet för jag var uttråkad. Det är sällan jag funderar över varför jag gör saker, jag spenderar hellre tid på att faktiskt göra sånt jag tycker om än att oroa mig över varför jag gillar det.

Skiljer sig era låtar live från på skiva?

När du spelar live uppstår en slags energi som inte går att återskapa när du sitter och lyssnar på ditt rum. Det är två helt olika saker som inte går att jämföra, förutom om det är elektronisk musik eller något i den stilen.

Har du någon favoritpublik att uppträda inför?

Oslo häromdagen. Vi blev förvarnade att norrmän brukade vara tråkiga men de visade sig vara den bästa publiken på hela turnén.

Hur brukar själv du reagera när du går på konsert?

Jag brukar bara stå där och försöka ta in musiken så det kanske är lite fel av mig att förvänta mig att folk ska hoppa omkring när de ser oss.

Vilken var den senaste skivan du köpte?

Den senaste skivan jag fick var Let It Bleed av The Rolling Stones. Jag fick den i födelsedagspresent.

Brukar ni lyssna på musik tillsammans när ni är på turné?

Ja, senast satt vi och lyssnade på The Kinks tillsammans fast om vi har en dag ledigt försöker vi smita från turnébussen och gå på rundtur i staden. Idag ville jag exempelvis besöka Moderna Museet för de hade en utställning som verkade intressant men jag hade inte tid.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Debaser Medis, Skying, The Horrors

Let’s Say We Did – Let’s Say We Did, en vemodigt ljusomstrålad debut



18 november, 2011 by Redaktionen

Artist: Let’s Say We Did

Titel: Let’s Say We Did

Betyg: 4

Svenskarna Let’s Say We Did, som redan har en kritikerrosad trilogi av EPs bakom sig, släpper sitt självtitlade debutalbum den 23 november. Det är stilfull, trendmedveten indiepop med gitarrdrivna, melodiösa arrangemang, ofta dränkta i solnedgångsvarmt reverbdis. De har en Conor Oberstkopia till frontfigur, med samma släpande whiskeyraspiga ungdomsröst. Mycket härligt, trots att signaturen tillhör Bright Eyes. Ibland mumlas det och då missar man ord, men det är effektfullt, ger själ – lite J Mascis över känslan för vokalmelodi och framförande. Det låter vackrast i den sorgsna ”Blue Skies”.

Inledningslåten, ”It’s Ok,” kickar igång albumet lofiskramlande som nått från Spacemen 3. Längre in märker man dock de mest genomgående stildragen. Sverige besitter sin egen Brooklynscen: här blickar man också tillbaka och snor från 90talets vemodiga solskenspop/rock (lite Pavement, lite the Go-Betweens). Gitarrhooks rör sig i en cyklisk dans runt en oas av skimrande harmonier och lättsinnigt fjompiga basriff. Långa solobreaks bidrar med en behaglig kontrast, och ofta glimmar nyrenoverat glamrockens melodiska briljans i gitarrsolona. Svenskarna spöar nästan amerikanerna, Let’s Say We Did har t.ex. mer variation och formkänsla än Real Estate. Det är frigörande och elegant, en dos vitaminpiller i höstmörkret spetsat med välkommande nostalgi, till skillnad från den förbittrade drycken man vanligtvis får av retrospektiva band. Det blir dock lite för lågmält och urvattnat ibland, då låtarna smälter för mycket ihop med varandra; men man får ändå inte känslan av uppenbara fillers. Det är en lysande debut från ett erfaret band som utan tvekan har mer att ge, förhoppningsvis är detta ett förprov på framtida mästerverk.

Bästa spår: Galaxies och Come on Honey.

Text: Bojan Buntic

Mer om bandet på dess hemsida.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner

Kate Bush – 50 Words for Snow, en djupgående resa genom idylliska snölandskap

18 november, 2011 by Jonatan Södergren

Artist: Kate Bush
Titel: 50 Words for Snow
Betyg: 5

I maj släppte Kate Bush nygamla albumet ”Director’s Cut”, lagom till att den första snön börjar falla släpper hon sin andra skiva för i år. Det är som en tidig julafton, så här produktiv är vi inte alls vana att se den brittiska sångerskan. ”50 Words for Snow” är hennes tionde studioalbum och hennes första bestående av nytt material på sex år.

