Film

The Martian
Betyg 3
Svensk biopremiär 2 oktober
Regi: Ridley Scott

Boken Ensam på Mars av Andy Weir blev en storsäljare världen över. På sätt och vis är jag lite förvånad, för boken är inte särskilt bra. Eller rättare sagt: jag tycker inte den är särskilt bra fast å andra sidan är inte alla bästsäljare stor litteratur. Boken handlar om astronauten Mark Watney som blir kvarlämnad på planeten Mars när övriga besättningen tror att han omkommit under en storm. Han tvingas överleva på det som finns där, han måsta vara extremt sparsam med såväl vatten som syre och mat. Boken är ganska långsam första halvan som består av dagboksanteckningar av Mark där han redogör hur han löser olika tekniska problem.

Han skrev boken i bloggform i början och fick väldigt många kommentarer av kunniga tekniker och rymdforskare – boken är därför säkert högst intressant för den som är teknikintresserad. Boken har ingen vanlig dramaturgi, där är knappt några konflikter. Konflikter är ju vad som bär berättelser och för handlingar framåt.

I boken, liksom i filmen, är den konflikt som bär historien människans kamp mot naturen och människans kamp att behärska rymden. Det finns några smärre småkonflikter mellan politiker och olika tekniker på jorden när människorna på jorden upptäckt att Mark är vid liv och räddningsexpeditionen förbereds. Men alla människor är ändå väldigt välmenande och samarbetar, ja till och med över nationsgränser. Kina har en stor biomarknad och som filmen utvecklats med kinesiska tekniker öppnar den säkert portarna till en storpublik i Kina. Miljontals mil bort från Mars jobbar NASAs forskare dygnet runt med att hitta ett sätt att få hem honom och besättningen planerar samtidigt en livsfarlig räddningsaktion. Världens befolkning är alla engagerade i Watneys öde och tillsammans är vi starka, är filmens vackra budskap. Men det haltar. För film behöver mer dramaturgi än kamp mot en opersonlig natur och rymd för att engagera. Filmen är två timmar och tjugo minuter och det blir lite segt utan drama.

Matt Damon spelar Mark som blir kvarlämnad på Mars. Det är ett lyckat drag att besätta rollen med Matt, en av världens absolut duktigaste skådespelare. Han är helt rätt i rollen och bär en stor del av filmen.

I rollistan är flera duktiga skådespelare som Sean Bean, Jeff Daniels, Donald Glover, Kristen Wiig och Kate Mara. Skådespelarna är en av filmens styrkor.

Pressvisningen jag såg var i 3D och filmen använde 3D helt rätt, utan överdrivna effekter för syns skull. Rymdfilmer passar extra bra att visas i 3D. Bilderna är oerhört snygga, fotona och miljöbilderna är en av filmens behållningar. Filmskaparna har skickligt byggt upp miljöer på Mars och i rymden.

När jag gick från pressvisningen hörde jag några andra som varit på den diskutera filmen. De menade att den hade en del saker som inte stämde. Som att ena stunden konstaterades det att det inte gick att kommunicera mellan Mars och Jorden och sedan gick det plötsligt. Jag håller inte riktigt med om det, jag tyckte att det visades en förklaring till detta. Men det gick dock rätt snabbt med den förklaringen – och redan det att en del tittare uppfattade det som att en del saker inte hängde ihop, det är ett minus som drar ned betyget från 4 till 3.

Det är lite lustigt att Nasa nu i dagarna upptäckt att det finns vatten på Mars och därför chans att där finns någon form av liv. I boken och i filmen finns det inte vatten på mars och inte någon tanke på att där skulle kunna finnas någon form av liv. Är filmen därför helt fel ute, har vetenskapen redan hunnit ikapp den eller är den perfekt placerad i tid, att nu Mars är högaktuellt och vi därför kommer att engagera oss i filmen?

För min del är jag inte någon tekniknörd och jag tycker en film behöver mer av drama för att engagera mig. Däremot är det välgjord med fina miljöer och duktiga skådespelare, dock lite för lång.