Skivan är som en bakgrund till fallande snö. Det är lika lågmält och vackert. Låtlistan består enbart av sju spår men den genomsnittliga låtlängden uppgår enligt mina beräkningar till hela 9 minuter och 20 sekunder. Varje låt är som en hyllning till den mörkaste och mest mystiska av årstider (även om vi svenskar kanske framför allt ser snön som ett irritationsmoment). Tematiken byggs sakteligen upp och resultatet blir stundtals helt makalös.

På inledande ”Snowflake” är hon en fallande snöflinga som dinglar ner från skyn. Enbart ackompanjerad av ett piano är det svårt att inte låta sig hänföras av Kate Bushs gudabenådade röst som till en början känns naken och sårbar men som i sina ljusaste partier utstrålar en nästintill änglalik aura. Ibland känns det som att ytterligare ett par instrument är på väg in bara för att tyna bort igen vilket resulterar i en intressant dynamik. Det inger en romantisk känsla av förväntan och förhoppningar om att stå ute i ett idylliskt snölandskap.

Skivans höjdpunkt är i mitt tycke den episka kärleksballaden ”Snowed in at Wheeler Street” där ingen mindre än Elton John bidrar med gästsång. Musikaliskt är den inte helt olik de mest experimentella låtarna från ”Hounds of Love”, textmässigt tillhör den hennes bästa alster någonsin.

Många trodde kanske att singeln ”Wild Man” som dök upp på nätet redan för några veckor sedan på något sätt skulle vara representativ för skivan som helhet men så är inte riktigt fallet. De sju låtarna på ”50 Words for Snow” bjuder snarare på en imponerande variation som vävs samman genom skivans tematik.

Hade det här varit ett verk från vilken annan artist som helst hade den vid en första lyssning kanske kunnas ha avfärdats som pretentiös men när det gäller Kate Bush är man som lyssnare beväpnad med ett extra lass tålamod. Låt dig inte avskräckas av låtarnas längd, ge skivan tid och snart kommer du inse att det är en befrielse att det i vår värld där allt ska gå i en extrem hastighet fortfarande finns artister som kan göra något som är djupgående och helt och hållet genomarbetat.

Bästa spår: Snowed in at Wheeler Street

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: 50 Words for Snow, Kate Bush

Dags för [ingenting] – ja de gör en akustisk spelning på Dramaten

18 november, 2011 by Rosemari Södergren

Det var ett tag sedan vi hörde något från indiebandet [ingenting]. Nu finns chansen att höra bandet live på en akustisk spelning i Dramatens lilla mysiga scen Lejonkulan. [ingenting] spelar där den 10 december.

Här är ett pressmeddelande som berättar mer:

För snart två år sedan stod [ingenting] som första popband någonsin på Kungliga Dramatens stora scen. Entrén fylldes av svarta ballonger, en symfoniorkester och män i vit mask. Fullmånen fick nybrokajen att glittra. Det var snövarning och (på flera sätt) risk för halka i ett trettondagsfirande Stockholm City.

Natten slutade med att en flod forsade in i teatern. Bokstavligen. Mitt i det första extranumret tvingade brandlarmet ut publiken på gatan. Brandkåren rusade in. Man trodde att huset stod i lågor. Men tvärtom. Ett rör hade spruckit på våning sju och fyllt hela teaterns översta plan med vatten. Efter en stund av felsökande kunde publiken till slut komma in från kylan och [ingenting] kunde slutföra den magiska konserten i ett extatiskt kaos. I SvD dagen efter avslutade Elin Unnes sin lyriska recension med att kalla [ingenting] för ett av ”Sveriges mest ambitiösa och unika liveband”.

Den 10 december gör [ingenting] ett spontant återbesök i den svenska kulturens finaste hus. Den intima Lejonkulan blir skådeplats för ännu ett samtal med alltings innersta väsen. [ingenting] tar med sig nya sånger, svävande stämsång, resväskorna fulla av återfunnet grus och vykort från BB, psyket, slottsskogen och staterna – för sin första akustiska konsert någonsin.

10 december – Stockholm, Dramaten (Lejonkulan)

Läs även andra bloggares åsikter om [ingenting], Lejonkulan, musik, indie, Dramaten

Arkiverad under: Musik Taggad som: Dramaten, indie, Ingenting, Lejonkulan, Musik

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1277
  • Sida 1278
  • Sida 1279
  • Sida 1280
  • Sida 1281
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in